Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Små smarta hyresrätter – en del av lösningen

Härom veckan anordnade Stockholms Handelskammare ett mycket bra frukostseminarium. Temat var bostadsbristen. Som är akut. I Stockholm.

Huvudtalare/debattörer var bostadsministern Mehmet Kaplan och Civilutskottets ordförande Caroline Szyber.

En rapport presenterades också där företagen fått komma till tals vad bostadsbristen innebär för näringslivet i dag Och i morgon. Det var, och är, mycket allvarligt. Om vi menar allvar med att värna om fortsatt utveckling av Sverige och vårt välstånd.

Därför måste det till nya lösningar. Vid detta seminarium presenterades några nya lösningar. Alla förslagen hade det gemensamt att det inte är pengar som behövs utan ett mycket öppnare tänk när det gäller att lösa problemen. Out of the box.

Inte fastna i gamla lösningar.

Hyresrätter behövs – och kommer behövas. För att få ned kostnaderna måste vi därför minska ytorna på vårt boende. Inte nödvändigtvis till mellaneuropeisk nivå. Men mindre än vi varit uppväxta med här i Sverige under ett antal decennier.

Det är dags att ta död på myten att hyresrätter per definition ska vara billiga. Subventioner har historiskt sett snedvridit synen på verkligheten. Ceteris paribus eller ”allt annat lika” så måste det vara dyrare med en fastighet som underhålls/förvaltas av någon annan än de boende och ska ge avkastning jämfört med en fastighet där de boende själva står för underhåll och förvaltning. Sedan finns det fortfarande mängder av olika bostadsregleringar som kan diskuteras. Men diskussioner ger inga nya bostäder. Vi måste agera nu.

Concent heter ett av företagen som presenterade sina idéer. En utmanare som i kraft av sin mindre storlek kan agera snabbare – och kanske mer dynamiskt än stora drakar. Konkurrens är bra.

De arbetar först och främst med utveckling av små, smarta hyresrätter i stor- och universitetsstäder. Precis den typen av boenden som efterfrågas mest och på de platser där behovet är som störst. Bland annat. De arbetar även med utveckling av samhällsfastigheter och kommersiella fastigheter. Och allra helst en kombination av allt. Målet är en fungerande enhet. Det goda samhället.

De presenterade två aktuella alternativ med mindre hyresrätter i Storstockholm:

·        270 hyresrätter i Bålsta i Håbo kommun. Lägenheterna, som riktar sig mot ungdomar, studenter och små familjer, kommer att vara på 1-3 rum och kök till en yta mellan 30-60 kvm. Just nu pågår ett detaljplanearbete och byggstarten är planerad till Q1 2016.

·        Nyproduktion av 150 lägenheter med fokus på studenter och forskare i Huddinge.
Projektet har en yta om cirka 8 500 BTA och de 150 lägenheterna kommer att bestå av mindre 1-3-rumslägenheter med ytor mellan ca 30-55 kvm. Detaljplanen drivs fram till 2017 och inflyttning beräknas ske under 2018-2019.

Detta räcker inte – men det är en del av lösningen.

Nya grepp för att lösa bostadsbristen – det är bra samhällsbyggnad. 

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.