Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

  • Behovet av energieffektivisering är stort i miljonprogrammet men ekonomin utgör hinder eftersom kostnader för energieffektiviseringar inte berättigar till hyreshöjningar, konstaterar Johnny Kellner.
    Foto: Johanna Åfreds

Ska vi införa statligt reglerade vita certifikat?

Priset på energi räcker inte till för att motivera privata och kommunala fastighetsägare till energieffektiviseringsåtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma och bra för miljön, speciellt gäller detta för flerbostadshus.

Fastighetsekonomiska faktorer är det som i första hand styr. Ett sätt att påverka inställningen hos fastighetsägare kan vara så kallade vita certifikat. Ett energibolag genomför då energieffektivisering hos kunden. Energibolaget måste visa att de minskar energianvändningen i relation till hur mycket energi de säljer.

Dessa intyg kallas ”vita certifikat” och delas ut för de investeringar som kan visa att energianvändningen minskar. Exempel på åtgärder är byte till LED-lampor, treglasfönster, värmeåtervinning, inregleringar, energieffektiva motorer med mera. Energibolaget gör då nytta hos kunden samtidigt som bolaget får leverera mindre energi! En förvisso intressant ekvation för energibolaget!

Bestämmelser från EU

Bakgrunden till vita certifikat är bestämmelser i EU:s energieffektiviseringsdirektiv artikel 7 (2012/27/EU) att införa ett marknadsbaserat kvotpliktssystem för energieffektivitet genom att minska energianvändningen och att reducera koldioxidutsläppen hos kunden. Vita certifikat innebär att energiföretagen tvingas genom­föra energibesparingar med en metod liknande den som gäller för utsläppsrätter i Europa.

Tanken med systemet är att energibolag som genomför sådana åtgärder blir berättigade till vita certifikat av staten i förhållande till åtgärdernas bedömda effekt av besparingarna. Systemet förutsätter att energibolag såsom EON, Fortum, Vattenfall med flera ska kunna genomföra energiåtgärder hos sina kunder som sedan rapporteras till ansvarig statlig myndighet. Denna tilldelar då det kvotpliktiga energibolaget ett certifikat och en avräkning görs mot den fastlagda kvotplikten. Tanken är att man får ett marknadsbevis på hur rimlig energieffektivisering är i relation till produktion av ny el eller värme.

Fördelar och nackdelar

Fördelarna med vita certifikat är bland annat att finansiering av åtgärder för energieffektivisering kan ske utan statliga subventioner. Priset tas ut av energibolagen. Fördelen för energibolagen är att de långsiktigt kan leverera el och värme till fler kunder utan motsvarande egen kapacitetsutbyggnad.

För bostadsrättsföreningar är energieffektiviseringar viktiga. Intresset är idag emellertid lågt från deras sida men behovet är samtidigt stort. Efterfrågan gäller även för stora delar av miljonprogrammet men ekonomin utgör i dag hinder eftersom kostnader för energieffektiviseringar inte berättigar till hyreshöjningar.

Nackdelen är att det krävs en kraftig kompetensuppbyggnad hos energibolagen som i dag saknas för att genomföra bygg- eller installationstekniska åtgärder. En annan fråga är om styrmedlet verkligen är kostnadseffektivt och om det inte i stället enbart riskerar att leda till en onödig administrativ belastning på energibolagen. Vita certifikat riskerar också att inkludera åtgärder som ändå skulle gjorts.

En fråga vi måsta ställa oss är om systemet verkligen passar in hur vi redan i dag arbetar med energieffektivisering eller ska vi se det solidariskt i ett större Europeiskt perspektiv? Olika former av vita certifikat tillämpas redan av drygt hälften av EU:s medlemsländer. Ytterst blir vita certifikat en politisk fråga, med många detaljer som måste lösas innan certifikaten eventuellt kan bli aktuella.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.