Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Naturlagarna gäller också byggnader

Debatten har nu åter blossat upp mellan företrädare för värmepumpsteknik och fjärrvärme. Bland annat framgick detta nyligen av artiklar i DN-debatt. Olika särintressen är en orsak.

Men egentligen handlar det om olika sätt att se på skillnaden mellan en byggnads köpta energi och en byggnads verkliga energibehov. Byggnadens faktiska värmebehov styrs av naturlagarna och husets utformning. Köpt energi är den del man betalar för och utmärker hittills Boverkets byggregler (BBR).

Ta exemplet solvärme. Värmebehovet minskar inte även om man använder solvärme men den köpta andelen blir naturligtvis lägre. Samma sak är det med värmepumpar. BBR tar emellertid inte hänsyn till olika energislags klimatpåverkan det vill säga energikvalitet (exergi), med vissa undantag. Att använda högkvalitativ el i olika former till att värma hus till 21 grader eller varmvatten till 55 grader bör undvikas om det finns tillgång till lågkvalitativ energi till exempel fjärrvärme. Värmepumpar är däremot ett alldeles utmärkt sätt att värma hus och hushålla med el utanför fjärrvärmeområden.

Varför blir denna fråga så infekterad? Delvis har det sin orsak i det svenska fjärrvärmemonopolet och den prissättning det medför. Fastighetsägare väljer den energiförsörjning som de finner fastighetsekonomiskt mest fördelaktigt även om den ur klimatsynpunkt skulle vare negativ. Det är kostnaden som styr valet.

Sverige är ett av de länder som har den högsta elkonsumtionen i världen per capita, även med hänsyn till el-uppvärmning och vårt kallare klimat. Vi använder två till tre gånger mer el än övriga européer. Vi måste skilja på elproduktion och elkonsumtion. Produktionen kan vara miljövänlig men konsumtionen kan vara miljöovänlig. Genom ökad elanvändning tvingar vi fram elproduktion på marginalen, det vill säga den dyraste och minst effektiva elproduktionen med ”smutsig” kolkondens från Europa som bas och som orsakar de största koldioxidutsläppen. Vi lever i en globaliserad värld där elsystemet i dag är länkat till den europeiska kontinenten och Ryssland. Vi måste vara medvetna om att det i dag inte går att säga att vi enbart använder svensk- eller nordisk el-mix. Vi kan inte isolera Sverige från övriga Europa. Både en utökad export och import av el är väsentlig och nödvändig för att trygga vår elförsörjning för vår industri såväl som för konsumenterna.   

En utökad handel med el kommer att medföra att skillnaderna i elpris mellan länderna i Europa allt mer kommer att utjämnas. Sverige kan då inte fortsätta att använda upp till tre gånger mer el än övriga Europa, då riskerar vi att få mer än dubbelt så hög kostnad för vår elanvändning. Ur ett klimatperspektiv måste eleffektivisering och elhushållning ges högsta prioritering så att vi inte använder el till uppvärmning där det finns lågkvalitativ värme som alternativ.

Inom EU är Sverige tämligen ensam att utgå från köpt energi i byggreglernas energikrav och därigenom inte ha någon metod som tar hänsyn till exergin och fastställa faktorn mellan el och övrig uppvärmning. I Danmarks och Finlands byggregler har el en primärenergifaktorer på cirka 2,5 jämfört med med fjärrvärme. Vi får utgå från att det är kloka människor som utformat våra nordiska grannars byggregler.

De svenska byggreglerna måste anpassas så att de följer EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, det vill säga byggnadens fysikaliska värmebehov. Med kvarstående köpt energi utan viktning i byggreglerna riskerar vi att bygga hus med sämre klimatskal. Vi måste därför få byggregler som tar hänsyn till byggnadens faktiska värmebehov.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.