Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Hoppas framtiden kommer snart

Jag har under den senaste tiden vid två tillfällen fått information, och själv sett att det finns flera sätt att bygga och dela upp ansvaret i delar av byggprocessen. När man jämför med hur man arbetar i andra länder.

Det började i World Skills i Sao Paulo där hantverkare från hela världen tävlade i olika yrkeskategorier. Där fanns en gren där tävlande från hela världen samlats för att se vem som är bäst i yrket: Plastering and Dry Wall Systems, På svenska översattes det yrket till träarbetare. Av gammal hävd.

Arbetsmomenten som man tävlade i gick ut på att samma person skulle regla upp en vägg med stålreglar, gipsa ena sidan på väggarna. En av väggarna skulle också isoleras. Sedan skulle man dubbla gipsen. Så klart. Och förstärka några av ytterhörnen. Slutligen skulle man bredspackla alla väggarna.

Något trä i arbetsmomentet fanns inte så långt ögat kunde nå. Men vi kallar ändå dessa hantverkare för träarbetare. De som reglar och gipsar väggarna. Det är dock ytterst sällsynt i Sverige att samma hantverkare dessutom bredspacklar väggarna. Det brukar målaren göra. Så har vi vanligtvis delat upp arbetsmomenten. I förberedelserna inför den här tävlingen fick därför Kasper, som Sveriges tävlande hette, träna speciellt på att lära sig bredspackla. Snabbt och effektivt. Och det lärde han sig. Duktiga hantverkare kan lära sig många moment.

Jag noterade att man i många andra länder delar upp arbetet på ett annat sätt, men drog inta stora växlar på detta. När jag någon vecka senare träffade och samtalade med den tekniske chefen på Norgips, Johan Arvidsson, blev frågan återigen aktuell. Johan är mycket engagerad i att sträva efter en effektivare byggprocess. Från materialtillverkarens perspektiv. Han har dessutom det övergripande BIM-utvecklingsansvaret i moderbolaget Knauff. Detta miljardföretag har dotterbolag som tillverkar gipsskivor i stora delar av världen. Johan deltar dessutom med stor energi i det branschövergripande arbetet i Sverige med att ta fram en gemensam klassifikation som ska underlätta detta arbete. En klok karl - helt enkelt.

Vi diskuterade då hur man kan förbättra kvaliteten på olika arbetsmoment. En sak som då kom upp var hur det här i Sverige kan låta när till exempel en målad, gipsad innervägg inte uppfyller de krav som ska uppfyllas. Då börjar man att gå på målaren och kräva att felet ska åtgärdas. Om det är någon annan som spacklat så skyller målaren på den som gjort det arbetet. Den hantverkaren i sin tur skyller på att väggen inte varit uppsatt enligt de förskrifter som gäller. Då och då kommer det även synpunkter på att det är gipsfabrikanten som levererat dåliga gipsskivor. Det är inte bra – om man vill ha en effektiv byggprocess.

Men så är det inte i alla andra länder. Långtifrån.

Ibland annat USA, England, Australien och Nya Zealand finns det företag som kallas Dry Wallers. De tar helhetsansvar för montage av väggar med reglar, gips, spackling och färdigbehandling. Då slipper man tvister om vem som är ansvarig. Likadant i tysktalande länder. Där arbetar man också på det sättet. Där kallas det Trockenbau.

I Sverige förekommer det att en aktör tar hela ansvaret vid leveranser av färdiga väggelement. Men det är en mycket liten del av marknaden. Jag var med om det redan i Bagdad för drygt 30 år sedan när vi inredde skyddsrum för fredstidsanvändning. Då köpte vi färdiga väggelement från Sverige. De inreddes till bibliotek, restauranger och sporthallar. Med färdiga mellanväggar som snabbt kunde monteras – och demonteras.

Men den typen av väggar har inte fått någon stor del av marknaden i Sverige.

Jag frågade Johan varför ingen nappat på detta i Sverige.

- Du vet hur konservativ branschen är, svarade han.

Om man i stora delar av övriga världen har hittat en annan uppdelning av arbetsmoment och ansvarstagande i byggprocessen, som fungerar bra. Då kan det kanske vara idé att testa om det skulle kunna fungera. Även här i Sverige.

Vi står nu inför en stor generationsväxling i branschen. Under perioden 2010 – 2025 går en tredjedel av alla medarbetare i byggsektorn i pension. Det kommer innebära en rad utmaningar när så många erfarna lämnar branschen, men det kommer öppna för nya möjligheter.

Jag hoppas att den yngre generationen som står på tur kan tillföra ett nytänkande och öppenhet som utvecklar vår bransch som dessvärre allt för ofta kännetecknas av dess motsats.

En framtid med nytänkande och benchmarking med andra länder – det är bra samhällsbyggande.

Skolavslutningstider

Jimmy Dahlström

Minns du konferensen i januari som chefen kallade till? Den där som ägde rum på en fin konferensanläggning, med god mat. Där ni gemensamt satte stora utvecklingsplaner för året 2018? Vi rör oss sakta men säkert mot halvårsskifte. Halva året har gått, har vi hunnit halvvägs med våra utvecklingsplaner? Såhär i skolavslutningstider brukar det vara fullt upp för många. Kläder ska inhandlas, mat ska lagas, tält ska hyras osv. Det är massor att göra. När skolavslutningarna rullar ut en efter en finns alltid dessa tendenser även arbetslivet.

Underbara framtid

Jimmy Dahlström

Jag har numera äran att säga att jag tillhör styrelsen för Lean Forum Bygg.

Lean Forum Bygg är den ledande inspiratören inom Lean i den svenska samhällsbyggnadssektorn. Vi sprider kunskap om framgångsrikt Lean-tänkande och arbetsmetoder till svenska byggföretag allt med syftet att öka kundvärdet och minimera slöseriet.

Alltså frågor som ligger mig mycket varmt om hjärtat sedan länge. Jag har mångårig erfarenhet av Lean ur ett samhällsbyggarperspektiv och hoppas kunna bidra med intressanta infallsvinklar och energi.

SMHI är en allt viktigare aktör för byggbranschen och kommuners samhällsplanering

Johnny Kellner

Klimatförändringarna med ett allt varmare klimat kan medföra att Sverige riskerar att utsättas för kraftigare vind- och översvämningar genom förändrade nederbördsmönster som kan ge skador på byggnader och infrastruktur om inte förebyggande åtgärder planeras i närtid. Kartläggning av SMHI visar att endast ett fåtal av landets 290 kommuner har en klimatstrategi som tar upp den egna kommunens beredskap. Ett exempel på problembild i Sverige är att det ofta saknas kommunala beslut om vem som ska ta ansvar för planeringen vid översvämningar och evakueringar.