Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Senareläggning av Slussen – medveten eller omedveten risktagning?

Det finns en Klimat- och sårbarhetsutredning, beställd av en tidigare regering, där det konstateras att avbördningen från slussen behöver öka från 300 kubikmeter per sekund till 1000 kubikmeter per sekund för att minimera riskerna.

Så vitt jag vet har det inte funnits eller finns någon politisk oenighet om denna utredning.

Om inte denna ökning av avbördningen sker finns en räcka med katastrofer som står och väntar. Enligt utredningen. Då pratar vi inte enstaka miljarder. Då pratar vi väsentliga delar av hela samhället. Och samhällsfunktioner.

Vatten – det förhandlar man inte med genom majoritetsbeslut. Det anpassar man sig efter. På ett eller annat sätt. Ett sätt är att se till att det inte blir översvämningar där det bor mycket folk. Som i Mälardalen. Till exempel.

Jag var på ett möte om Slussen i Stockholm för 10 – 11 år sedan på Byggnadsföreningen. En av talarna var Räddningschefen – ansvarig även för hantering av naturkatastrofer. Han gjorde ett starkt intryck när han dramatiskt berättade vad som skulle kunna ske om inte avbördningen förbättrades genom slussen. Den frågan har jag inte kunnat släppa sedan dess. Jag publicerade därför en krönika i ämnet för snart tre år sedan.

Men jag verkar vara ensam som oroar mig för översvämningar. Det är i alla fall inte många som tar upp den risken när man beslutar om att senarelägga ombyggnationen. Och som jag skriver i den tidigare krönikan: Bråka gärna om gestaltningen. Det kan demokratin må bra av. Men starta omgående grundläggningsarbetena. Det tar flera år innan man kommit upp till ytan.

Finns det ingen annan som noterat att klimatet är instabilt? Det borde finnas någon i ansvarig ställning som intresserar sig för miljön – och samhället. De måste fungera - tillsammans

Varför inte ha två tävlingar. En för grundläggning med ökad avbördning och en för gestaltningen.

Ett av skälen till att ombyggnationen har stoppats är att man från den nya majoriteten i stadshuset är osäker på den slutliga kostnaden. Det är ett rationellt och relevant skäl. Om man samtidigt bekräftar att man är medveten om att riskerna ökar med alla förseningar – av en ny grundläggning med ökad avbördning som effekt.

Jag tvivlar på att våra valda politiker snabbt kommer nå enighet om gestaltningen av Slussen. Men jag kan inte förstå hur man kan glömma bort det viktigaste – översvämningsrisken.

En av mina omdömesgilla kollegor jämförde agerandet med att stryka läppstift på en gris.

Översvämningar inträffar lite varstans runt om i världen. Även i våra grannländer. Vad är det som säger att det som hänt i Oslo och Polen inte skulle kunna hända i Sverige. Det är inte så länge sedan det bara var ett tiotal centimeter från att tunnelbanan höll på att fyllas med vatten. I Stockholm. Och då var det inte fråga om någon hundraårsnivå.

Sverige och Stockholm kan inte förhandla och göra upp med klimatet. Det är inte förhandlingsbart.

Att bygga efter klimatets förutsättningar – det är bra samhällsbyggnad.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.