Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Nordisk samordning av byggregler är en myt

Under Almedalsveckan 2014 medverkade jag som sakkunnig i ett seminarium där Nordiska ministerrådet tillsammans med Nordisk miljömärkning var arrangörer. Seminariet avhandlade bristen på harmonisering av de nordiska ländernas byggregler.

Olika byggregler i Norden både försvårar och fördyrar för de svenska byggbolagen att arbeta i våra nordiska grannländer. Det försämrar också konkurrensen och utgör dessutom ett handelshinder. Några av storbolagen har till delar löst detta genom att bilda dotterbolag i de nordiska länderna. Bristen på harmonisering skapar också problem för olika miljömärkningar till exempel Svanen-märkning.

Vi i expertpanelen var överens om att de nordiska ländernas energiregler skiljer sig så mycket åt att dessa överhuvudtaget inte är jämförbara med varandra. Intresset hos de nordiska regeringarna att harmonisera sina byggregler är svagt trots att frågan flera gånger har varit uppe på ministrarnas dagordning.

Några exempel är bland annat att Sverige är det enda land i Norden som ställer krav på att beräknad energianvändning i en byggnad ska motsvara verklig energianvändning. De övriga nordiska länderna har enbart krav på beräknad energianvändning.

Andra exempel på olikheter är att uppvärmd area beräknas olika. I Sverige är det insidan av byggnadens uppvärmda area (A-temp) som ska beräknas och mätas. I de andra nordiska länderna beräknas byggnaden på utsida yttervägg (BTA). Bara detta kan utgöra en skillnad på 20 procent i beräknad köpt energi.

Kravet i Plan- och bygglagen (PBL) är att en byggnad ska uppfylla de tekniska egenskapskraven. Det man kan ifrågasätta är varför de svenska energireglerna innehåller krav utöver de tekniska egenskapskraven. Varmvatten ingår som en parameter i de svenska byggreglerna. Varmvatten är inte ett egenskapskrav utan är brukardata som byggherren inte har rådighet över. I de övriga nordiska länderna ingår varmvatten men då som ett fast värde som inte går att ändra. I Norge ingår även hushållsel men då också som fast värde.

I Danmark är kravet på ventilation något lägre än i Sverige. En märklig olikhet är hur mycket solenergi som strålar in genom fönster och tillför värme i en byggnad som är placerade på samma ort. I Danmark anges 70 kilowattimmar per kvadratmeter och i Sverige 40 kilowattimmar per kvadratmeter. Kanske än mer märkligt är andelen effekt en människa alstrar inomhus (personvärme). I Danmark 900 W och i Sverige 500 W. Kan det vara så att danskarna är mer varmblodiga är svenskar?

Sverige har tre klimatzoner (snart fyra) men Finland och Norge har en klimatzon. I Finland och Danmark har man redan infört så kallade primärenergifaktorer för olika energislag. Primärenergifaktorn ska multipliceras med andelen tillförd energi för att uppfylla energikraven i en byggnad. I princip har man satt primärfaktorn 2,0–2,5 för el som ett led i att minska användningen av kvalificerad el för uppvärmning. Den förre energiministern Anna-Karin Hatt gav i januari 2014 Boverket i uppdrag att utreda primärenergi med hänvisning till ett EU-direktiv. Det ska bli intressant att se om Boverket i samband med detta kommer ta initiativ till en nordisk harmonisering.

Andra exempel på olikheter är att EU:s regelverk efterlevs olika. Tekniska krav skiljer sig också, som bullerkrav, tillgänglighet, olika virkesdimensioner och brand. I Norge ska till exempel flerbostadshus vara försedda med sprinkler. Den största kostnaden för byggbolagen handlar emellertid om en ökad administration och tjänstemannatid när bolag ska etablera sig på en nordisk marknad.

Vad förväntar sig byggsektorn att Nordiska ministerrådet ska göra? Åtminstone måste frågan upp igen på regeringarnas agenda. Före detta bostadsminister Stefan Attefall tog upp frågan om harmonisering med sin norska kollega redan 2011 med ambitionen att inte ha onödiga regler bland annat inom energiområdet. Har den nya svenska bostadsministern Mehmet Kaplan några ambitioner att ta initiativ till en harmonisering av de nordiska byggreglerna?

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.