Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Domedagsprofetior och hot löser inget

Beteendeförändringar hos människor tar tid om inte motsvarande nytta eller ekonomi motiverar en förändring. Minskad varmvattenanvändning eller lägre inomhustemperatur i flerbostadshus är några enkla exempel som är svåra att förändra. Människor har med andra ord en inbyggd ovilja att ändra sina vanor och lägga om sin livsstil om de inte kan se motsvarande omedelbar nytta. Köp av ekologisk mat ökar kraftigt trots ett högre pris men är snarare kopplad till insikt om den personliga hälsan än till klimatet.

Faror och hot driver således inte alltid fram en klimatvänlig samhällsutveckling. Motivationen till förändring ökar om man lyfter fram de ekonomiska fördelarna med ett klimatvänligt samhälle istället för att enbart fokusera på negativa effekter. I en vetenskaplig studie har detta bekräftats när 6 000 människor i 24 länder under en treårsperiod har intervjuats om sina attityder till klimatet och klimatförändringar. Studien är publicerad i tidskriften Nature.

Miljöåtgärder ger positiv samhällsutveckling

Utvecklingen mot ett klimatvänligt samhälle går inte tillräckligt fort eftersom klimatengagemang även är knutet till politiska ideologier, vilket också tar tid att ändra. De flesta människor har insikt om klimatförändringarna men är ändå inte medvetna om dem på en djupare nivå.

Det är förståeligt eftersom sambanden och tidsaspekten är så stor. Vad som händer om 50 år och mer, känns avlägset och domedagsprofetior är svåra att ta till sig.

Huvudproblematiken är det abstrakta, skrämmande och osynliga kring klimatfrågorna. Om miljöåtgärder kopplas till visioner om ekonomisk och vetenskaplig positiv samhällsutveckling väcker det engagemang oavsett politisk tillhörighet.

Negativa konsekvenser av att inte ta tag i klimatförändringarna, såsom ökade temperaturer, föroreningar, sjukdomar och effekterna med hot kopplade till barn, barnbarn och nästa generationer, visar sig däremot inte vara lika motiverande. Det är med andra ord en slags konflikt i vad vi vet och vad vi gör.

Klimatskeptiker ger en slags tröst

Det kan därför bli lätt att ta till sig vad klimatskeptikerna lyfter fram om en negativ ekonomisk samhällsutveckling med stigande arbetslöshet om åtgärder vidtas för att minska klimatförändringarna. USA:s tillträdande president Donald Trump är ett exempel, där han redan under sin presidentvalskampanj utnyttjade detta och bland annat förde ut budskapet om klimatförnekelse genom att hota att klimatåtgärder ger en negativ ekonomisk samhällsutveckling, en attityd som många riskerar att ta till sig. Hans uttalanden känns tyvärr historielösa inte enbart i vad som avser klimatet.

Om FN:s klimatpanel verkligen vill få till en snabbare förändring är begripliga utåtriktade forskningsresultat till allmänheten viktiga. Att alltid ensidigt peka på de negativa konsekvenserna för nästa generationer blir utmattande, även om det är sant. För att nå framgång är det betydligt effektivare att koppla ihop klimat- och miljöåtgärder med att det ger en positiv ekonomisk samhällsutveckling.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.