Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Infrastruktur och bostäder är integrerade i byggprocessen

Nya stadsdelar måste redan från början ha en fungerande infrastruktur med modern teknik och en god trygg kollektivtrafik. Infrastruktur och framtida byggnader måste planeras och ta hänsyn till ett förändrat klimat med risk för stigande vattennivåer, översvämningar och föroreningar som kan påverka byggnader, gator och ledningar.

Även teknik för att minska utsläppen av växthusgaser under byggprocessen (materialutvinning, materialtillverkning, transporter och processen på arbetsplatsen) måste utvecklas snabbare om byggsektorn ska bidra till de mål som sattes upp i Paris.

Teknikutvecklingen för långsam

Trenden under många år har varit att utsläppen av klimatgaser från biltrafiken minskar. Trafikverkets prognos fram till 2030 och 2050 visar på att utsläppen inte kommer att fortsätta minska utan snarare kommer att öka igen. Anledningen tros vara att den tekniska utvecklingen går för långsamt för att kompensera den stora trafikökningen.

Samtidigt finns det mål om ett fossiloberoende fordonsflotta år 2030 och mål om att Sverige inte ska ha några utsläpp av växthusgaser till år 2050. Det behövs då en ny inriktning i planeringen samt utvecklingen av samhället och dess infrastruktur.

Ska dessutom Boverkets prognos om 700 000 lägenheter till 2025 uppfyllas så kommer det att samtidigt krävas en omfattande utbyggnad av infrastrukturen.

I Sverige är det nödvändigt att inte minst kommunerna är nyckelaktörer i det pågående arbetet mot en ökad klimatanpassning. Så är det inte idag, mycket beroende att kunskaper saknas hos kommunerna.

Enligt uppgift från SMHI:s klimatrapport har endast ett fåtal av landets 290 kommuner en klimatstrategi som tar upp den egna kommunens klimatutmaningar och hur anpassningen till dem är tänkt att ske. Bygg- och anläggningssektorn är också tunga aktörer i detta arbete. 

Urbanisering kräver samordning

Den kraftiga urbaniseringen i Sverige väntas fortsätta. Enligt SCB:s befolkningsprognos beräknas boendet i städerna öka med 20 procent under de närmaste 40 åren. Med ett ökat stadsboende och nya tillkommande stadsdelar kommer behovet av en bra kollektivtrafik och teknisk infrastruktur att öka kraftigt.

Över 70 procent av utsläppen av växthusgaser sker i städer, enligt Michael Bloomberg, som är FN:s specialsändebud för städer och klimatförändringar. Frågor om transport, sophantering, stadsplanering och infrastruktur fattas nästan alltid på kommunal nivå.

Här finns stora möjlighet till förändring och samverkan mellan kommuner. Nya trafikleder är ett exempel på samverkan som berör flera kommuner.

Kollektivtrafik måste vara ett alternativ

Men behövs verkligen alltid nya trafikleder? All forskning visar att nya trafikleder avlastar trafiken i städernas centrala delar men den ökar den totala trafikströmmen när det åter blir bekvämt att ta bilen.

Är alltid nya trafikleder enda lösningen för en ökande befolkning? Kan man ändra flödena för resandet istället för att alltid bygga nytt för att klara några timmars kraftiga trafikflöden? Går det med modern digitalisering att ändra trafikflödena så att de bli jämnare genom väl avvägda vägtullar och flexibla arbetstider?

Tullavgifterna är i dag förhållandevis låga för att ge en påtaglig effekt på trafikströmmarna. För tjänstebilar och leasing ingår avgifterna i leasingavtalen för bolagen och påverkar därför inte bilresandet nämnvärt. Eftersom denna del av fordonstrafiken utgör en betydande andel så har vägtullarna hittills inte haft någon avgörande betydelse för trafikströmmarna.

Kollektivtrafiken måste byggas ut men då fungera på ett tryggt och smidigt utan förseningar om det ska vara ett bekvämt och attraktivt alternativ till bilen.  

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.