Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

  • Behovet av energieffektivisering är stort i miljonprogrammet men ekonomin utgör hinder eftersom kostnader för energieffektiviseringar inte berättigar till hyreshöjningar, konstaterar Johnny Kellner.
    Foto: Johanna Åfreds

Ska vi införa statligt reglerade vita certifikat?

Priset på energi räcker inte till för att motivera privata och kommunala fastighetsägare till energieffektiviseringsåtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma och bra för miljön, speciellt gäller detta för flerbostadshus.

Fastighetsekonomiska faktorer är det som i första hand styr. Ett sätt att påverka inställningen hos fastighetsägare kan vara så kallade vita certifikat. Ett energibolag genomför då energieffektivisering hos kunden. Energibolaget måste visa att de minskar energianvändningen i relation till hur mycket energi de säljer.

Dessa intyg kallas ”vita certifikat” och delas ut för de investeringar som kan visa att energianvändningen minskar. Exempel på åtgärder är byte till LED-lampor, treglasfönster, värmeåtervinning, inregleringar, energieffektiva motorer med mera. Energibolaget gör då nytta hos kunden samtidigt som bolaget får leverera mindre energi! En förvisso intressant ekvation för energibolaget!

Bestämmelser från EU

Bakgrunden till vita certifikat är bestämmelser i EU:s energieffektiviseringsdirektiv artikel 7 (2012/27/EU) att införa ett marknadsbaserat kvotpliktssystem för energieffektivitet genom att minska energianvändningen och att reducera koldioxidutsläppen hos kunden. Vita certifikat innebär att energiföretagen tvingas genom­föra energibesparingar med en metod liknande den som gäller för utsläppsrätter i Europa.

Tanken med systemet är att energibolag som genomför sådana åtgärder blir berättigade till vita certifikat av staten i förhållande till åtgärdernas bedömda effekt av besparingarna. Systemet förutsätter att energibolag såsom EON, Fortum, Vattenfall med flera ska kunna genomföra energiåtgärder hos sina kunder som sedan rapporteras till ansvarig statlig myndighet. Denna tilldelar då det kvotpliktiga energibolaget ett certifikat och en avräkning görs mot den fastlagda kvotplikten. Tanken är att man får ett marknadsbevis på hur rimlig energieffektivisering är i relation till produktion av ny el eller värme.

Fördelar och nackdelar

Fördelarna med vita certifikat är bland annat att finansiering av åtgärder för energieffektivisering kan ske utan statliga subventioner. Priset tas ut av energibolagen. Fördelen för energibolagen är att de långsiktigt kan leverera el och värme till fler kunder utan motsvarande egen kapacitetsutbyggnad.

För bostadsrättsföreningar är energieffektiviseringar viktiga. Intresset är idag emellertid lågt från deras sida men behovet är samtidigt stort. Efterfrågan gäller även för stora delar av miljonprogrammet men ekonomin utgör i dag hinder eftersom kostnader för energieffektiviseringar inte berättigar till hyreshöjningar.

Nackdelen är att det krävs en kraftig kompetensuppbyggnad hos energibolagen som i dag saknas för att genomföra bygg- eller installationstekniska åtgärder. En annan fråga är om styrmedlet verkligen är kostnadseffektivt och om det inte i stället enbart riskerar att leda till en onödig administrativ belastning på energibolagen. Vita certifikat riskerar också att inkludera åtgärder som ändå skulle gjorts.

En fråga vi måsta ställa oss är om systemet verkligen passar in hur vi redan i dag arbetar med energieffektivisering eller ska vi se det solidariskt i ett större Europeiskt perspektiv? Olika former av vita certifikat tillämpas redan av drygt hälften av EU:s medlemsländer. Ytterst blir vita certifikat en politisk fråga, med många detaljer som måste lösas innan certifikaten eventuellt kan bli aktuella.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.