Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Effektivare byggande – JA!

Det är vi många som önskar. Sektorn och därmed även förutsättningarna är fragmentiserade. Det försvårar arbetet. Eller är en utmaning. Den politiskt korrekte kanske säger att man måste effektivisera hela bygg- och förvaltningsprocessen. Självklart, men det finns ett bra ordspråk: Den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket. Det ordspråket kan man applicera i den här frågan. Det är därför bättre att definiera tydliga delar av hela processen och effektivisera dem. Typ byggandet.

Med en samlad satsning. Som även inkluderar akademin. Utan forskning blir utvecklingen och därmed effektiviseringen lidande. En samlad satsning mellan näringslivet och akademin ger dessutom akademin möjligheter och tillgång till byggande IRL. Det är bra.

Effektivare byggande har fört en tynande tillvaro på våra lärosäten under en längre tid. När jag själv studerade på Chalmers på 70-talet var det mer fokus på momentkurvor och avancerade beräkningar än effektivare byggande. Effektivare byggande hade en mycket låg prioritet. Och det verkar inte blivit bättre sedan dess. Tyvärr är inte de svenska lärosätena ensamma om dessa prioriteringar. Men det är inget skäl att inte ta tag i problemen.

Och det gör vi nu här i Sverige. Ett antal framsynta personer har därför under ett par år arbetat med att etablera ett nytt Centrum för Byggeffektivitet. På KTH. Och de ska samarbeta med övriga lärosäten i Sverige. Det är så kunskap sprids.

Den viktigaste parametern för att få fram långsiktiga resultat är att det finns långsiktig finansiering. Man har därför tittat på hur man gjort i Linköping när man byggde upp sin verksamhet för Bygglogistik. Det skedde till stor del med långsiktig finansiering från näringslivet. Och så blir det även i Stockholm. Det är bra att ta efter goda förlagor.

I förra veckan var det samling för presentation och utbyte av erfarenheter. För att få detta Centrum att bli så bra som möjligt.

Många namnkunniga och kompetenta personer deltog. De representerade flera olika roller i näringslivet. Och de kom inte bara från byggsektorn. Men alla hade det gemensamma intresset att få ett effektivare byggande. De visade på liknande kurvor där man ser hur effektiviteten utvecklats inom olika sektorer. Det finns olika mätningar, och alla har det gemensamt att verkstadsindustrin utvecklats mest, servicesektorn därefter och sist byggsektorn. Det hänger tätt samman med konkurrenssituationen. Därför är denna satsning mycket bra. Och viktig.

Många uttryckte också oro/förväntan att det kan komma helt nya lösningar. Man kallade det att någon aktör kanske kommer och bygger ”i-house”. Typ innehållet i en krönika som publicerades tidigare i år. Och så kan det bli. Kanske tidigare än man anar.

Då talar vi om paradigmskifte! Ett nyttigt sådant. Som effektiviserar byggandet.

Renovering får man inte glömma bort när detta lärosäte byggs upp. Renovering innehåller ytterligare parametrar jämfört med nybyggnation. Då måste man ofta genomföra arbetet samtidigt som verksamheten på något sätt ska fortgå eller boende som på något sätt ska bo kvar. Då talar vi om social hållbarhet. Relationer.

Att sträva efter effektivare byggande – det är bra samhällsbyggande.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.