Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Energimärkningen av elprodukter är förvirrande och måste ändras

De senaste åren har skalan på energimärkningsetiketterna ändrats från att inte bara omfatta A-G utan också omfatta produkter med A+, A++ och A+++ då flera produkter har blivit allt bättre. Framförallt har detta gällt vitvaror. Enligt Energimyndigheten kan konsumenten uppfatta att den inköpta produkten märkt med A+ kan vara den bästa på marknaden när det i verkligheten kan finnas energieffektivare produkter märkta med A++ och A+++. Kyl och frys med märkningen A+ är i dag att betraktas som standard vid all nyproduktion eller nyinstallation i bostäder. Det första EU-direktivet om energimärkning kom 1992 och omfattade först bara vitvaror. Numera finns märkningen även exempelvis på lågenergilampor, dammsugare, tv-apparater och däck. Tillverkarna är skyldiga att sätta ett märke på sin produkt, och det ska sedan sitta kvar tills varan levereras hem till en konsument.  

 

Nu har till och med EU-kommissionen ansett att den märkningen har blivit allt mer förvillande. Europaparlamentet, Europeiska rådet och Europeiska kommissionen är överens om att ändra energimärkningen i EU. Den nuvarande märkningen med olika A+ kommer att ersättas med en återgång till skalan A till G. Till att börja med ska inga produkter finnas i de högsta klasserna, A och B, för att ge utrymme för innovation. EU:s energimärkning har funnits sedan 1995 och har hjälpt konsumenter att spara pengar och el genom att göra energikloka val med produkter med låg elförbrukning. Av de europeiska konsumenterna uppges hela 85 procent använda energimärkningen vid sina inköp. Energimärkningen, även om den varit förvirrande med alla sina plustecken, har ändå drivit på utvecklingen mot energieffektiva produkter eftersom tillverkarna vill att deras produkter ska ha så bra energimärkning som möjligt. För närvarande har 11 olika typer av produkter energimärkning; diskmaskiner, tvättmaskiner, torktumlare, kyl- och frysskåp, dammsugare, belysning, armaturer, luftkonditionering, ugnar och ventilationsanläggningar. Från den 1 april 2017 ska alla nya fastbränslepannor, som till exempel ved- och pelletspannor, ha en energimärkning.

 

Som alla förslag inom EU kommer omställningen att ta tid. Enligt EU-kommissionen kan det ta upp till fem år innan en ny energimärkning slagit igenom helt och hållet. När den nya energimärkningen helt är i bruk uppskattar kommissionen att den leder till en besparing inom EU på 200 TWh per år fram till 2030 genom att innovationstakten ökar och tillverkarna vill nå högre på skalan. Som jämförelse beräknas direktivet ge en elbesparing lika stor som alla de tre baltiska staternas sammanlagda årliga elförbrukning.

Har vi råd?

Jimmy Dahlström

Då var jag tillbaka efter semester. Det är alltid med blandade känslor jag sätter mig vid skrivbordet igen efter några veckors frånvaro.  Att komma tillbaka och träffa kollegor och kunder som alla har laddat batterierna redo att ta sig an nya utmaningar är inspirerande samtidigt som en liten del av mig längtar till hängmattan eller golfbanan.

Redan min första dag läste en artikel som jag fastnade för, den handlade om att branschen vi verkar i har en enorm potential till effektivistering, den hävdade vidare att kompetensen och kunskapen finns men att den inte används.

Trevlig semester

Jimmy Dahlström

Hej alla!

Jag tänkte bara passa på att önska Er alla en riktigt trevlig semester. Jag själv kommer spendera semestern på "hemmaplan" i Sverige. Bila runt i vårt vackra land. Jag kommer även spendera en hel del tid på golfbanan, så om ni är intresserade av att utmana mig, maila gärna så tar vi en match. 

På återseende i augusti!

Tack för att ni tog Er tid!

mvh Jimmy Dahlström        

Klimatpåverkan från Byggmaterial

Anders Ejlertsson

Koldioxid är en utmaning för oss alla och olika aktörer på olika samhällsnivåer levererar visioner och strategier med glasklara resultat. Byken skall nu tvättas och bransch efter bransch står inför ett stål bad. I en artikel i just tidningen Byggindustrin för något år sedan eller så sammanfattar Maria Bogren att byggarens utmaning i detta avseende är material, transporter och maskinpark. Många studier visar på detta som numera är ett väl belagt faktum - våra byggmaterial står får en stor del av byggandets klimatpåverken, speciellt när vi nu går mot att bygga mer och mer energieffektivt.