Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Placeringen är viktig för Nobel – och Sverige

I förra veckan beslutade fullmäktige i Stockholm att Nobel Center ska byggas på Blasieholmen. Ett beslut som föregåtts av livliga diskussioner. Det kommer därför säkert att överklagas. En del kallar det bråk. För och emot. Så är det. Alla tycker inte likadant. Ju mera bråk – desto bättre kåk är ett talesätt. Och så kanske det är.

Jag påstår att Nobelpriset är en av Sveriges största internationellt kända evenemang. Som pågår år efter år. Att detta ska manifesteras med någon form av byggnad är för mig en självklarhet.

Placeringen är viktig – det vet vi sedan gammalt. Men att placeringen av något så trivialt som ett stall skulle vara helt avgörande för såväl prisutdelningar, banketter och för den delen också – bråk om var Nobel Centret ska ligga, är nog mindre känt.

Alfred Nobel var både äventyrare, uppfinnare, hästägare och entreprenör. Och som många sådana var han med om både upp- och nedgångar. Som han inte alltid kunde styra över. Typ vid den ryska revolutionen 1917, då alla hans tillgångar i Ryssland nationaliserades. Men det utgjorde bara cirka 12 procent av hela hans förmögenhet.

Med alla sina engagemang runt om i världen följde att en mängd tekniska och ekonomiska problem måste lösas, och detta gjorde att Alfred Nobel långa tider var på resande fot i en lång rad länder. Detta gav honom epitetet "Europas rikaste vagabond".

Alfred Nobel gifte sig aldrig. Och fick inte heller några barn. Eftersom han inte hade några arvingar vid sin bortgång och hade affärer i ett flertal länder var det inte helt enkelt att fastställa hans hemland och var förmögenheten skulle landa.

En konflikt mellan Sverige och Frankrike uppstod därför då Nobels testamente skulle lagföras. Franska staten ansåg att Frankrike borde betraktas som hans hemland. Men fransk domstol enades om att ”där en man har sina hästar där anser han själv att han har sitt hem” och Alfred Nobel hade sina ryska hingstar på Björkborns herrgård i Karlskoga, Värmland. Testamentet lagfördes vid Karlskoga häradsrätt och instiftandet av Nobelprisen blev verklighet.

Därför är placeringen av stallet viktigt. Liksom placeringen av Nobelcentret.

Det aktuella stallet där hästarna fanns i Karlskoga är nu iordningställt som konferensanläggning och kan ses söder om E18 när man åker igenom Karlskoga. En vit byggnad med STALLET i stora svarta bokstäver. Sverige hade inte varit internationellt lika känt utan detta stall, med hästarna hemma.

Att placera stallet på rätt plats, med alla hästarna hemma – det är bra samhällsbyggnad. Tycker en hästägare.

 

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.