Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Ellinor, Linnea och Therese – tre kvinnor som gör skillnad

Ellinor och Linnea är i detta sammanhang namn två i stort sett identiska ”Systerhus” i Göteborg. Therese har efternamnet Kilenstam och var ansvarig för projektering och byggande av dessa systerhus. I företaget Tornstaden. Therese är ett aktat namn i Byggsverige.

2 maj 2011 började nya förutsättningar gälla för byggbranschen i Sverige. Det var då eurokoderna med nationella val i Boverkets EKS började gälla och ersatte BKR. EKS står för Europeiska Konstruktions Standarder och BKR står för Boverkets Konstruktions Regler.

Ellinor dimensionerades enligt BKR och Linnea enligt EKS. Therese upptäckte att Linnea, som projekterades efter 2 maj 2011, hade högre materialkostnader. Och högre materialkostnader medförde högre hanteringskostnader, exempelvis för armering. Mycket högre. Den enda skillnaden var att man då börjat projektera efter de nya regelverket.

En jämförelse mellan de två regelverken kan sammanfattas enligt följande:

1 maj 2011 gällde BKR, BBK, BSK & Snö- och vindlasthandboken. Det var cirka 750 sidor.

2 maj 2011 började EKS och 45 enskilda eurokoder gälla. Det är cirka 4 500 sidor!

Stora kostnadsökningar kan man inte bara acceptera. Seriösa byggare strävar alltid efter effektivare processer och lägre kostnader.

Detta blev startskottet till en djupare undersökning. Sveriges Byggindustrier och SBUF finansierade därför en studie som resulterade i en rapport: Eurokoderna och EKS – effekter på byggkostnader

Två av landets mest erfarna personer när det gäller effektivare byggprocesser engagerades för att genomföra en studie: Mårten Lindström och Ove Lagerqvist. Tillsammans med en namnkunnig projektgrupp och referensgrupp genomförde de en omfattande studie.

Man gick ut med enkäter gick ut till entreprenörer och konsulter och fick in svar från 17 entreprenörer och 17 konstruktörer.

Slutsatserna som presenterades i en rapport i mars i år var entydiga. Det nya regelverket var och är fördyrande.

Några exempel:

  • Kalkylerna visar att kostnadsökningarna enbart för armering kan uppgå till uppåt 1 % av byggkostnaden eller ca 150 SEK/m2, BOA för ett normalt fler-bostadshus.
  • Sexton av de sjutton byggentreprenörer som besvarat enkäten uppger att de upplever att övergången till eurokoderna medfört ökade byggkostnader.
  • Enkätsvaren visar att entreprenörerna själva bedömer att byggkostnaderna kan ha ökat så mycket som 3 % eller mer, och tretton av de sexton anser att dessa kostnadsökningar inte bidragit till något mervärde för kunden.
  • En kostnadsökning på 3 % kan jämföras med att entreprenörens marginal för ett byggprojekt nor-malt inte är större än 3-4 % och att fördyringar på 3 % motsvarar 3-400 kr/månad för en normal hyrestrea eller, lågt räknat, 4-5 miljarder i ökade årliga samhällskostnader för de delar av byggsektorn som omfattas av denna studie.
  • Sexton av de sjutton konstruktörer som besvarat enkäten uppger att de upplever att övergången till eurokoderna medfört ökade kostnader för projektering i storleksordningen 10 % jämfört med tidigare.
  • Femton av de sjutton konstruktörer som besvarat enkäten uppger att de anser att övergången till eurokoderna lett till en ökning av material och mängder på uppåt 3 %. Av svaren kan man även utläsa att dessa ökningar har en viss koppling till antalet våningar.
  • En majoritet av de svarande anser att ökningarna av material och mängder bidragit till mervärden, huvudsakligen i form av ökad säkerhet men också i viss mån i form av ökad kvalitet.

Rapporten innehåller också förslag till åtgärder på kort och lång sikt.

Förslag till åtgärder på kort sikt:

  • Identifiera kostnadsdrivande faktorer, analysera möjligheterna att begränsa effekterna genom de nationella valen i eurokoderna och ta hänsyn till detta vid kommande revideringar av EKS.
  • Avsätt resurser för riktade utbildnings- och informationsinsatser och för utveckling av handböcker anpassade för Sverige.
  • Ge Boverket och Transportstyrelsen i uppdrag att samordna de nationella valen inom sina respektive ansvarsområden.

Förslag till åtgärder på lång sikt:

  • Avsätt resurser som möjliggör att svenska intressen kan tillvaratas i det internationella eurokodarbetet och så att de svenska insatserna kan samordnas på nationell nivå.

Rapporten och förslagen tas nu på stort allvar av näringsdepartementet. Det är bra att man fått insikt om att ökade byggkostnader kan ha flera orsaker.

Tack vare tre kvinnor – det är bra samhällsbyggnad.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.