Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Hitta hem

Arkitekten och arkitekturskribenten Ola Andersson har skrivit en bok om Stockholm och bostadsbristen, Hitta hem.

Mycket har skrivits om bostadsmarknaden i Stockholm, men inte med den ambition och det helhetsperspektiv som Ola Anderssons nya bok har. Det är en angelägen debattbok som bör läsas av kommunpolitiker, byggande aktörer och inte minst Stefan Attefall.

Boken ställer, och försöker besvara frågor som: Hur tjänar man på bostadsbristen? Vem betalar? Vilka tjänar? Var ska vi bygga? Var ska vi avstå från att bygga? Vem ska bygga? Var ska pengarna komma ifrån? Vem ska göra vad?

Det här är inte en bokrecension. Var och en får läsa boken och begrunda fakta och resonemang.

Låt mig bara få sammanfatta några av Ola Anderssons konstateranden:

Bostadsunderskottet i Stockholms län är i dag 130 000 lägenheter, en siffra som mycket väl kan ha ökat till väl över 200 000 år 2022.

Stockholmare mellan 18 och 35 med bolån har skulder på i snitt fyra gånger årsinkomsten.

De som sitter på högt värderade bostäder är knappast vinnare, åtminstone inte de högt belånade. De är miljonärer i bostadslån.

Byggkostnaderna har sedan länge tappat kontakterna med bostadspriserna. Krav på lägre produktionskostnader är därför inte någon lösning på bostadskrisen.

Sjunkande bostadpriser är ett reellt hot mot det finansiella systemet. Fortsatt bostadsbrist väger lätt i det perspektivet. Finanspolitik, och inte bostadspolitik, styr därför regeringens syn på bostadsbyggandet i Stockholm.

Byggande är inte en industri. Bostadsproduktion är inte flyttbar utan platsbunden. Den viktigaste råvaran är inte trä, stål eller betong. Det är mark.

Tillväxten i Stockholm drivs av två motsatta krafter: å ena sidan en stadsutveckling baserad på täthet, å andra sidan en tillväxt baserad på rörlighet, vilken driver utvecklingen i periferin.

Stockholms stads markpolitik har i realiteten minimerat antalet byggherrar. I stället måste i framtiden alla som vill och har resurser ges möjlighet att bygga, annars löser vi aldrig bostadsbristen.

Ola Andersson liknar Exploateringskontorets tjänstemän vid Stureplans dörrvakter som väljer ut vilka som ska få komma in.

Varje argument om Stockholms bostadsmarknad och vilka lösningar som kan finnas möts naturligtvis av motargument direkt från några av de aktörer som företräder sektorn väl organiserade särintressen. Så även Ola Andersson kommer att få mothugg. Likväl är den bok han har skrivit angelägen.

Staffan Carenholm

 

 

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.