Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Klimatskeptikern är ofta en äldre man

I samband med att FN:s klimatpanels (IPCC) syntesrapport presenteras i slutet av oktober 2014 i Köpenhamn förväntas klimatskeptikernas aktivitet som vanligt att öka. En typisk klimatskeptiker eller klimatförnekare är en välutbildad man närmare pensionsåldern som är i slutet av en framgångsrik karriär som företagsledare och som ofta varit verksam i ett större bolag. När han tar del av IPCC rapporter som stöds av 97 procent av forskarna, ser han rapporterna som ett ifrågasättande av hela hans världsbild och ifrågasätter därför hela klimatforskningen.

Skeptikern är välformulerad och refererar ofta till vad de övriga tre procenten av forskarna anser. Han anser att IPCC:s slutsatser inte är underbyggda! Skeptikerna anser också att IPCC försöker manipulera andra forskare, politiker, journalister och allmänhet för att få ekonomiska fördelar i form av ökade anslag. Naturligtvis finns även skeptiker bland yngre män och kvinnor men de använder ofta ett mer aggressivt språkbruk.

Den typiske förnekaren beskrivs i en rapport av forskarna Jonas Anshelm och Martin Hultman vid Linköpings universitet. De har läst och analyserat hundratals debattartiklar i svensk dagspress mellan 2006-2009, skrivna av klimatskeptiker och då i huvudsak av män. Klimatskeptiker bland kvinnor är ganska ovanligt. Kan det vara så att kvinnor är mera insiktsfulla än män?

Klimatskeptikerna och förnekarna är aktiva i en mansdominerad värld där utgångspunkten är att jorden är något outtömligt som kan omformas helt efter människans behov. Skeptikerna hävdar att klimatets cykler alltid har varierat under jordens långa levande historia. Att de kraftiga klimatförändringarna har inträffat sedan i början av industrialismen på drygt 100 år tappas bort på vägen. Det rimligaste för skeptikern är därför att i stället att ifrågasätta hela klimatvetenskapen.

Vetenskapen visar att en omställning av samhället med en förändrad syn på BNP, expansion, utnyttjande av fossila bränslen och exploatering av naturen är nödvändig. Byggsektorn har här ett stort delansvar i klimatarbetet vilket bland annat redovisades i en mycket intressant och välskriven rapport som publicerades i somras i Almedalen av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) och Sveriges Byggindustrier och där stora delar av de större byggbolagen medverkade.

BNP mäter enbart ekonomiska transaktioner i ett land. Mätningen sker utan hänsyn till vilken kvalitet eller långsiktig effekt transaktionerna har. Föroreningar, skador på ekosystemet, utfiskningen och resursslöseri räknas inte som negativa poster. Om inte våra resurser börjar användas mer effektivt och fördelas mera förnuftigt riskerar vi att i en nära framtid även få allvarliga internationella politiska konflikter. Världen har förändrats sedan BNP-begreppet infördes under industrialismen i slutet av 1800-talet. Kanske borde vi istället för bruttonationalprodukt (BNP) införa begreppet nettonationalprodukt (NNP).

Valet av ekonomisk strategi borde i dag självklart handla om hur vi hanterar framtida välfärd i förhållande till vår egen. Hur långt sträcker sig vårt ansvar för kommande generationer? Nästa generation har inga möjligheter att påverka dagens beslutsfattare, men det är de som får leva med dess konsekvenser. Har vi i dagens ekonomiska analyser verkligen råd att inte ta hänsyn till effekterna av ekosystemet, utfiskningen och slöseriet av jordens resurser? Våra nationalekonomer har här ett stort ansvar och måste börja se ekonomin ur ett nytt perspektiv.

Förhoppningsvis är det inte de pensionsmässiga skeptikerna som får ansvara och forma framtiden för deras och våra barnbarn.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.