Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Mitt språk och andras

Jag läser om en undersökning om att arkitekter och byggare har svårt att förstå varandra.

Resultatet av undersökningen presenteras med lite olika vinklingar. Byggindustrin skriver ”Byggare fattar inte vad arkitekter säger”, medan Byggvärlden skriver ”Arkitekter svåra att förstå.”

Nu kanske man inte ska övertolka rubriksättningen för det handlar nog inte antingen om bristande fattningsförmåga eller bristande uttrycksförmåga. Problemet ligger förstås i det faktum att man inte fullt ut delar samma språk.

Inom alla branscher och professioner finns det fikonspråk och fackuttryck. Byggare har sitt och arkitekter har sitt. Det konstiga är att det aldrig tycks göras några undersökningar om hur begripliga byggarnas fackuttryck är för den som inte är byggare till professionen.

Arkitekter är dock föremål för återkommande undersökningar av detta slag. Det verkar liksom bestämt i förväg att just arkitekter har en sjusärdeles svårbegriplig vokabulär. Hur ska man annars tolka undersökningens i allra högsta grad ledande fråga: ”Förekommer det ofta missförstånd i relationen med arkitekter?” Det är underförstått i frågeställningen att en relation med en arkitekt alltid är problemfylld.  Eftersom svarsalternativen bara är ja eller nej är det inte så förvånande att 88 procent svarar ja. Det är ju vad som skulle bevisas.

Undersökningar av det här slaget, där det statistiska underlaget dessutom begränsar sig till löjligt låga 50 personer, är meningslösa. Tyvärr är de också kontraproduktiva, genom att de tenderar att befästa fördomar.

Om man nu överhuvudtaget ska fästa någon vikt vid resultatet är det mest anmärkningsvärda att byggare har svårt att förstå innebörden av tämligen lättfattliga begrepp som gestaltning, rumsuppfattning, rumssamband, ljusföring och urbana kvalitéer. Det är vad undersökningen egentligen borde handla om.  Däremot tycker jag inte att byggarna behöver skämmas för att de har svårt med begreppet dialektiskt samspel.  Där är de i gott sällskap.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.