Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Hållbarhetsarbetet är ett lagspel

 

När den sibiriska kylan slog till...

... mot stora delar av norra Europa under vecka nio utsattes vårt elsystem verkligen för ett test. Det gick till och med rykten om att om ett av våra kärnkraftverk skulle stanna, hade vi varit tvungna att släcka delar av Sverige. Om så hade varit fallet, vem hade vi skyllt på då? Eon, Vattenfall, Energimyndigheten eller brukarna?

Naturligtvis är det inte intressant att hitta en syndabock. Det intressanta är att reflektera kring hur vi tillsammans kan undvika att något liknande händer i framtiden. Och hur vi kom att hamna i denna olustiga situation.


När det gäller energi...

... är Sveriges målsättning att ha 100 procent förnyelsebar energi till 2040 och att år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Lägg därtill det långsiktiga klimatmålet om att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Utmaningarna är tveklöst stora - kanske speciellt för bygg- och fastighetssektorn som har en betydande del av denna ”börda” på sina axlar.

Förutom effektfrågan har vi frågan om social hållbarhet. Vi har befintliga områden som belastas hårt med stora sociala problem, där segregation och utanförskap ökar för var dag som går. Samtidigt bygger vi som aldrig förr, med en kuslig igenkänningsfaktor från miljonprogrammens framfart. Dessa blev kanske inte alla gånger så lyckade ur ett socialt perspektiv.


Hur löser vi då...

... de befintliga områdenas problem och hur säkrar vi upp att de nya inte uppförs så att vi får repriser från 60- och 70-talens områden? Ingen av dessa frågor har ett enkelt svar. Det finns inte några ”quickfix” där någon knäpper med fingrarna och simsalabim är problemet löst.

Nej, här handlar det om att arbeta tillsammans över kompetens- och traditionsgränser för att gemensamt hitta lösningar på stora, ofta komplexa frågeställningar. Hållbarhetsarbetet är ett lagspel. Dessutom behövs det säkert helt nya angreppssätt och samarbetsformer som historiskt sett inte känns självklara.


Låt oss titta på ekosystemtjänster...

... för att exemplifiera. Anledningarna till att arbeta med ekosystemtjänster kan naturligtvis vara olika. Skälen kan vara miljömässiga, ekonomiska eller en mix av dem båda.

Låt oss tänka utanför boxen och leka med tanken att branschen enades om att inte konkurrera med ekosystemtjänster. Istället enas vi och upprättar en gemensam modell som alla arbetar med. Vad skulle hända då? Sannolikt hade ingen enskild aktör blivit förlorare, branschen hade stolt kunna kommunicera ”vi tar ansvar för miljön”, och samhället och miljön hade blivit vinnare.


Jag tycker det är det dags...

... att inrätta en motsvarighet till Byggandets Kontraktskommitté inom hållbarhetsområdet. Då får vi en gemensam laguppställning för hållbarhet.


För att nå ett hållbart byggande och miljö- och klimatmålen behöver branschen arbeta tillsammans över kompetens- och traditionsgränser. För att lyckas krävs gemensamma lösningar på stora, ofta komplexa frågeställningar.

 

Läs mer om Informationscentrum för hållbart byggande

New York vill lära av Sverige

Jerker Lessing

År 1639 steg Jonas Bronck iland i Amerika och som den förste europé byggde han ett hus i det som skulle komma att bli New York. Jonas kom från Sävsjö i Småland. Och stadsdelen Bronx med sina numera 1,3 miljoner invånare har fått sitt namn ifrån denne modige smålänning.

I dagens New York brottas man med en stor bostadsbrist. Det råder särskild brist på bostäder med prisnivåer som funkar för personer och familjer med vanliga (dvs inte så höga) löner. För att lösa detta har man lanserat ett program med målet att bygga 300.000 nya prisvärda lägenheter till 2026.

Året var 1950

Jimmy Dahlström

Den lilla staden Hagfors i Värmland föds och Sverige erkänner den kommunistiska folkrepubliken Kina. Winston Churchill var brittisk premiärminister. Sveriges befolkningsmängd passerar 7 Miljonersstrecket och medicinalstyrelsen föreslår att skolaga skall förbjudas. Som ni hör var det ett tag sen. Men 1950 var också året då tunnelbanans gröna linje började byggas.

Det är mycket anmärkningsvärt, tunnelbanan har sedan i turordning byggts ut med röda och den blå linjen vilken stod färdig någonstans kring det eminenta året 1985.

1985, det är 33 år sedan, tro mig jag vet.

Är flyget den största utsläppskällan av växthusgaser i Sverige?

Johnny Kellner

Jag sitter på ett flyg från Kiruna till Stockholm och har lite samvetskval när jag skriver detta inlägg eftersom jag nu bidrar till ökade koldioxidutsläpp (CO2). Skulle jag som miljövän i stället tagit tåget? Inte minst med tanke på de hållbarhetsseminarier som jag ofta medverkar i.