Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Märkligt politiskt utspel av Energimyndigheten

Den 13 april 2015 gjorde Energimyndigheten ett mycket märkligt politiskt utspel i form av ett beslut om synen på viktnings- och primärenergifaktorer på energi som dessutom går emot EU:s Energiprestandadirektiv för byggnader.

Promemorian handlar om att Sverige inte ska ta hänsyn till värdet av olika energislag (exergi) till exempel kvalificerad el och lågkvalitativ fjärrvärme i form av viktningsfaktorer som dessutom är väsentliga ur hållbarhetssynpunkt. Samtidigt så underkänner Energimyndigheten våra nordiska grannars synsätt om viktningsfaktorer där Danmark och Finland redan implementerat dessa i sin bygglagstiftning.

Man måste förutsätta att myndigheterna i Danmark och Finland består av kloka människor som valt linjen med viktningsfaktorer. Sverige vet ju alltid bäst och vill gå sin egen väg och strunta i hur andra länder tänker. Det är viktigt att våra tjänstemän inte leker politiker om hur hållbarhetsfrågorna ska lösas. Historiskt har inte prismekanismer alltid varit en framkomlig väg ur hållbarhetssynpunkt.

Kortfattat ska enligt artikel 3.3 i EU:s energiprestandaförordning medlemsstaterna ange och komplettera EU-kommissionens ram för jämförelsemetod genom att fastställa bland annat primära energifaktorer. Uppgifter ska innehålla redovisning om de ”primära energiomvandlingsfaktorer” som använts, resultaten av beräkningarna på makroekonomisk och finansiell nivå, en känslighetsanalys och de förmodade energiprisutvecklingarna.

Energimyndighetens huvudargument för att tolka EU:s energiprestandaförordning på ett annat sätt är att i stället helt låta prismekanismerna styra och utgöra styrmedel. Om Energimyndigheten anser att detta leder till hållbara energisystem så är detta mycket tveksamt sett ur ett historiskt perspektiv. Energimyndigheten anser att det inte finns något som talar för att det skulle vara enklare att hantera viktningsfaktorer än skatter som styrmedel. Jag är övertygad om att svenskt näringsliv inte har samma uppfattning. Ska extra skatter som styrmedel påföras på energin måste detta ske gemensamt inom EU om en rättvis exportkonkurrens mellan länder ska bibehållas.

Däremot håller jag med Energimyndigheten att styrmedel ska vara energineutrala. Boverkets nuvarande regler med köpt energi utan viktningsfaktorer utgör i dag ett effektivt hinder och är inte teknikneutrala.

Energimyndighetens slutsats är att viktningsfaktorer skapar marknadsbarriärer på energimarknaderna. Eftersom energipriserna inte tillåts styra fullt ut förutsätter detta en tilltro på att marknaden fullt ut prioriterar hållbarhetsfrågorna med minskade utsläpp av växthusgaser före prismekanismer. Tänk om det vore så enkelt. Vad som ligger bakom att Energimyndigheten just nu skriver denna promemoria skulle vara intressant att veta.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.