Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Skillnad på värme och värme

I modernt byggande är energieffektivitet en självklarhet. Vårt bistra nordiska klimat har gjort att vi hittat smarta sätt att hålla värmen inomhus och samtidigt hushålla med både pengar och naturresurser. Våra lagstiftare och andra myndigheter har också med både lagar, normer och krav utmanat byggherrar, arkitekter, ingenjörer och entreprenörer att hitta bra lösningar på värmeisolering, smarta uppvärmningssystem och energieffektiva vitvaror.

Och apropå värme: Äntligen har våren och värmen kommit! Och ljuset! Så härligt!

Säsongen för restaurangers, caféers och barers uteserveringar är igång på allvar. Härligt att kunna sitta ute och njuta av värmen – ja det är förstås fortfarande rätt kallt på kvällarna. Men det är lugnt ju, numera så har man ju sådana där gasvärmare på alla uteserveringar. Smart! Det är ju mysigt att kunna sitta ute trots att det egentligen är ganska kallt.

- Eller?

När jag en kväll i förra veckan passerade ett centralt beläget torg i en mellanstor svensk stad så möttes jag av ett myllrande folkliv och högt sorl. På torget stod också en herrans massa stolpar med gasbrännare på. Jättemånga faktiskt! Det var helt enkelt massor av kilowattimmar som användes till att värma öldrickande människor - utomhus.

Samtidigt som vi samhällsbyggare alltså räknar på U-värden, klurar på solinstrålning, sliter med fönsterplacering, föreskriver lufttäthet, minimerar köldbryggor och letar A-klassade vitvaror – så söker man på andra håll tillstånd för uteserveringar med gasvärme och monterar glatt upp gasbrännare som ska värma upp: ja just det, utomhusluften! Och detta godkänns av kommuntjänstemän vars kollegor granskar bygglovshandlingar och energideklarationer.

– Det var mig en dryg typ tänker du säkert nu. Ska han förvägra oss stackars frusna nordbor att ta en öl på uteservering? Glädjedödare!

Nej, missförstå mig inte! Jag gillar också att fika, dricka öl och sitta på uteservering. Men jag kan tycka att det finns en poäng att vara inomhus när det är kallt ute (vi bygger ju fina hus att vara i!) och att vara utomhus när det är varmt ute, (varmt av sig själv alltså). Om man vill vara utomhus när det är kallt så går det ju att ta på sig varmare kläder! Att elda gas för att värma sig utomhus är inte särskilt energieffektivt.

Fotnot:

En vanlig gasvärmare har en effekt på cirka 10 kW.

På torget jag passerade kunde jag räkna till 75 gasvärmare. Om de är igång under 5 timmar om dagen, 100 dagar om året så blir det 375.000 kilowattimmar per år. Att värma upp ett lågenergihus kräver cirka 20 kWh per kvadratmeter och år. Bara energin på torget jag passerade hade alltså räckt för att värma cirka 250 lägenheter (75 m2) i ett helt år– och det är bara ett torg, i en stad…

Värdet av det unika

Jerker Lessing

Det finns ett mantra i byggbranschen som jag har hört så länge jag kan minnas. Ett mantra som återupprepats på ingenjörskontor, byggplatser, högskolor, arkitektbyråer, branschseminarier och i intervjuer med experter.

Varje bygge är unikt.

Borde vi bygga mindre i trä?

Niclas Köhler

Det är många som förespråkar träbyggande just nu, på grund av klimatfrågan. Argumentet är tydligt: ett växande träd tar upp koldioxid ur luften och bygger om det till cellulosa. En planka är därför ett lager av koldioxid som inte påverkar klimatet förrän den bränns upp.

Men ett tankefel är att se skogen som en virkesfabrik. Skogen är ett ekosystem och ekosystemen skyddar livet på jorden. Gammelskogar är hem åt 1 800 hotade och rödlistade växt-, svamp- och djurarter som inte tål konventionellt skogsbruk med hyggen, enligt Naturskyddsföreningen.

På återseende!

Jimmy Dahlström

Så, detta kanske är de sista raderna jag skriver i denna bloggen. Beslutet om att Byggindustrin ska läggas ned är obeskrivligt tråkigt, och då menar jag inte på grund av någon egocentrisk anledning då jag får mindre utrymme att synas. Jag menar för att branschen tappar ett forum, en plattform för erfarenhetsutbyte, kommunikation och debatt om dåtid, framtid och utveckling.