Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Dags för lite självrannsakan

Marknadsföring som får ett företag att framstå som att man tar ansvar för sin del av miljön utan att egentligen leva upp till det har fått ett eget namn, ”greenwash”, hämtat från den amerikanska debatten. Företeelsen är inte ny men allt eftersom hållbarhetsfrågorna blivit allt aktuellare ökar exemplen med greenwash.

I USA har greenwashing blivit så omfattande att den federala handelskommissionen nu skärpt regelverket för att kunna ta till tvångsåtgärder mot icke relevanta grönmålningar. Även i Sverige använder allt fler företag miljöargument i marknadsföringen för att dra fördel av konsumenternas växande miljöintresse. De vanligaste orden är klimat, miljö och hållbarhet. Andra återkommande uttryck i marknadsföring är ekologisk, grön, utsläppsfri, koldioxidfri, grön el, greenhouse, klimatneutral med flera. Syftet med miljöargumenten är att beskriva miljöfördelarna med sin produkt, för att på så vis försöka nå en allt större miljömedveten kundgrupp. 

Frågeställningen är, vad är egentligen ”klimatsmart”? Finns det något som heter ”miljövänligt”? Vad är egentligen ”rättvist”? Vad menas med ”socialt ansvar”? Hur naturligt är ”naturligt”. Finns det verkligen ”klimatneutrala företag”? Finns det verkligen ”miljöbilar” eller ”miljöbyggnader”? Hur mycket av energin ska vara ”förnybar” för att den ska få kallas förnybar? Hur nära ska maten produceras för att den ska kallas ”närproducerad”? Vad avses med ” Bäst i klassen”?

Den massiva marknadsföringen med olika miljöuttryck gör det svårt att förstå mängden av budskap och påståenden. Komplexiteten är även stor när byggnader marknadsförs med officiella certifieringar som Leed, Breeam och Miljöbyggnad. Svanenmärkning är egentligen den enda konsumentinriktade officiella miljömärkning för bostäder som människor uppfattar som positiv utan att behöva sätta sig in i detaljer.

Irrelevans och bristande trovärdighet

Torvproducentföreningen har lyckats ändra politikernas uppfattning när det gäller förbränning av torv. De har skaffat en skatterabatt för torv som är lika stor som den för biobränsle, trots att torv ska betraktas som ett fossilt bränsle enligt FN:s klimatkonvention (UNFCCC), vilket således inte Sverige gör. Torvbildningen började när inlandsisen drog sig tillbaka för 10 000 år sedan. Vattenfall kallar trots det torv för ”långsamt förnybart”. Detta är ett exempel på greenwash av ett statligt bolag med regeringens goda minne.
Ett annat exempel är att framhäva att ett material inte innehåller vissa ämnen som redan är förbjudna i lag. Att följa lagen är en självklarhet och inget att lyfta fram och skryta med. Det är bara de näst sämsta som inte gör mer än att följa lagen. En del stora byggbolag skriver till och med in som argument att de följer lagen i sin miljöpolicy.

Många produkter som kallas miljövänliga är inte heller certifierade av något opartiskt, utomstående organ. Utöver de etablerade miljömärkningarna och certifieringarna använder en del företag egna märkningar som signalerar hållbarhet. Några bolag köper enbart klimatcertifikat och försöker på det sättet att köpa sig fria för att framstå som klimatneutrala utan att samtidigt göra andra aktiva åtgärder eller ändra sitt beteende i sin verksamhet. Detta är också en form av greenwash.

Knep med färg och form

Bilder på naturföremål eller naturmiljöer i reklam för en produkt betyder inte per automatik att produkten är miljövänlig. Detta förekommer vid försäljning av bostäder men tydligast inom bilbranschen. Ett exempel är när ett bilföretag vid marknadsföringen ställer en bil vid en sjö med lummig växtlighet i bakgrunden och fritidsfiskare i förgrunden.

Syftet med färg- och formknepet är att få konsumenten att associera bilen som en produkt som ska förknippas med miljön. Det senaste försöket till flagrant greenwash är Volkswagens manipulering med sina klimatutsläpp för att ”förbättra” bilarnas miljöstatus. Uppenbara vilseledande dolda miljöargument riskerar att få motsatt effekt genom att konsumenten tappar förtroendet för produkten. Även aktiemarknaden kan reagera negativt.

Konsumentombudsmannen:s (KO) uppgifter är bland annat att agera mot vilseledande miljöreklam, så kallad greenwash.  I Sverige är det i dag ytterst få som anmäler vilseledande miljöreklam till KO. Finansdepartementet har därför nyligen lagt fram en promemoria som föreslår stärkta sanktionsmöjligheter för KO. Enligt promemorian ska KO kunna meddela ett bindande förbud direkt mot ett företag.

Det är dags för lite självrannsakan bland flera olika bolag så att ordet miljö och hållbarhet får trovärdighet och inte som nu ofta missbrukas för att vilseleda konsumenterna. De företag som sysslar med greenwash sätter hela sin trovärdighet på spel, något som tar lång tid att bygga upp, men går snabbt att riva ner. 

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.