Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Låg energianvändning kräver hög kunskapsnivå

Vi bygger allt mer energisnåla bostäder men den boendes levnadsvanor har inte förändrats. Beteendefaktorer och sekundärenergi tar därför en relativt större andel av den totala energianvändningen för energisnåla lågenergihus. 

Med beteendeaspekter för värme kan man hänföra varmvatten, inomhustemperaturer, vädring och till viss del elgolvvärme i badrum. Sekundärenergi är bland annat cirkulationsförluster för värme- och varmvatten (VVC). Köldbryggor och täthet har också en stor betydelse. Varmvatten, vädring, luftläckage genom klimatskalet och köldbryggor kan utan vidare svara för betydligt mer än byggnadens andel för uppvärmning till rumstemperatur.

En byggnad kan aldrig bli för tät. Skillnaden mellan ett tätt och ett otätt hus kan utan vidare vara 10 kilowattimmar per kvadratmeter. Här har hantverkarna på byggarbetsplatsen ett stort ansvar för husets täthet. Det som krävs av hantverkarna är både kunskap om och insikt i hur väsentligt det är med ett noggrant arbetsutförande. Uttryck av arkitekter som att husen ska andas eller vem vill bo i en plastpåse hoppas jag är för alltid är placerade i graven. Ventilationen ska ske på ett kontrollerat sätt och inte genom otätheter i klimatskärmen.

Sammantaget är osäkerheter i beteende och sekunderenergi en starkt bidragande orsak till de stora skillnaderna som energibalanser mellan beräknat och uppmätt energi i den färdiga byggnaden fortfarande uppvisar. Man kan i sammanhanget fråga sig det rimliga i varför Boverkets byggregler ska ha krav baserat på brukarbeteende för nya bygg­naders årliga energiprestanda när vi har tekniska och väldefini­erade egen­skapskrav. Beteendet kan inte regleras genom bygglagsstiftning utan där krävs andra åtgärder.

Förutom en betydande beteendepåverkan blir också komplexiteten allt större för energisnåla flerbostadshus med FTX-system, styr, mät- och reglerteknik. Flerbostadshusen börjar alltmer likna kontorshus och störningar i driften blir känsligare. Brister i driftsättning riskerar att ge betydligt högre energikostnader för fastigheten än beräknat och kan även medföra en sämre inomhusmiljö. För flerbostadshus krävs det därför fler välutbildade konsulter och inte minst drifttekniker som i dag är en bristvara och vars status måste öka. Ännu har till exempel ingen professur i förvaltningsteknik tillsats vid någon av våra tekniska högskolor vilket näst intill är skandalöst och visar på den låga prioriteringen för dessa frågor.

En enkel ekvation för att lyckas med förändringsarbetet

Emile Hamon

Att lyckas med förändringsarbete är inte enkelt. I en bransch som är känd för att vara konservativ är det kanske ännu svårare. Men det finns en enkel ekvation som kanske kan hjälpa...

Vision + Kompetens + Incitament + Resurser + Road map/handlingsplan = Förändring

För att lyckas med förändringsarbetet och få till en digitala transformation måste alla fem element finnas på plats.


Vision krävs

Värdering av ”smarta byggnader”

KTH Live-In Lab

Det byggs allt fler hus som kan definieras som ”smarta”. Det finns många definitioner på ”smarta byggnader” alltifrån byggnader som har en låg energiförbrukning till byggnader som har ett stort antal sensorer inbyggt som kan mäta alltifrån temperatur och luftkvalitet till säkerhet. Vid sidan om lägre driftskostnader i form av lägre energikostnader förväntas ”smarta byggnader” minska driftskostnaden överlag genom att förvaltningen av byggnaden kan göras mer effektiv. Frågan är vad det innebär för värderingen av den ”smarta byggnaden”.

Digitalisering ger inga effekter…

Emile Hamon

För någon vecka sedan blev jag intervjuad kring effekterna av användandet av VDC och BIM. Inför intervjun fick jag veta att man ville höra efter med branschen om den verkligen trodde på att VDC och BIM påverkade deras lönsamhet… självklart gör den det sa jag, men är det någon debatt kring detta?

- Ja, det finns flera tvivlare eller i alla fall de som inte är helt övertygade om effekterna.