Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Låg energianvändning kräver hög kunskapsnivå

Vi bygger allt mer energisnåla bostäder men den boendes levnadsvanor har inte förändrats. Beteendefaktorer och sekundärenergi tar därför en relativt större andel av den totala energianvändningen för energisnåla lågenergihus. 

Med beteendeaspekter för värme kan man hänföra varmvatten, inomhustemperaturer, vädring och till viss del elgolvvärme i badrum. Sekundärenergi är bland annat cirkulationsförluster för värme- och varmvatten (VVC). Köldbryggor och täthet har också en stor betydelse. Varmvatten, vädring, luftläckage genom klimatskalet och köldbryggor kan utan vidare svara för betydligt mer än byggnadens andel för uppvärmning till rumstemperatur.

En byggnad kan aldrig bli för tät. Skillnaden mellan ett tätt och ett otätt hus kan utan vidare vara 10 kilowattimmar per kvadratmeter. Här har hantverkarna på byggarbetsplatsen ett stort ansvar för husets täthet. Det som krävs av hantverkarna är både kunskap om och insikt i hur väsentligt det är med ett noggrant arbetsutförande. Uttryck av arkitekter som att husen ska andas eller vem vill bo i en plastpåse hoppas jag är för alltid är placerade i graven. Ventilationen ska ske på ett kontrollerat sätt och inte genom otätheter i klimatskärmen.

Sammantaget är osäkerheter i beteende och sekunderenergi en starkt bidragande orsak till de stora skillnaderna som energibalanser mellan beräknat och uppmätt energi i den färdiga byggnaden fortfarande uppvisar. Man kan i sammanhanget fråga sig det rimliga i varför Boverkets byggregler ska ha krav baserat på brukarbeteende för nya bygg­naders årliga energiprestanda när vi har tekniska och väldefini­erade egen­skapskrav. Beteendet kan inte regleras genom bygglagsstiftning utan där krävs andra åtgärder.

Förutom en betydande beteendepåverkan blir också komplexiteten allt större för energisnåla flerbostadshus med FTX-system, styr, mät- och reglerteknik. Flerbostadshusen börjar alltmer likna kontorshus och störningar i driften blir känsligare. Brister i driftsättning riskerar att ge betydligt högre energikostnader för fastigheten än beräknat och kan även medföra en sämre inomhusmiljö. För flerbostadshus krävs det därför fler välutbildade konsulter och inte minst drifttekniker som i dag är en bristvara och vars status måste öka. Ännu har till exempel ingen professur i förvaltningsteknik tillsats vid någon av våra tekniska högskolor vilket näst intill är skandalöst och visar på den låga prioriteringen för dessa frågor.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.