Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Låg energianvändning kräver hög kunskapsnivå

Vi bygger allt mer energisnåla bostäder men den boendes levnadsvanor har inte förändrats. Beteendefaktorer och sekundärenergi tar därför en relativt större andel av den totala energianvändningen för energisnåla lågenergihus. 

Med beteendeaspekter för värme kan man hänföra varmvatten, inomhustemperaturer, vädring och till viss del elgolvvärme i badrum. Sekundärenergi är bland annat cirkulationsförluster för värme- och varmvatten (VVC). Köldbryggor och täthet har också en stor betydelse. Varmvatten, vädring, luftläckage genom klimatskalet och köldbryggor kan utan vidare svara för betydligt mer än byggnadens andel för uppvärmning till rumstemperatur.

En byggnad kan aldrig bli för tät. Skillnaden mellan ett tätt och ett otätt hus kan utan vidare vara 10 kilowattimmar per kvadratmeter. Här har hantverkarna på byggarbetsplatsen ett stort ansvar för husets täthet. Det som krävs av hantverkarna är både kunskap om och insikt i hur väsentligt det är med ett noggrant arbetsutförande. Uttryck av arkitekter som att husen ska andas eller vem vill bo i en plastpåse hoppas jag är för alltid är placerade i graven. Ventilationen ska ske på ett kontrollerat sätt och inte genom otätheter i klimatskärmen.

Sammantaget är osäkerheter i beteende och sekunderenergi en starkt bidragande orsak till de stora skillnaderna som energibalanser mellan beräknat och uppmätt energi i den färdiga byggnaden fortfarande uppvisar. Man kan i sammanhanget fråga sig det rimliga i varför Boverkets byggregler ska ha krav baserat på brukarbeteende för nya bygg­naders årliga energiprestanda när vi har tekniska och väldefini­erade egen­skapskrav. Beteendet kan inte regleras genom bygglagsstiftning utan där krävs andra åtgärder.

Förutom en betydande beteendepåverkan blir också komplexiteten allt större för energisnåla flerbostadshus med FTX-system, styr, mät- och reglerteknik. Flerbostadshusen börjar alltmer likna kontorshus och störningar i driften blir känsligare. Brister i driftsättning riskerar att ge betydligt högre energikostnader för fastigheten än beräknat och kan även medföra en sämre inomhusmiljö. För flerbostadshus krävs det därför fler välutbildade konsulter och inte minst drifttekniker som i dag är en bristvara och vars status måste öka. Ännu har till exempel ingen professur i förvaltningsteknik tillsats vid någon av våra tekniska högskolor vilket näst intill är skandalöst och visar på den låga prioriteringen för dessa frågor.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.