Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Hitta hem

Arkitekten och arkitekturskribenten Ola Andersson har skrivit en bok om Stockholm och bostadsbristen, Hitta hem.

Mycket har skrivits om bostadsmarknaden i Stockholm, men inte med den ambition och det helhetsperspektiv som Ola Anderssons nya bok har. Det är en angelägen debattbok som bör läsas av kommunpolitiker, byggande aktörer och inte minst Stefan Attefall.

Boken ställer, och försöker besvara frågor som: Hur tjänar man på bostadsbristen? Vem betalar? Vilka tjänar? Var ska vi bygga? Var ska vi avstå från att bygga? Vem ska bygga? Var ska pengarna komma ifrån? Vem ska göra vad?

Det här är inte en bokrecension. Var och en får läsa boken och begrunda fakta och resonemang.

Låt mig bara få sammanfatta några av Ola Anderssons konstateranden:

Bostadsunderskottet i Stockholms län är i dag 130 000 lägenheter, en siffra som mycket väl kan ha ökat till väl över 200 000 år 2022.

Stockholmare mellan 18 och 35 med bolån har skulder på i snitt fyra gånger årsinkomsten.

De som sitter på högt värderade bostäder är knappast vinnare, åtminstone inte de högt belånade. De är miljonärer i bostadslån.

Byggkostnaderna har sedan länge tappat kontakterna med bostadspriserna. Krav på lägre produktionskostnader är därför inte någon lösning på bostadskrisen.

Sjunkande bostadpriser är ett reellt hot mot det finansiella systemet. Fortsatt bostadsbrist väger lätt i det perspektivet. Finanspolitik, och inte bostadspolitik, styr därför regeringens syn på bostadsbyggandet i Stockholm.

Byggande är inte en industri. Bostadsproduktion är inte flyttbar utan platsbunden. Den viktigaste råvaran är inte trä, stål eller betong. Det är mark.

Tillväxten i Stockholm drivs av två motsatta krafter: å ena sidan en stadsutveckling baserad på täthet, å andra sidan en tillväxt baserad på rörlighet, vilken driver utvecklingen i periferin.

Stockholms stads markpolitik har i realiteten minimerat antalet byggherrar. I stället måste i framtiden alla som vill och har resurser ges möjlighet att bygga, annars löser vi aldrig bostadsbristen.

Ola Andersson liknar Exploateringskontorets tjänstemän vid Stureplans dörrvakter som väljer ut vilka som ska få komma in.

Varje argument om Stockholms bostadsmarknad och vilka lösningar som kan finnas möts naturligtvis av motargument direkt från några av de aktörer som företräder sektorn väl organiserade särintressen. Så även Ola Andersson kommer att få mothugg. Likväl är den bok han har skrivit angelägen.

Staffan Carenholm

 

 

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.