Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Klimatmötet i Paris får inte bli ett fiasko

Det stora klimatmötet i Paris med FN:s klimatpanel äger rum mellan den 30 november och 11 december. Inför mötet bör de olika ländernas politiker betänka att redan den 15 augusti 2015 inträffade Overshoot day (ekologiska skuldens dag).

Dagen infaller allt tidigare. På knappt åtta månader har vi förbrukat jordens ränta av årsproduktionen av ekologiska resurser och därmed börjat tära på naturens kapital före resten av året. Under återstoden av året lever vi därför över jordens tillgångar, vi tär således av kapitalet.

Detta har pågått i snart 30 år. Overshoot day 1986 inföll den 31 december. Förflyttningen bakåt är hittills en tredjedels år. Fram till mitten av 70-talet levde människan inom någorlunda acceptabla gränser, sedan dess är fotavtrycket större än vad jordens resurser klarar av. Växande befolkning och en ökad konsumtion och misshushållning gör att Overshoot day kommer allt tidigare för varje år.

Visar på överkonsumtionen

Bakom begreppet Overshoot day står den internationella välrenommerade miljöorganisationen Global footprint network. Varje år beräknar organisationen vilken belastning som mänsklighetens konsumtion har haft på världens odlingsmark, betesfält, skogar och fiskevatten.

Detta jämförs med hur mycket vår planets resurser klarar av att producera på ett år. Mellanskillnaden visar på vilken överkonsumtion som äger rum och hur många dagar som lånats av framtiden utan amorteringskrav.

Det går att jämföra med att när lönen tar slut och man tvingas tar av sitt sparade kapital på banken till den dagliga konsumtionen. En dag är sparkontot slut och vad händer då?

Effekten syns redan

Människans grova misshushållning med jordens naturresurser är en av våra största utmaningar till nödvändig förändring och det handlar om både miljö och ekonomi. I en artikel i tidskriften Science visar beräkningar av forskare vid Stockholms universitet att den globala mänskliga konsumtionen även av sötvatten har överskridit den planetära gränsen.

I en annan ny artikel varnar forskare att djurarter dör ut 114 gånger snabbare än normalt. Artikeln har publicerats i tidskriften Science Advances, Forskarna bakom studien skriver att det största problemet med massutrotning av arter är förlusten av biologisk mångfald. Det påverkar människors dagliga liv genom att det stör det naturliga ekosystemet som exempelvis pollinering av skördar och naturlig vattenrening. Effekten kan bli att vi inom tre generationer inte längre kan räkna med att bin finns här för den viktiga pollineringen. Tydliga tendenser för detta syns redan nu.

Andra allvarliga mänskliga effekter är att andelen klimatflyktingar ökar och utgör ett stort och allvarligt framtida konflikthot där även de nordiska länderna kommer att bli inblandade. Klimatmötet i Paris får inte riskera att bli ett nytt fiasko som tidigare möten. Världens politiker måste förstå att det inte går att förhandla med jordens klimat. Naturens avkastning är i grunden en förutsättning för välfärd och välstånd.  

Skärpning gubbar?

Jimmy Dahlström

Ingen har väl missat den senaste tidens uppmärksamhet kring den organiserade brottsligheten i vår bransch.  

Byggbranschen behöver Flow!

Emile Hamon

 

Flow är ett tillstånd som inträffar när en individ blir helt uppslukad av en aktivitet, samtidigt som han/hon får en djup känsla av kontroll. Flow leder till ökat engagemang eftersom individen måste sätta allt högre standarder för sig själv för att behålla känslan. Därför ses Flow som en nyckel till produktivt (Csikszentmihalyi).

 

Köpt eller använd energi – vad är skillnaden?

Johnny Kellner

Det har länge varit en debatt om vilka begrepp som ska användas för en byggnads energibalans, köpt energi eller nettoenergi. Boverkets byggregler - BBR - har alltid använt begreppet köpt energi. Ett stort antal energiforskare och energispecialister hävdar att använd energi - nettoenergi speglar kraven som ställs på en byggnads verkliga fysikaliska energibalans. Boverket håller dock fortfarande fast vid att Sverige, som ett av få EU-länder, ska använda begreppet köpt energi - ett begrepp som inte säger något om hur mycket energi som behövs för att värma ett hus.