Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Placeringen är viktig för Nobel – och Sverige

I förra veckan beslutade fullmäktige i Stockholm att Nobel Center ska byggas på Blasieholmen. Ett beslut som föregåtts av livliga diskussioner. Det kommer därför säkert att överklagas. En del kallar det bråk. För och emot. Så är det. Alla tycker inte likadant. Ju mera bråk – desto bättre kåk är ett talesätt. Och så kanske det är.

Jag påstår att Nobelpriset är en av Sveriges största internationellt kända evenemang. Som pågår år efter år. Att detta ska manifesteras med någon form av byggnad är för mig en självklarhet.

Placeringen är viktig – det vet vi sedan gammalt. Men att placeringen av något så trivialt som ett stall skulle vara helt avgörande för såväl prisutdelningar, banketter och för den delen också – bråk om var Nobel Centret ska ligga, är nog mindre känt.

Alfred Nobel var både äventyrare, uppfinnare, hästägare och entreprenör. Och som många sådana var han med om både upp- och nedgångar. Som han inte alltid kunde styra över. Typ vid den ryska revolutionen 1917, då alla hans tillgångar i Ryssland nationaliserades. Men det utgjorde bara cirka 12 procent av hela hans förmögenhet.

Med alla sina engagemang runt om i världen följde att en mängd tekniska och ekonomiska problem måste lösas, och detta gjorde att Alfred Nobel långa tider var på resande fot i en lång rad länder. Detta gav honom epitetet "Europas rikaste vagabond".

Alfred Nobel gifte sig aldrig. Och fick inte heller några barn. Eftersom han inte hade några arvingar vid sin bortgång och hade affärer i ett flertal länder var det inte helt enkelt att fastställa hans hemland och var förmögenheten skulle landa.

En konflikt mellan Sverige och Frankrike uppstod därför då Nobels testamente skulle lagföras. Franska staten ansåg att Frankrike borde betraktas som hans hemland. Men fransk domstol enades om att ”där en man har sina hästar där anser han själv att han har sitt hem” och Alfred Nobel hade sina ryska hingstar på Björkborns herrgård i Karlskoga, Värmland. Testamentet lagfördes vid Karlskoga häradsrätt och instiftandet av Nobelprisen blev verklighet.

Därför är placeringen av stallet viktigt. Liksom placeringen av Nobelcentret.

Det aktuella stallet där hästarna fanns i Karlskoga är nu iordningställt som konferensanläggning och kan ses söder om E18 när man åker igenom Karlskoga. En vit byggnad med STALLET i stora svarta bokstäver. Sverige hade inte varit internationellt lika känt utan detta stall, med hästarna hemma.

Att placera stallet på rätt plats, med alla hästarna hemma – det är bra samhällsbyggnad. Tycker en hästägare.

 

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.