Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Märkligt politiskt utspel av Energimyndigheten

Den 13 april 2015 gjorde Energimyndigheten ett mycket märkligt politiskt utspel i form av ett beslut om synen på viktnings- och primärenergifaktorer på energi som dessutom går emot EU:s Energiprestandadirektiv för byggnader.

Promemorian handlar om att Sverige inte ska ta hänsyn till värdet av olika energislag (exergi) till exempel kvalificerad el och lågkvalitativ fjärrvärme i form av viktningsfaktorer som dessutom är väsentliga ur hållbarhetssynpunkt. Samtidigt så underkänner Energimyndigheten våra nordiska grannars synsätt om viktningsfaktorer där Danmark och Finland redan implementerat dessa i sin bygglagstiftning.

Man måste förutsätta att myndigheterna i Danmark och Finland består av kloka människor som valt linjen med viktningsfaktorer. Sverige vet ju alltid bäst och vill gå sin egen väg och strunta i hur andra länder tänker. Det är viktigt att våra tjänstemän inte leker politiker om hur hållbarhetsfrågorna ska lösas. Historiskt har inte prismekanismer alltid varit en framkomlig väg ur hållbarhetssynpunkt.

Kortfattat ska enligt artikel 3.3 i EU:s energiprestandaförordning medlemsstaterna ange och komplettera EU-kommissionens ram för jämförelsemetod genom att fastställa bland annat primära energifaktorer. Uppgifter ska innehålla redovisning om de ”primära energiomvandlingsfaktorer” som använts, resultaten av beräkningarna på makroekonomisk och finansiell nivå, en känslighetsanalys och de förmodade energiprisutvecklingarna.

Energimyndighetens huvudargument för att tolka EU:s energiprestandaförordning på ett annat sätt är att i stället helt låta prismekanismerna styra och utgöra styrmedel. Om Energimyndigheten anser att detta leder till hållbara energisystem så är detta mycket tveksamt sett ur ett historiskt perspektiv. Energimyndigheten anser att det inte finns något som talar för att det skulle vara enklare att hantera viktningsfaktorer än skatter som styrmedel. Jag är övertygad om att svenskt näringsliv inte har samma uppfattning. Ska extra skatter som styrmedel påföras på energin måste detta ske gemensamt inom EU om en rättvis exportkonkurrens mellan länder ska bibehållas.

Däremot håller jag med Energimyndigheten att styrmedel ska vara energineutrala. Boverkets nuvarande regler med köpt energi utan viktningsfaktorer utgör i dag ett effektivt hinder och är inte teknikneutrala.

Energimyndighetens slutsats är att viktningsfaktorer skapar marknadsbarriärer på energimarknaderna. Eftersom energipriserna inte tillåts styra fullt ut förutsätter detta en tilltro på att marknaden fullt ut prioriterar hållbarhetsfrågorna med minskade utsläpp av växthusgaser före prismekanismer. Tänk om det vore så enkelt. Vad som ligger bakom att Energimyndigheten just nu skriver denna promemoria skulle vara intressant att veta.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.