Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Kan ett bolag vara klimatneutralt?

Många klimatexperter är ense om det olämpliga i att bolag utropar sig som klimatneutrala. De anser att det är oseriöst att utmåla sig som klimatneutral och tar avstånd från begreppet klimatneutralitet. Det säger sig självt att ett företag inte kan vara klimatneutralt. Det går inte att inte köpa sig fri från sitt miljöansvar genom att köpa utsläppscertifikat utan att samtidigt göra andra tydliga aktiva miljöåtgärder. Byggsektorns bolag bör därför vara försiktiga med att utropa sig som klimatneutrala.

Det finns idag ingen EU-standard för vilka utsläpp som ska vara kompenserade för att man ska kunna kalla sig klimatneutral. Det är upp till företagen själva att sätta gränsen för vilka utsläpp som ingår. Det finns en psykologisk risk om man tror sig vara klimatneutral vilket kan leda till att man slutar sträva framåt i klimatarbetet.

Minskar inte utsläpp

När det gäller vilka utsläpp för att erhålla certifikat som ska täckas upp av ett klimatneutralt företag så måste bolaget följa riktlinjer från WRI, World Resources Institute. WRI har tagit fram ett särskilt kravprotokoll för växthusgasutsläpp. Att kompensera via klimatcertifikat minskar inte de totala utsläppen. Kompensationen innebär att vi i den rika delen av världen köper utsläppsutrymme av människor i de fattiga delarna av världen.

EU:s utsläppshandel är ett annat medel för vissa bolag för att kunna möta kraven på minskade utsläpp av växthusgaser som ställts i Kyotoprotokollet. Bolag, som under denna period släpper ut mindre mängd växthusgaser än sin gratistilldelning, kan antingen spara rätterna till nästa period eller sälja utsläppsrätterna till andra företag som förbrukat sina ransoner. Denna försäljning av rätter kallas handel med utsläppsrätter.

Utsläppsrätterna kostar för lite

Företag kan handla av varandra, via börser, banker eller via särskilda mäklare. Tanken var att köpare av utsläppsrätter skulle bli straffade för sina utsläpp, medan säljarna blir belönade för att de minskat sina utsläpp. Priset på utsläppsrätter låg hösten 2015 på 7 euro per ton koldioxid. Det är långt under de önskvärda nivåerna på cirka 50 euro som brukar förespråkas av experter för att prismekanismen ska fungera.

Som läget är i dag är det betydligt billigare att köpa utsläppsrätter än att göra nyinvesteringar i miljövänligare teknik eller att minska sina klimatutsläpp. Dagens utsläppsrätter (utvalda stora bolag) har hittills inte haft någon större effekt på utsläppen av växthusgaser.

Problemet är att det finns för många utsläppsrätter som har delats ut gratis, vilket driver ner priserna och gör det olönsamt för företagen att genomföra miljöinvesteringar och lönsamt att köpa utsläppsrätter. Tvärt emot tanken med utsläppsrätter. En maximal nedre prisgräns per ton koldioxid borde införas på samma sätt som börsen stoppar i vissa lägen. Det finns idag ett överskott på utsläppsrätter motsvarande drygt en miljard ton koldioxid. Kraven på justerade förutsättningar på utsläppsrätter kommer inte att ändras förrän 2020. 

Skärpning gubbar?

Jimmy Dahlström

Ingen har väl missat den senaste tidens uppmärksamhet kring den organiserade brottsligheten i vår bransch.  

Byggbranschen behöver Flow!

Emile Hamon

 

Flow är ett tillstånd som inträffar när en individ blir helt uppslukad av en aktivitet, samtidigt som han/hon får en djup känsla av kontroll. Flow leder till ökat engagemang eftersom individen måste sätta allt högre standarder för sig själv för att behålla känslan. Därför ses Flow som en nyckel till produktivt (Csikszentmihalyi).

 

Köpt eller använd energi – vad är skillnaden?

Johnny Kellner

Det har länge varit en debatt om vilka begrepp som ska användas för en byggnads energibalans, köpt energi eller nettoenergi. Boverkets byggregler - BBR - har alltid använt begreppet köpt energi. Ett stort antal energiforskare och energispecialister hävdar att använd energi - nettoenergi speglar kraven som ställs på en byggnads verkliga fysikaliska energibalans. Boverket håller dock fortfarande fast vid att Sverige, som ett av få EU-länder, ska använda begreppet köpt energi - ett begrepp som inte säger något om hur mycket energi som behövs för att värma ett hus.