Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Ellinor, Linnea och Therese – tre kvinnor som gör skillnad

Ellinor och Linnea är i detta sammanhang namn två i stort sett identiska ”Systerhus” i Göteborg. Therese har efternamnet Kilenstam och var ansvarig för projektering och byggande av dessa systerhus. I företaget Tornstaden. Therese är ett aktat namn i Byggsverige.

2 maj 2011 började nya förutsättningar gälla för byggbranschen i Sverige. Det var då eurokoderna med nationella val i Boverkets EKS började gälla och ersatte BKR. EKS står för Europeiska Konstruktions Standarder och BKR står för Boverkets Konstruktions Regler.

Ellinor dimensionerades enligt BKR och Linnea enligt EKS. Therese upptäckte att Linnea, som projekterades efter 2 maj 2011, hade högre materialkostnader. Och högre materialkostnader medförde högre hanteringskostnader, exempelvis för armering. Mycket högre. Den enda skillnaden var att man då börjat projektera efter de nya regelverket.

En jämförelse mellan de två regelverken kan sammanfattas enligt följande:

1 maj 2011 gällde BKR, BBK, BSK & Snö- och vindlasthandboken. Det var cirka 750 sidor.

2 maj 2011 började EKS och 45 enskilda eurokoder gälla. Det är cirka 4 500 sidor!

Stora kostnadsökningar kan man inte bara acceptera. Seriösa byggare strävar alltid efter effektivare processer och lägre kostnader.

Detta blev startskottet till en djupare undersökning. Sveriges Byggindustrier och SBUF finansierade därför en studie som resulterade i en rapport: Eurokoderna och EKS – effekter på byggkostnader

Två av landets mest erfarna personer när det gäller effektivare byggprocesser engagerades för att genomföra en studie: Mårten Lindström och Ove Lagerqvist. Tillsammans med en namnkunnig projektgrupp och referensgrupp genomförde de en omfattande studie.

Man gick ut med enkäter gick ut till entreprenörer och konsulter och fick in svar från 17 entreprenörer och 17 konstruktörer.

Slutsatserna som presenterades i en rapport i mars i år var entydiga. Det nya regelverket var och är fördyrande.

Några exempel:

  • Kalkylerna visar att kostnadsökningarna enbart för armering kan uppgå till uppåt 1 % av byggkostnaden eller ca 150 SEK/m2, BOA för ett normalt fler-bostadshus.
  • Sexton av de sjutton byggentreprenörer som besvarat enkäten uppger att de upplever att övergången till eurokoderna medfört ökade byggkostnader.
  • Enkätsvaren visar att entreprenörerna själva bedömer att byggkostnaderna kan ha ökat så mycket som 3 % eller mer, och tretton av de sexton anser att dessa kostnadsökningar inte bidragit till något mervärde för kunden.
  • En kostnadsökning på 3 % kan jämföras med att entreprenörens marginal för ett byggprojekt nor-malt inte är större än 3-4 % och att fördyringar på 3 % motsvarar 3-400 kr/månad för en normal hyrestrea eller, lågt räknat, 4-5 miljarder i ökade årliga samhällskostnader för de delar av byggsektorn som omfattas av denna studie.
  • Sexton av de sjutton konstruktörer som besvarat enkäten uppger att de upplever att övergången till eurokoderna medfört ökade kostnader för projektering i storleksordningen 10 % jämfört med tidigare.
  • Femton av de sjutton konstruktörer som besvarat enkäten uppger att de anser att övergången till eurokoderna lett till en ökning av material och mängder på uppåt 3 %. Av svaren kan man även utläsa att dessa ökningar har en viss koppling till antalet våningar.
  • En majoritet av de svarande anser att ökningarna av material och mängder bidragit till mervärden, huvudsakligen i form av ökad säkerhet men också i viss mån i form av ökad kvalitet.

Rapporten innehåller också förslag till åtgärder på kort och lång sikt.

Förslag till åtgärder på kort sikt:

  • Identifiera kostnadsdrivande faktorer, analysera möjligheterna att begränsa effekterna genom de nationella valen i eurokoderna och ta hänsyn till detta vid kommande revideringar av EKS.
  • Avsätt resurser för riktade utbildnings- och informationsinsatser och för utveckling av handböcker anpassade för Sverige.
  • Ge Boverket och Transportstyrelsen i uppdrag att samordna de nationella valen inom sina respektive ansvarsområden.

Förslag till åtgärder på lång sikt:

  • Avsätt resurser som möjliggör att svenska intressen kan tillvaratas i det internationella eurokodarbetet och så att de svenska insatserna kan samordnas på nationell nivå.

Rapporten och förslagen tas nu på stort allvar av näringsdepartementet. Det är bra att man fått insikt om att ökade byggkostnader kan ha flera orsaker.

Tack vare tre kvinnor – det är bra samhällsbyggnad.

En enkel ekvation för att lyckas med förändringsarbetet

Emile Hamon

Att lyckas med förändringsarbete är inte enkelt. I en bransch som är känd för att vara konservativ är det kanske ännu svårare. Men det finns en enkel ekvation som kanske kan hjälpa...

Vision + Kompetens + Incitament + Resurser + Road map/handlingsplan = Förändring

För att lyckas med förändringsarbetet och få till en digitala transformation måste alla fem element finnas på plats.


Vision krävs

Värdering av ”smarta byggnader”

KTH Live-In Lab

Det byggs allt fler hus som kan definieras som ”smarta”. Det finns många definitioner på ”smarta byggnader” alltifrån byggnader som har en låg energiförbrukning till byggnader som har ett stort antal sensorer inbyggt som kan mäta alltifrån temperatur och luftkvalitet till säkerhet. Vid sidan om lägre driftskostnader i form av lägre energikostnader förväntas ”smarta byggnader” minska driftskostnaden överlag genom att förvaltningen av byggnaden kan göras mer effektiv. Frågan är vad det innebär för värderingen av den ”smarta byggnaden”.

Digitalisering ger inga effekter…

Emile Hamon

För någon vecka sedan blev jag intervjuad kring effekterna av användandet av VDC och BIM. Inför intervjun fick jag veta att man ville höra efter med branschen om den verkligen trodde på att VDC och BIM påverkade deras lönsamhet… självklart gör den det sa jag, men är det någon debatt kring detta?

- Ja, det finns flera tvivlare eller i alla fall de som inte är helt övertygade om effekterna.