Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Domedagsprofetior och hot löser inget

Beteendeförändringar hos människor tar tid om inte motsvarande nytta eller ekonomi motiverar en förändring. Minskad varmvattenanvändning eller lägre inomhustemperatur i flerbostadshus är några enkla exempel som är svåra att förändra. Människor har med andra ord en inbyggd ovilja att ändra sina vanor och lägga om sin livsstil om de inte kan se motsvarande omedelbar nytta. Köp av ekologisk mat ökar kraftigt trots ett högre pris men är snarare kopplad till insikt om den personliga hälsan än till klimatet.

Faror och hot driver således inte alltid fram en klimatvänlig samhällsutveckling. Motivationen till förändring ökar om man lyfter fram de ekonomiska fördelarna med ett klimatvänligt samhälle istället för att enbart fokusera på negativa effekter. I en vetenskaplig studie har detta bekräftats när 6 000 människor i 24 länder under en treårsperiod har intervjuats om sina attityder till klimatet och klimatförändringar. Studien är publicerad i tidskriften Nature.

Miljöåtgärder ger positiv samhällsutveckling

Utvecklingen mot ett klimatvänligt samhälle går inte tillräckligt fort eftersom klimatengagemang även är knutet till politiska ideologier, vilket också tar tid att ändra. De flesta människor har insikt om klimatförändringarna men är ändå inte medvetna om dem på en djupare nivå.

Det är förståeligt eftersom sambanden och tidsaspekten är så stor. Vad som händer om 50 år och mer, känns avlägset och domedagsprofetior är svåra att ta till sig.

Huvudproblematiken är det abstrakta, skrämmande och osynliga kring klimatfrågorna. Om miljöåtgärder kopplas till visioner om ekonomisk och vetenskaplig positiv samhällsutveckling väcker det engagemang oavsett politisk tillhörighet.

Negativa konsekvenser av att inte ta tag i klimatförändringarna, såsom ökade temperaturer, föroreningar, sjukdomar och effekterna med hot kopplade till barn, barnbarn och nästa generationer, visar sig däremot inte vara lika motiverande. Det är med andra ord en slags konflikt i vad vi vet och vad vi gör.

Klimatskeptiker ger en slags tröst

Det kan därför bli lätt att ta till sig vad klimatskeptikerna lyfter fram om en negativ ekonomisk samhällsutveckling med stigande arbetslöshet om åtgärder vidtas för att minska klimatförändringarna. USA:s tillträdande president Donald Trump är ett exempel, där han redan under sin presidentvalskampanj utnyttjade detta och bland annat förde ut budskapet om klimatförnekelse genom att hota att klimatåtgärder ger en negativ ekonomisk samhällsutveckling, en attityd som många riskerar att ta till sig. Hans uttalanden känns tyvärr historielösa inte enbart i vad som avser klimatet.

Om FN:s klimatpanel verkligen vill få till en snabbare förändring är begripliga utåtriktade forskningsresultat till allmänheten viktiga. Att alltid ensidigt peka på de negativa konsekvenserna för nästa generationer blir utmattande, även om det är sant. För att nå framgång är det betydligt effektivare att koppla ihop klimat- och miljöåtgärder med att det ger en positiv ekonomisk samhällsutveckling.

Byggbranschen behöver Flow!

Emile Hamon

 

Flow är ett tillstånd som inträffar när en individ blir helt uppslukad av en aktivitet, samtidigt som han/hon får en djup känsla av kontroll. Flow leder till ökat engagemang eftersom individen måste sätta allt högre standarder för sig själv för att behålla känslan. Därför ses Flow som en nyckel till produktivt (Csikszentmihalyi).

 

Köpt eller använd energi – vad är skillnaden?

Johnny Kellner

Det har länge varit en debatt om vilka begrepp som ska användas för en byggnads energibalans, köpt energi eller nettoenergi. Boverkets byggregler - BBR - har alltid använt begreppet köpt energi. Ett stort antal energiforskare och energispecialister hävdar att använd energi - nettoenergi speglar kraven som ställs på en byggnads verkliga fysikaliska energibalans. Boverket håller dock fortfarande fast vid att Sverige, som ett av få EU-länder, ska använda begreppet köpt energi - ett begrepp som inte säger något om hur mycket energi som behövs för att värma ett hus.

Byggsektorn bidrar till att Overshoot day kommer allt tidigare för varje år

Johnny Kellner

Den 1 augusti 2018 inträffade Overshoot Day (den ekologiska skuldens dag) som visar att världen redan efter 7 månader har gjort av med jordens årsproduktion av ekologiska resurser. På sju månader har framför allt de industrialiserade länderna förbrukat jordens ränta av sin årsproduktion av ekologiska resurser och därmed börja tära på naturens kapital för resten av året. Overshoot Day har ständigt kommit allt tidigare för varje år. 1971 inträffade dagen slutet av december och i år 2018 redan den 1 augusti.