Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Elefanten i rummet

Ibland räknar man på fel saker och ibland räknar man fel. I samhällsbruset handlar det oftast om behovet av att skärpa kraven för nybyggda hus. Men hallå, är det en elefant i rummet? Vi borde diskutera det befintliga beståndets förbrukning mer än vi gör idag.

 

Som ny på ett område...

... har man ju alltid en fördel att kunna ställa de dumma frågorna. Utmaningen kanske är att vara ”ny” så länge som möjligt, så att man kan tänja gränserna mer. Jag gillar att tänja gränserna, så jag vill jag testa några frågeställningar kring temat energieffektivitet.

Jag har fullt upp med att förstå skillnad på effekt, värme, kWh och så vidare. Trots att jag vill forsätta vara ny och ställa de där frågorna, så är jag inte en fullständig rookie. Tänk då de som vet ännu mindre än jag!

Det är svårt att hålla koll på...

... vad siffrorna och begreppen står för och förstår man dem inte så är de svåra att sätta i ett begripligt sammanhang. Följden blir att de riskerar att falla utanför ramen för medvetande och handling. Låt mig beskriva mitt bryderi med lite sifferexercis.

Enligt SCB har vi nästan 4,8 miljoner bostäder i Sverige. Under 2016 så påbörjade vi ca 65 000 nya bostäder. Det var något av ett rekord sedan tiden då miljonprogrammet uppfördes. Om vi med felaktigt ansats säger att vi istället tillförde 65 000 nya bostäder innebär det att vi ökade antalet bostäder med 1,4% under 2016.

På samma sätt kan man reflektera kring behovet av de 600 000 nya bostäder vi behöver bygga för att komma i balans med bostadsunderskotten – det motsvarar en tillförsel av 13% nya bostäder.

Så varför räkna ut dessa procenttal?

Anledningen är att jag tog del av Boverkets miljöindikatorer. Där kan vi läsa att 30 procent av energin vi använder oss av i Sverige hänförs till bygg- och fastighetssektor. Jag studsade jag till. Oj, det var värst! En naturlig följdfråga blev: ”Var läcker det hållbarhet?”.

Jag började ställa fler frågor och intresserade mig för läget i det befintliga beståndet kontra det nyproducerade.

  • Hur mycket energi använder det befintliga lägenheterna i snitt? Svaren var lite olika men det var tydligt att svaret på hur mycket en snittlägenhet använder ligger någonstans i området 120-140 kWh/m2/år.
  • Hur mycket energi använder en nyproducerad bostad? Återigen inte helt digitalt då det beror lite på till exempel geografisk placering. Siffran runt 60-70 kWh/m2/år verkade vara ett rimligt värde. Siffrorna kan säkert vara fel, men det är ändå en ganska stor skillnad. De befintliga bostäderna använder styvt dubbelt så mycket energi per m2/år, och vi tillför 1,5% nya.

När jag räknade fram dessa siffror och funderar på resultatet blev jag ännu mer förbryllad. Är det ingen annan som reflekterat kring detta? Har jag räknat fel?


I samhällsbruset handlar det...

... idag oftast om behovet av att skärpa kraven för nybyggda hus (vilket jag tycker är helt rimligt). Men hallå, är det en elefant i rummet? Vi borde diskutera det befintliga beståndets förbrukning mer än vi gör idag.

 

New York vill lära av Sverige

Jerker Lessing

År 1639 steg Jonas Bronck iland i Amerika och som den förste europé byggde han ett hus i det som skulle komma att bli New York. Jonas kom från Sävsjö i Småland. Och stadsdelen Bronx med sina numera 1,3 miljoner invånare har fått sitt namn ifrån denne modige smålänning.

I dagens New York brottas man med en stor bostadsbrist. Det råder särskild brist på bostäder med prisnivåer som funkar för personer och familjer med vanliga (dvs inte så höga) löner. För att lösa detta har man lanserat ett program med målet att bygga 300.000 nya prisvärda lägenheter till 2026.

Året var 1950

Jimmy Dahlström

Den lilla staden Hagfors i Värmland föds och Sverige erkänner den kommunistiska folkrepubliken Kina. Winston Churchill var brittisk premiärminister. Sveriges befolkningsmängd passerar 7 Miljonersstrecket och medicinalstyrelsen föreslår att skolaga skall förbjudas. Som ni hör var det ett tag sen. Men 1950 var också året då tunnelbanans gröna linje började byggas.

Det är mycket anmärkningsvärt, tunnelbanan har sedan i turordning byggts ut med röda och den blå linjen vilken stod färdig någonstans kring det eminenta året 1985.

1985, det är 33 år sedan, tro mig jag vet.

Är flyget den största utsläppskällan av växthusgaser i Sverige?

Johnny Kellner

Jag sitter på ett flyg från Kiruna till Stockholm och har lite samvetskval när jag skriver detta inlägg eftersom jag nu bidrar till ökade koldioxidutsläpp (CO2). Skulle jag som miljövän i stället tagit tåget? Inte minst med tanke på de hållbarhetsseminarier som jag ofta medverkar i.