Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Nordisk samordning av byggregler är en myt

Under Almedalsveckan 2014 medverkade jag som sakkunnig i ett seminarium där Nordiska ministerrådet tillsammans med Nordisk miljömärkning var arrangörer. Seminariet avhandlade bristen på harmonisering av de nordiska ländernas byggregler.

Olika byggregler i Norden både försvårar och fördyrar för de svenska byggbolagen att arbeta i våra nordiska grannländer. Det försämrar också konkurrensen och utgör dessutom ett handelshinder. Några av storbolagen har till delar löst detta genom att bilda dotterbolag i de nordiska länderna. Bristen på harmonisering skapar också problem för olika miljömärkningar till exempel Svanen-märkning.

Vi i expertpanelen var överens om att de nordiska ländernas energiregler skiljer sig så mycket åt att dessa överhuvudtaget inte är jämförbara med varandra. Intresset hos de nordiska regeringarna att harmonisera sina byggregler är svagt trots att frågan flera gånger har varit uppe på ministrarnas dagordning.

Några exempel är bland annat att Sverige är det enda land i Norden som ställer krav på att beräknad energianvändning i en byggnad ska motsvara verklig energianvändning. De övriga nordiska länderna har enbart krav på beräknad energianvändning.

Andra exempel på olikheter är att uppvärmd area beräknas olika. I Sverige är det insidan av byggnadens uppvärmda area (A-temp) som ska beräknas och mätas. I de andra nordiska länderna beräknas byggnaden på utsida yttervägg (BTA). Bara detta kan utgöra en skillnad på 20 procent i beräknad köpt energi.

Kravet i Plan- och bygglagen (PBL) är att en byggnad ska uppfylla de tekniska egenskapskraven. Det man kan ifrågasätta är varför de svenska energireglerna innehåller krav utöver de tekniska egenskapskraven. Varmvatten ingår som en parameter i de svenska byggreglerna. Varmvatten är inte ett egenskapskrav utan är brukardata som byggherren inte har rådighet över. I de övriga nordiska länderna ingår varmvatten men då som ett fast värde som inte går att ändra. I Norge ingår även hushållsel men då också som fast värde.

I Danmark är kravet på ventilation något lägre än i Sverige. En märklig olikhet är hur mycket solenergi som strålar in genom fönster och tillför värme i en byggnad som är placerade på samma ort. I Danmark anges 70 kilowattimmar per kvadratmeter och i Sverige 40 kilowattimmar per kvadratmeter. Kanske än mer märkligt är andelen effekt en människa alstrar inomhus (personvärme). I Danmark 900 W och i Sverige 500 W. Kan det vara så att danskarna är mer varmblodiga är svenskar?

Sverige har tre klimatzoner (snart fyra) men Finland och Norge har en klimatzon. I Finland och Danmark har man redan infört så kallade primärenergifaktorer för olika energislag. Primärenergifaktorn ska multipliceras med andelen tillförd energi för att uppfylla energikraven i en byggnad. I princip har man satt primärfaktorn 2,0–2,5 för el som ett led i att minska användningen av kvalificerad el för uppvärmning. Den förre energiministern Anna-Karin Hatt gav i januari 2014 Boverket i uppdrag att utreda primärenergi med hänvisning till ett EU-direktiv. Det ska bli intressant att se om Boverket i samband med detta kommer ta initiativ till en nordisk harmonisering.

Andra exempel på olikheter är att EU:s regelverk efterlevs olika. Tekniska krav skiljer sig också, som bullerkrav, tillgänglighet, olika virkesdimensioner och brand. I Norge ska till exempel flerbostadshus vara försedda med sprinkler. Den största kostnaden för byggbolagen handlar emellertid om en ökad administration och tjänstemannatid när bolag ska etablera sig på en nordisk marknad.

Vad förväntar sig byggsektorn att Nordiska ministerrådet ska göra? Åtminstone måste frågan upp igen på regeringarnas agenda. Före detta bostadsminister Stefan Attefall tog upp frågan om harmonisering med sin norska kollega redan 2011 med ambitionen att inte ha onödiga regler bland annat inom energiområdet. Har den nya svenska bostadsministern Mehmet Kaplan några ambitioner att ta initiativ till en harmonisering av de nordiska byggreglerna?

Trevlig sommar

Jimmy Dahlström

Hej alla,

Jag tänkte hålla mig kort i detta inlägg. Det är ändå trots allt semester om några timmar (för de flesta). Jag själv kämpar på under nästa vecka också.

Första halvåret för 2018 är över, det går inte längre att påverka. Det tillhör numera historieböckerna. Hoppas du är nöjd med dina insatser, om inte så finns det lyckligtvis ett halvår kvar att påverka 2018 års totala intryck.

Jag själv är nöjd med insatserna, men det finns fortfarande massor att göra kring hållbarhet i samhällsbyggandet, socialt, miljömässigt och framförallt ekonomiskt. 

Skolavslutningstider

Jimmy Dahlström

Minns du konferensen i januari som chefen kallade till? Den där som ägde rum på en fin konferensanläggning, med god mat. Där ni gemensamt satte stora utvecklingsplaner för året 2018? Vi rör oss sakta men säkert mot halvårsskifte. Halva året har gått, har vi hunnit halvvägs med våra utvecklingsplaner? Såhär i skolavslutningstider brukar det vara fullt upp för många. Kläder ska inhandlas, mat ska lagas, tält ska hyras osv. Det är massor att göra. När skolavslutningarna rullar ut en efter en finns alltid dessa tendenser även arbetslivet.

Underbara framtid

Jimmy Dahlström

Jag har numera äran att säga att jag tillhör styrelsen för Lean Forum Bygg.

Lean Forum Bygg är den ledande inspiratören inom Lean i den svenska samhällsbyggnadssektorn. Vi sprider kunskap om framgångsrikt Lean-tänkande och arbetsmetoder till svenska byggföretag allt med syftet att öka kundvärdet och minimera slöseriet.

Alltså frågor som ligger mig mycket varmt om hjärtat sedan länge. Jag har mångårig erfarenhet av Lean ur ett samhällsbyggarperspektiv och hoppas kunna bidra med intressanta infallsvinklar och energi.