Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Energimärkningen av elprodukter är förvirrande och måste ändras

De senaste åren har skalan på energimärkningsetiketterna ändrats från att inte bara omfatta A-G utan också omfatta produkter med A+, A++ och A+++ då flera produkter har blivit allt bättre. Framförallt har detta gällt vitvaror. Enligt Energimyndigheten kan konsumenten uppfatta att den inköpta produkten märkt med A+ kan vara den bästa på marknaden när det i verkligheten kan finnas energieffektivare produkter märkta med A++ och A+++. Kyl och frys med märkningen A+ är i dag att betraktas som standard vid all nyproduktion eller nyinstallation i bostäder. Det första EU-direktivet om energimärkning kom 1992 och omfattade först bara vitvaror. Numera finns märkningen även exempelvis på lågenergilampor, dammsugare, tv-apparater och däck. Tillverkarna är skyldiga att sätta ett märke på sin produkt, och det ska sedan sitta kvar tills varan levereras hem till en konsument.  

 

Nu har till och med EU-kommissionen ansett att den märkningen har blivit allt mer förvillande. Europaparlamentet, Europeiska rådet och Europeiska kommissionen är överens om att ändra energimärkningen i EU. Den nuvarande märkningen med olika A+ kommer att ersättas med en återgång till skalan A till G. Till att börja med ska inga produkter finnas i de högsta klasserna, A och B, för att ge utrymme för innovation. EU:s energimärkning har funnits sedan 1995 och har hjälpt konsumenter att spara pengar och el genom att göra energikloka val med produkter med låg elförbrukning. Av de europeiska konsumenterna uppges hela 85 procent använda energimärkningen vid sina inköp. Energimärkningen, även om den varit förvirrande med alla sina plustecken, har ändå drivit på utvecklingen mot energieffektiva produkter eftersom tillverkarna vill att deras produkter ska ha så bra energimärkning som möjligt. För närvarande har 11 olika typer av produkter energimärkning; diskmaskiner, tvättmaskiner, torktumlare, kyl- och frysskåp, dammsugare, belysning, armaturer, luftkonditionering, ugnar och ventilationsanläggningar. Från den 1 april 2017 ska alla nya fastbränslepannor, som till exempel ved- och pelletspannor, ha en energimärkning.

 

Som alla förslag inom EU kommer omställningen att ta tid. Enligt EU-kommissionen kan det ta upp till fem år innan en ny energimärkning slagit igenom helt och hållet. När den nya energimärkningen helt är i bruk uppskattar kommissionen att den leder till en besparing inom EU på 200 TWh per år fram till 2030 genom att innovationstakten ökar och tillverkarna vill nå högre på skalan. Som jämförelse beräknas direktivet ge en elbesparing lika stor som alla de tre baltiska staternas sammanlagda årliga elförbrukning.

Utmana

Jimmy Dahlström

Läste för någon dag sedan att de offentliga inköpen i Sverige ökar återigen, detta året med 5%.

Så den totala omfattningen är numera hissnande 822 Miljarder kronor.

Ganska svårt att ta in. Långt ifrån allt, men en stor del av dessa 822 Miljarder går att härleda till samhällsbyggnadssektorn. Där jag själv verkar. Faktum är att utav top 4 leverantörerna i ovanstående pott är 3 stycken välkända och välrenommerade entreprenörsföretag inom samhällsbyggnad.

Veidekkes digitaliseringsstrategi

Emile Hamon

Enligt en studie från Boston Consulting Group kommer digitaliseringen av byggbranschen under de närmaste tio åren att spara mellan 700 och 1200 miljarder USD. Det är enorma summor pengar där utvecklingen bygger på fem digitala disruptiva trender som kommer att förändra byggindustrin i grunden:

1. Avancerad mätteknik med stöd av exempelvis drönare och avancerade ICT-system för effektivare massahantering och analyser av strukturer, mark och terräng.

Superbilligt utesluta superfarliga kemikalier från våra hus

Anders Ejlertsson

Hög kvalitet till låg kostnad! Går det? Det låter skumt! När Värmlands län skulle renovera sin 1200 kvadratmeter stora neonatalavdelning så såg man till att utesluta så mycket oönskade kemikalier man bara kunde. Kostnaden blev 0,34 procent av totalbudgeten. Då kunde man bland annat utesluta 800 kg mjukgörare och 1600 kg PVC. Varför vill vi då ha bort farliga kemikalier från våra byggmaterial? Det finns åtminstone två mycket viktiga anledningar: få skadliga emissioner till inomhusmiljön och förenklad resursåtervinning.