Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

  • "Vi måste sluta med protektionistiska argument att vi enbart använder svensk eller nordisk elmix och därför är bäst i världen när det gäller energihushållning och reduktion av utsläpp av klimatgaser", skriver Johnny Kellner.
    Foto: Eon

Hållbarhet måste med tidigt i upphandlingsskedet

Det är viktigt att kommuner och statliga bolag på ett klokt sätt bidrar till hållbarhetsaspekter vid upphandling av byggnader och anläggningar. Det är väsentligt att alltid prioritera åtgärder som ger störst effekt för att reducera andelen klimatgaser och att man försöker undvika populistiska trender. När en kommun eller ett bolag försöker hävda att man är klimatneutral genom att balansera sin resursanvändning som påverkar utsläpp av klimatgaser genom att köpa utsläppsrätter blir det enbart ett bekvämt sätt att köpa sig fri från sitt miljöansvar.

Den bortglömda byggproduktionsprocessen

Vad bör då uppmärksammas för att uppnå en god hållbarhet? Ett exempel är den bortglömda byggproduktionsprocessen. Under vissa förutsättningar kan andelen utsläpp av klimatgaser under produktionsprocessen uppgå till hela 80 procent jämfört med 20 procent under husets drift. Exemplet är hämtat när tillförsel av energi distribueras via kraftvärme med i huvudsak biobränsle, exempelvis Gävle Energi.

Energianvändningen under produktionsfasen sker i huvudsak med kvalificerad el och gas. Kommuner prioriterar genomgående enbart byggnaders driftskede vid upphandling. Förvånansvärt avhandlar Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler enbart de 20 procentandelarna under driftskedet. På uppdrag av regeringen studerar förnärvarande Boverket hur man ska hantera produktionsprocessen bland annat baserat på en SBUF-rapport från Kungliga Vetenskapsakademien och Sveriges Byggindustrier.

Frestande att lyfta det som är bildmässigt

För något år sedan, när jag var verksam hos byggbolaget Veidekke, blev jag kontaktad av TV-bolaget CNN. De var intresserade av att komma och filma Veidekkes Svanen-koncept för flerbostadshus. När jag förklarade att huvuddelen av konceptet var kopplat till inomhusmiljön med val av miljövänligt material där målet är att fasa ut oönskade kemikalier, det vill säga sådant som inte syns, var det inte längre lika spännande ur medial synpunkt för CNN.

Det är frestande för kommuner att lyfta fram sådant som syns och bildmässigt passar för media till exempel lågenergihus av typen Passivhus eller Greenhouse. Ur en social, stadsbyggnads- och varumärkessynpunkt är säkert Greenhouse intressant och spännande men ur ett lite större hållbarhetsperspektiv så är det inte det som löser miljöproblemen med minskade utsläpp av klimatgaser varken i Sverige eller globalt.

Sluta med protektionistiska argument

Lågenergihusen har kommit för att stanna. Det kommer att synliggöras när Boverket i mitten av juni presenterar kriterierna för Nära nollenergibyggnader (NNE-byggnader). Ur energisynpunkt kommer det bli en kraftig sänkning, gissningsvis från 80 till 55-60 kilowattimmar per kvadratmeter inom klimatzon III.

Man måste emellertid vara medveten om att denna sänkning för byggnader inom fjärrvärmeområden relativ lite bidrar till minskade utsläpp av klimatgaser. Orsaken är en ökad andel kraftvärme och att bidraget av förnybara bränslen redan är stor och ständigt ökar hos fjärrvärmebolagen. NNE-kriterierna ska börja gälla från den 1 januari 2021.

Vad bör då kommunerna prioritera för lyfta fram klimatrelaterade frågor? Några exempel:

  • Nya upphandlingsformer av klimatrelaterade frågor som inryms inom LOU.
  • Kommuner bör ta hänsyn till klimatfrågan för byggprocessen vid planering och inte enbart husets drift.
  • Goda klimatprestanda måste ge en konkurrensfördel och stimulans för byggherrar och entreprenörer vid markanvisningar eller kommunala anbudstävlingar.
  • Kommuner och myndigheter måste verka för att klimatredovisningar ska standardiseras för att kunna bli jämförbara på samma sätt som ekonomiska årsredovisningar.
  • För att värdera anbud måste utbildning om energi- och hållbarhetsfrågor öka hos kommunerna.
  • Stora aktörer som Boverket och Trafikverket bör uppmärksamma byggprocessen och LCA-redovisning för hållbarhetsfrågor.
  • Det är också dags att börja prioritera effekt (kW) och inte enbart energi i form av kilowattimmar (kWh). 

Problematiken med klimatgaser måste ses ur ett globalt perspektiv. Vi måste sluta med protektionistiska argument att vi enbart använder svensk eller nordisk elmix och därför är bäst i världen när det gäller energihushållning och reduktion av utsläpp av klimatgaser. Klimatgaserna struntar som bekant i nationsgränserna.

På återseende!

Jimmy Dahlström

Så, detta kanske är de sista raderna jag skriver i denna bloggen. Beslutet om att Byggindustrin ska läggas ned är obeskrivligt tråkigt, och då menar jag inte på grund av någon egocentrisk anledning då jag får mindre utrymme att synas. Jag menar för att branschen tappar ett forum, en plattform för erfarenhetsutbyte, kommunikation och debatt om dåtid, framtid och utveckling.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.