Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Juste cykelklimat – om att cykla fint eller simma med hajar

Nu ska det äntligen tas, körkortet alltså. Jag dragit på det så länge jag kunnat, men nu är det dags! I och med detta har en helt ny värld har öppnat sig för mig. Livet som bilist ter sig som en dröm. Fina underhållna vägbanor och regler som följs (för det mesta). Är det något som skevar finns det alltid en välvillig trafikingenjör redo att hjälpa till.

Som cyklist är förhållandena ofta motsatta. Sporadiska cykelvägar, hänsynslöshet i trafiken och sällan några skyltar. Rena vilda västern.

Det är inte självklart att ”cykla fint”. Att klaga på trafikanters cykelvett har blivit en nationalsport. Kanske kan man förstå cyklisters hänsynslösa beteende mot bakgrund av den rådande trafikhierarkin där fotgängare och cyklister ofta hamnar i botten.

Cyklism kan till och med ses som ett samhällshot. Ett exempel är Torontos borgmästare Rob Ford. Ford gick till val på att gräva ner cykelbanor och motverka cyklism. Att beblanda sig med cyklister är som att simma med hajar, menar han. Ford anser att vägar är skapade för bilar och inget annat. Se ett av hans anföranden här.

Runt andra världskriget var över 70 procent av trafikanterna i Stockholms innerstad cyklister. Men i takt med att modernismen växte sig starkare sågs bilen som viktigare och viktigare. En negativ spiral skapades där bilen dominerade planerna och cyklister fick stå tillbaka. Andelen cyklister sjönk drastiskt för att nå bottennoteringar kring slutet av 1980-talet.

Den senaste tiden har intresset för cyklism växt och andelen cyklister har ökat med tvåhundra procent på tjugo år. Städer väljer att marknadsföra sig som cykelstäder och satsar stort på cykeltrafiken.

På White gillar vi också cykeln. Nyligen hade Stockholmskontoret en cykeldag där alla medarbetare kunde serva sina cyklar. Våra lånecyklar används flitigt och vi är ofta ute och föreläser om cyklism, och stadsplanering.

Men att underlätta för cyklister betyder inte samma sak för alla. När vi pratar om resor och kommunikation i våra uppdrag blir det uppenbart att brukarna har olika transportbehov. Man skulle kunna se det som tre kategorier av cyklister: Den starka och orädda (tänk trikåer och cykelskor), den entusiastiska och trygga (tänk mountainbike och hälsomedveten) och den intresserade men osäkra (cykelkorg och cykelhjälm). Det finns alltså olika cykelbehov i en stad, som behöver synliggöras och planeras för.

Nu tänker du kanske att det blir komplicerat och mycket att ta hänsyn till. Men allt behöver inte vara så omständigt. Vi kan börja med att enas om att cyklism inte kan likställas med att simma med hajar och att cyklism är en viktig komponent i en levande stadsmiljö. Redan där har vi kommit en bra bit på vägen mot ett justare cykelklimat. 

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.