Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Hoppas framtiden kommer snart

Jag har under den senaste tiden vid två tillfällen fått information, och själv sett att det finns flera sätt att bygga och dela upp ansvaret i delar av byggprocessen. När man jämför med hur man arbetar i andra länder.

Det började i World Skills i Sao Paulo där hantverkare från hela världen tävlade i olika yrkeskategorier. Där fanns en gren där tävlande från hela världen samlats för att se vem som är bäst i yrket: Plastering and Dry Wall Systems, På svenska översattes det yrket till träarbetare. Av gammal hävd.

Arbetsmomenten som man tävlade i gick ut på att samma person skulle regla upp en vägg med stålreglar, gipsa ena sidan på väggarna. En av väggarna skulle också isoleras. Sedan skulle man dubbla gipsen. Så klart. Och förstärka några av ytterhörnen. Slutligen skulle man bredspackla alla väggarna.

Något trä i arbetsmomentet fanns inte så långt ögat kunde nå. Men vi kallar ändå dessa hantverkare för träarbetare. De som reglar och gipsar väggarna. Det är dock ytterst sällsynt i Sverige att samma hantverkare dessutom bredspacklar väggarna. Det brukar målaren göra. Så har vi vanligtvis delat upp arbetsmomenten. I förberedelserna inför den här tävlingen fick därför Kasper, som Sveriges tävlande hette, träna speciellt på att lära sig bredspackla. Snabbt och effektivt. Och det lärde han sig. Duktiga hantverkare kan lära sig många moment.

Jag noterade att man i många andra länder delar upp arbetet på ett annat sätt, men drog inta stora växlar på detta. När jag någon vecka senare träffade och samtalade med den tekniske chefen på Norgips, Johan Arvidsson, blev frågan återigen aktuell. Johan är mycket engagerad i att sträva efter en effektivare byggprocess. Från materialtillverkarens perspektiv. Han har dessutom det övergripande BIM-utvecklingsansvaret i moderbolaget Knauff. Detta miljardföretag har dotterbolag som tillverkar gipsskivor i stora delar av världen. Johan deltar dessutom med stor energi i det branschövergripande arbetet i Sverige med att ta fram en gemensam klassifikation som ska underlätta detta arbete. En klok karl - helt enkelt.

Vi diskuterade då hur man kan förbättra kvaliteten på olika arbetsmoment. En sak som då kom upp var hur det här i Sverige kan låta när till exempel en målad, gipsad innervägg inte uppfyller de krav som ska uppfyllas. Då börjar man att gå på målaren och kräva att felet ska åtgärdas. Om det är någon annan som spacklat så skyller målaren på den som gjort det arbetet. Den hantverkaren i sin tur skyller på att väggen inte varit uppsatt enligt de förskrifter som gäller. Då och då kommer det även synpunkter på att det är gipsfabrikanten som levererat dåliga gipsskivor. Det är inte bra – om man vill ha en effektiv byggprocess.

Men så är det inte i alla andra länder. Långtifrån.

Ibland annat USA, England, Australien och Nya Zealand finns det företag som kallas Dry Wallers. De tar helhetsansvar för montage av väggar med reglar, gips, spackling och färdigbehandling. Då slipper man tvister om vem som är ansvarig. Likadant i tysktalande länder. Där arbetar man också på det sättet. Där kallas det Trockenbau.

I Sverige förekommer det att en aktör tar hela ansvaret vid leveranser av färdiga väggelement. Men det är en mycket liten del av marknaden. Jag var med om det redan i Bagdad för drygt 30 år sedan när vi inredde skyddsrum för fredstidsanvändning. Då köpte vi färdiga väggelement från Sverige. De inreddes till bibliotek, restauranger och sporthallar. Med färdiga mellanväggar som snabbt kunde monteras – och demonteras.

Men den typen av väggar har inte fått någon stor del av marknaden i Sverige.

Jag frågade Johan varför ingen nappat på detta i Sverige.

- Du vet hur konservativ branschen är, svarade han.

Om man i stora delar av övriga världen har hittat en annan uppdelning av arbetsmoment och ansvarstagande i byggprocessen, som fungerar bra. Då kan det kanske vara idé att testa om det skulle kunna fungera. Även här i Sverige.

Vi står nu inför en stor generationsväxling i branschen. Under perioden 2010 – 2025 går en tredjedel av alla medarbetare i byggsektorn i pension. Det kommer innebära en rad utmaningar när så många erfarna lämnar branschen, men det kommer öppna för nya möjligheter.

Jag hoppas att den yngre generationen som står på tur kan tillföra ett nytänkande och öppenhet som utvecklar vår bransch som dessvärre allt för ofta kännetecknas av dess motsats.

En framtid med nytänkande och benchmarking med andra länder – det är bra samhällsbyggande.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.