Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Hitta hem

Arkitekten och arkitekturskribenten Ola Andersson har skrivit en bok om Stockholm och bostadsbristen, Hitta hem.

Mycket har skrivits om bostadsmarknaden i Stockholm, men inte med den ambition och det helhetsperspektiv som Ola Anderssons nya bok har. Det är en angelägen debattbok som bör läsas av kommunpolitiker, byggande aktörer och inte minst Stefan Attefall.

Boken ställer, och försöker besvara frågor som: Hur tjänar man på bostadsbristen? Vem betalar? Vilka tjänar? Var ska vi bygga? Var ska vi avstå från att bygga? Vem ska bygga? Var ska pengarna komma ifrån? Vem ska göra vad?

Det här är inte en bokrecension. Var och en får läsa boken och begrunda fakta och resonemang.

Låt mig bara få sammanfatta några av Ola Anderssons konstateranden:

Bostadsunderskottet i Stockholms län är i dag 130 000 lägenheter, en siffra som mycket väl kan ha ökat till väl över 200 000 år 2022.

Stockholmare mellan 18 och 35 med bolån har skulder på i snitt fyra gånger årsinkomsten.

De som sitter på högt värderade bostäder är knappast vinnare, åtminstone inte de högt belånade. De är miljonärer i bostadslån.

Byggkostnaderna har sedan länge tappat kontakterna med bostadspriserna. Krav på lägre produktionskostnader är därför inte någon lösning på bostadskrisen.

Sjunkande bostadpriser är ett reellt hot mot det finansiella systemet. Fortsatt bostadsbrist väger lätt i det perspektivet. Finanspolitik, och inte bostadspolitik, styr därför regeringens syn på bostadsbyggandet i Stockholm.

Byggande är inte en industri. Bostadsproduktion är inte flyttbar utan platsbunden. Den viktigaste råvaran är inte trä, stål eller betong. Det är mark.

Tillväxten i Stockholm drivs av två motsatta krafter: å ena sidan en stadsutveckling baserad på täthet, å andra sidan en tillväxt baserad på rörlighet, vilken driver utvecklingen i periferin.

Stockholms stads markpolitik har i realiteten minimerat antalet byggherrar. I stället måste i framtiden alla som vill och har resurser ges möjlighet att bygga, annars löser vi aldrig bostadsbristen.

Ola Andersson liknar Exploateringskontorets tjänstemän vid Stureplans dörrvakter som väljer ut vilka som ska få komma in.

Varje argument om Stockholms bostadsmarknad och vilka lösningar som kan finnas möts naturligtvis av motargument direkt från några av de aktörer som företräder sektorn väl organiserade särintressen. Så även Ola Andersson kommer att få mothugg. Likväl är den bok han har skrivit angelägen.

Staffan Carenholm

 

 

En enkel ekvation för att lyckas med förändringsarbetet

Emile Hamon

Att lyckas med förändringsarbete är inte enkelt. I en bransch som är känd för att vara konservativ är det kanske ännu svårare. Men det finns en enkel ekvation som kanske kan hjälpa...

Vision + Kompetens + Incitament + Resurser + Road map/handlingsplan = Förändring

För att lyckas med förändringsarbetet och få till en digitala transformation måste alla fem element finnas på plats.


Vision krävs

Värdering av ”smarta byggnader”

KTH Live-In Lab

Det byggs allt fler hus som kan definieras som ”smarta”. Det finns många definitioner på ”smarta byggnader” alltifrån byggnader som har en låg energiförbrukning till byggnader som har ett stort antal sensorer inbyggt som kan mäta alltifrån temperatur och luftkvalitet till säkerhet. Vid sidan om lägre driftskostnader i form av lägre energikostnader förväntas ”smarta byggnader” minska driftskostnaden överlag genom att förvaltningen av byggnaden kan göras mer effektiv. Frågan är vad det innebär för värderingen av den ”smarta byggnaden”.

Digitalisering ger inga effekter…

Emile Hamon

För någon vecka sedan blev jag intervjuad kring effekterna av användandet av VDC och BIM. Inför intervjun fick jag veta att man ville höra efter med branschen om den verkligen trodde på att VDC och BIM påverkade deras lönsamhet… självklart gör den det sa jag, men är det någon debatt kring detta?

- Ja, det finns flera tvivlare eller i alla fall de som inte är helt övertygade om effekterna.