Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Frågor om bostäder och infrastruktur är integrerade

Framtida stadsdelar och ny infrastruktur måste planeras och ta hänsyn till ett förändrat klimat med risk för stigande vattennivåer, översvämningar och föroreningar som kan påverka byggnader, gator och ledningar.

Trenden för infrastrukturen har under många år varit att utsläppen av klimatgaser från biltrafiken minskar. Trafikverkets prognos fram till 2030 och 2050 visar nu på att utsläppen inte kommer att fortsätta minska utan snarare kommer att öka igen. Samtidigt finns det mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 och mål om att Sverige inte ska ha några utsläpp av växthusgaser till år 2050.

Det behövs då en ny inriktning i planeringen samt utvecklingen av samhället och dess infrastruktur. Ska Boverkets förslag om 700 000 lägenheter till 2025 uppfyllas så kommer det att samtidigt krävas en omfattande utbyggnad av infrastrukturen.

Städer har nyckelposition

Den kraftiga urbaniseringen i Sverige väntas fortsätta. Enligt SCB:s befolkningsprognos beräknas boendet i städerna öka med 20 procent under de närmaste 40 åren. Med ett ökat stadsboende och nya tillkommande stadsdelar kommer behovet av en bra kollektivtrafik och teknisk infrastruktur att öka kraftigt.

Över 70 procent av utsläppen av växthusgaser sker i städer enligt Michael Bloomberg, som är FN:s specialsändebud för städer och klimatförändringar. Städer har därför en nyckelposition för att bereda för minskade utsläpp av växthusgaser.

Nya bostadsstadsdelar måste redan från början ha en fungerande infrastruktur med modern teknik med en trygg bra kollektivtrafik. Frågor om transport, sophantering, stadsplanering och infrastruktur fattas nästan alltid på kommunal nivå. Här finns stora möjligheter till förändring och samverkan mellan kommuner.

Behövs alltid nya trafikleder?

Behövs verkligen alltid nya trafikleder? Forskning visar att nya trafikleder visserligen avlastar trafiken i städernas centrala delar men att den ökar den totala trafikströmmen när det åter blir bekvämt att ta bilen. Är alltid nya trafikleder enda lösningen för en ökande befolkning? Kan man ändra flödena för resandet istället för att alltid bygga nytt för att klara några timmars kraftiga trafikflöden? Går det att med modern digitalisering ändra trafikflödena så att de bli jämnare?

Varken statliga eller kommunala myndigheter hänger med i utvecklingen av digitaliseringstekniken. Idag utgör till och med många beslutfattare på både regerings och kommunal nivå en bromskloss för denna utveckling.

Tullavgifterna för låga

Tullavgifterna är i dag förhållandevis låga för att ge en påtaglig effekt på trafikströmmarna. För tjänstebilar och leasing ingår avgifterna i leasingavtalen under tjänsteutövning och påverkar därför inte bilresandet nämnvärt. Eftersom denna del av fordonstrafiken utgör en betydande andel så har vägtullarna hittills inte haft någon avgörande betydelse för trafikströmmarna.

En av de viktigaste åtgärderna är att kollektivtrafiken måste byggas ut. Då måste den fungera på ett tryggt och smidigt sätt utan ständiga förseningar och inte minst vara ekonomiskt attraktivt om det ska vara ett bekvämt alternativt till bilen.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.