Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Klimatmötet i Paris får inte bli ett fiasko

Det stora klimatmötet i Paris med FN:s klimatpanel äger rum mellan den 30 november och 11 december. Inför mötet bör de olika ländernas politiker betänka att redan den 15 augusti 2015 inträffade Overshoot day (ekologiska skuldens dag).

Dagen infaller allt tidigare. På knappt åtta månader har vi förbrukat jordens ränta av årsproduktionen av ekologiska resurser och därmed börjat tära på naturens kapital före resten av året. Under återstoden av året lever vi därför över jordens tillgångar, vi tär således av kapitalet.

Detta har pågått i snart 30 år. Overshoot day 1986 inföll den 31 december. Förflyttningen bakåt är hittills en tredjedels år. Fram till mitten av 70-talet levde människan inom någorlunda acceptabla gränser, sedan dess är fotavtrycket större än vad jordens resurser klarar av. Växande befolkning och en ökad konsumtion och misshushållning gör att Overshoot day kommer allt tidigare för varje år.

Visar på överkonsumtionen

Bakom begreppet Overshoot day står den internationella välrenommerade miljöorganisationen Global footprint network. Varje år beräknar organisationen vilken belastning som mänsklighetens konsumtion har haft på världens odlingsmark, betesfält, skogar och fiskevatten.

Detta jämförs med hur mycket vår planets resurser klarar av att producera på ett år. Mellanskillnaden visar på vilken överkonsumtion som äger rum och hur många dagar som lånats av framtiden utan amorteringskrav.

Det går att jämföra med att när lönen tar slut och man tvingas tar av sitt sparade kapital på banken till den dagliga konsumtionen. En dag är sparkontot slut och vad händer då?

Effekten syns redan

Människans grova misshushållning med jordens naturresurser är en av våra största utmaningar till nödvändig förändring och det handlar om både miljö och ekonomi. I en artikel i tidskriften Science visar beräkningar av forskare vid Stockholms universitet att den globala mänskliga konsumtionen även av sötvatten har överskridit den planetära gränsen.

I en annan ny artikel varnar forskare att djurarter dör ut 114 gånger snabbare än normalt. Artikeln har publicerats i tidskriften Science Advances, Forskarna bakom studien skriver att det största problemet med massutrotning av arter är förlusten av biologisk mångfald. Det påverkar människors dagliga liv genom att det stör det naturliga ekosystemet som exempelvis pollinering av skördar och naturlig vattenrening. Effekten kan bli att vi inom tre generationer inte längre kan räkna med att bin finns här för den viktiga pollineringen. Tydliga tendenser för detta syns redan nu.

Andra allvarliga mänskliga effekter är att andelen klimatflyktingar ökar och utgör ett stort och allvarligt framtida konflikthot där även de nordiska länderna kommer att bli inblandade. Klimatmötet i Paris får inte riskera att bli ett nytt fiasko som tidigare möten. Världens politiker måste förstå att det inte går att förhandla med jordens klimat. Naturens avkastning är i grunden en förutsättning för välfärd och välstånd.  

På återseende!

Jimmy Dahlström

Så, detta kanske är de sista raderna jag skriver i denna bloggen. Beslutet om att Byggindustrin ska läggas ned är obeskrivligt tråkigt, och då menar jag inte på grund av någon egocentrisk anledning då jag får mindre utrymme att synas. Jag menar för att branschen tappar ett forum, en plattform för erfarenhetsutbyte, kommunikation och debatt om dåtid, framtid och utveckling.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.