Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Om 25 år skrattar vi åt 2015 års diskussion

Det finns en skröna som säger att i slutet av 1800-talet när telefonen var en ny uppfinning, så var en allmän uppfattning att ”Jo, det kan möjligen vara bra att ha en sån i byn för att ringa till telegrafstationen och säga sitt meddelande som sedan kan telegraferas till mottagaren i vanlig ordning”.

En annan historia från telekomindustrin är att ett välrenommerat affärskonsultbolag på tidigt 1990-tal gjorde en noggrann analys av marknaden för mobiltelefoner och kom fram till att marknaden skulle komma att vara mättad när 900 000 telefoner hade sålts och avrådde sin uppdragsgivare från att satsa på detta. Vi kan såhär i efterhand konstatera att telefoner visat sig användbara på många sätt och att det idag säljs cirka 3 miljoner mobiltelefoner – om dagen!

Jag kom att tänka på dessa historier häromdagen när jag deltog i ett spännande seminarium som handlade om framtidens byggproduktion. I flera intressanta föredrag fick vi lära oss om möjligheterna med robotar, drönare, storskalig 3D-printning och automatisering av avancerade tillverkningsprocesser. Under seminariet diskuterade vi vilka möjliga tillämpningar detta skulle kunna få i byggproduktion och idéerna var många. Jag kom på mig själv med att önska mig 25 år fram i tiden för att se hur det blev. Har produktionsmetoderna revolutionerats med den nya tekniken? Har IT-utvecklingen skapat radikalt nya förutsättningar för effektiv produktion? Eller blev det så att dessa nya uppfinningar bara används som marginella komplement i byggprocessen som i övrigt ser likadan ut som idag?

Det är svårt att genomskåda vilket genomslag som ny teknik kan få. Det visade ju sig svårt att genomskåda användningen av telefoner och senare mobiltelefoner. Kanske är det samma sak med robotar, 3D-printning och drönare? Om 25 år skrattar vi säkert åt 2015 års diskussion. Frågan är om det är för att vi överskattade genomslaget av dessa uppfinningar eller om vi underskattade det.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.