Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad. De el-effektiviseringsåtgärder som hittills genomförts har helt tagits ut av befolkningsökningen. Förtätningen med nya stadsdelar innebär även att effektbehovet ökar lokalt. Sverige har för närvarande en tillfredställande effektbalans men då med små marginaler. De senaste åren har el-användningen hittills varit relativt konstant. För tillverkningsindustrin och byggbranschen är tillgången med en jämn högvärdig el en nödvändighet. Byggsektorn har en lång planeringshorisont men beredskapen för framtiden är inte alltid så god och byggnaderna ska stå 50–100 år.

Andelen elbilar ökar effektbehovet

Men kommer elen att räcka till i framtiden? Det finns några speciella parametrar som det råder osäkerhet kring och som kan öka effektbehovet. En sådan är elbilar. Om andelen elbilar skulle öka kraftigt till 2030 och framåt uppstår en ny situation som man måste ta hänsyn till, framförallt effektproblematiken. Då är det inte hållbart att använda elnätet på samma sätt som i dag. En utveckling med smart styrning av el-användningen med nya effektiva byggnadsknutna batterier är ett exempel för en framtida dellösning ur effektsynpunkt.

Foto: Pixabay

 

Sverige är beroende av export och import av elkraft

Den svenska vattenkraften blir allt viktigare med sin stabila produktion, höga verkningsgrad och möjlighet till snabb reglering som energibuffert mot den ökade produktionen av vindenergi. Fjärrvärmebolagens kraftvärme blir också viktig genom att den inte är väderberoende. Sol-el är däremot helt marginell i sammanhanget. Marginalerna i det svenska elsystemet minskar i takt med att landets kärnkraftsreaktorer fasas ut. Vattenkraften och vindkraften är mer eller mindre väderberoende. På kontinenten är en stor del av kraftförsörjningen bestående av kol- och gaskondens och på det sättet stabil och inte väderberoende. Den totala summan av alla kraftverk på kontinenten består i storleksordningen av 50 procent fossileldade kraftverk. När Tysklands beslutade nedläggning av kärnkraft efterhand genomförs, kommer sannolikt deras andel av fossila bränslen öka i deras kraftsystem och således kommer Sveriges import av el då ske genom tysk kol- och gaskondens. Utsläppen av koldioxid (CO2) riskerar därigenom att öka.

 

Under vissa perioder med överskott av el har Sverige hittills kunnat exportera el till våra grannländer i Europa. Det är ur effektsynpunkt centralt att vårt elsystem har möjligheter av både import och export från och till Europa, ett beroende som kommer öka. En importbegränsning är i dag överföringskapaciteten i ledningsnätet och produktionskapaciteten. Än så länge räcker den så kallade effektreserven som bland annat består av oljekraftverket i Karlshamn samt möjlighet att importera el från Europa för att täcka effektbehovet. Det förutsätter naturligtvis att övriga Europa har ett el-överskott som de kan exportera. Det kan vara lika kallt i våra grannländer som här, vilket kan medföra att de behöver elen lika mycket som Sverige.

 

Effektbrist kan medföra att elen kopplas bort

Det måste alltid finnas en balans mellan hur mycket el som produceras och hur mycket el som momentant används i Sverige. Vid obalans riskerar vi en effektbrist och att elen behöver kopplas ifrån i vissa områden. Störst risk är det i södra Sverige eftersom kraftledningarna från Norrland och ledningsnätet från grannländerna har begränsad kapacitet att föra över den el som krävs i ansträngda situationer. Ansvaret ligger kortsiktigt på Svenska Kraftnät men oroande är att de inte har långsiktigt ansvar. Det är därför nödvändigt att samhället i tid möter upp och är medvetna om situationen och framförallt har en långsiktig beredskap för de olika scenarier som inom ett begränsat antal år kan inträffa.

Byggbranschen behöver Flow!

Emile Hamon

 

Flow är ett tillstånd som inträffar när en individ blir helt uppslukad av en aktivitet, samtidigt som han/hon får en djup känsla av kontroll. Flow leder till ökat engagemang eftersom individen måste sätta allt högre standarder för sig själv för att behålla känslan. Därför ses Flow som en nyckel till produktivt (Csikszentmihalyi).

 

Köpt eller använd energi – vad är skillnaden?

Johnny Kellner

Det har länge varit en debatt om vilka begrepp som ska användas för en byggnads energibalans, köpt energi eller nettoenergi. Boverkets byggregler - BBR - har alltid använt begreppet köpt energi. Ett stort antal energiforskare och energispecialister hävdar att använd energi - nettoenergi speglar kraven som ställs på en byggnads verkliga fysikaliska energibalans. Boverket håller dock fortfarande fast vid att Sverige, som ett av få EU-länder, ska använda begreppet köpt energi - ett begrepp som inte säger något om hur mycket energi som behövs för att värma ett hus.

Byggsektorn bidrar till att Overshoot day kommer allt tidigare för varje år

Johnny Kellner

Den 1 augusti 2018 inträffade Overshoot Day (den ekologiska skuldens dag) som visar att världen redan efter 7 månader har gjort av med jordens årsproduktion av ekologiska resurser. På sju månader har framför allt de industrialiserade länderna förbrukat jordens ränta av sin årsproduktion av ekologiska resurser och därmed börja tära på naturens kapital för resten av året. Overshoot Day har ständigt kommit allt tidigare för varje år. 1971 inträffade dagen slutet av december och i år 2018 redan den 1 augusti.