Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Ekologiskt bosparande

Bosparande är per definition av långsiktig natur. Man sparar själv under en period till insats eller grundplåt till ett boende. Men bosparande står inte högst på agendan i Sverige. I dag.

I Norge däremot, där stimulerar staten detta. Det har lett till att 65 procent av 20–35-åringarna sparar till en bostad. I Norge äger 74 procent av 18–35-åringarna sina bostäder. I Sverige är det 22 procent.

Bostadsbristen är ett akut problem på flera platser här i Sverige. Och det finns ett antal utredningar, analyser och förslag till hur man mer eller mindre snabbt ska kunna komma tillrätta med detta problem.

Det är viktigt och bra.

Det är också viktigt att tänka längre än den aktuella mandatperioden. Till exempel hur det ska fungera för våra barn. Nästa generation.

För 100 år sedan var det en realitet i Sverige. Det fanns då många skogsägande bönder. Runt om i landet.

När ett barn föddes gick man ut i skogen och ”skadade” ett antal fullvuxna träd. Helst furor. När en levande fura skadas börjar den producera kåda. Naturens eget träimpregneringsmedel.

Och så fortsätter furorna att producera kåda. I tjugo år. Då var den lille krabaten giftasvuxen. Och behövde en egen bostad.

Furorna fälldes och kördes till sågen. Den låg vid ett vattendrag, som drev sågen. Träden sågades till stockar, plankor och bräder. Fördelning efter behov. Sedan timrades stugan upp – för hand. Under ledning av en god timmerman. Barn och ungdomar deltog ofta på något sätt. Och fick en insikt i hur det fungerar. I arbetslivet skulle man säga i dag, men då var det ett sätt att leva. Och kanske överleva.

Bättre impregnerat virke gick inte att få tag på. Och det hade skett på naturlig väg. Innan man kände till begreppet ekologiskt – eller bosparande. Man tänkte bara på framtiden och sina efterkommande.

I dag definieras hållbarhet från tre perspektiv: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Då hade man ytterligare ett perspektiv. Grejerna skulle hålla – länge.

I takt med industrialiseringen av skogsbruket försvann den här möjligheten – och kunskapen. Hos de flesta. Men att tänka på framtiden och sina efterkommande, den möjligheten kvarstår.

Att bygga med tanke på framtiden – det är bra samhällsbyggande.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.