Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Dags att hitta affärsmodeller för att leasa vitvaror

Frysen fungerar inte. Att ta hem en servicetekniker är dyrt. Ett par reparationer är ofta förenat med lika stora kostnader som en ny frys. Samtidigt är det lika bra att köpa en ny kyl eftersom modellen med ny frys kanske inte passar ihop med den gamla kylen och som kanske ändå går sönder snart! Skulle det inte gå att leasa vitvaror både för konsumenter och bostadsbolag?

Häromdagen så gick min hemmaskrivare sönder. Jag hade haft den i tre år. Bara felsökningen skulle kosta 800 kronor och till detta kommer reparationskostnaderna. Till och med servicebolaget ansåg att det är billigare att köpa en ny. När jag åkte till återvinningen och deponerade skrivaren kändes det helt fel. Detta kan inte vara rätt, även om skrivare inte är en vitvara. Känns detta igen?

Det är kanske dags att hitta nya affärsmodeller där det till rimliga kostnader går att leasa vitvaror till privata konsumenter och varför inte till bostadsbolag. Hyra av till exempel tv-apparater har prövats tidigare och inte fallit väl ut bland annat för att priset för tv-apparater i dag är låga genom en kraftig konkurrens samtidigt som butikerna erbjuder fördelaktiga avbetalningsvillkor till sina kunder. I dag är det sällan man reparerar sin tv-apparat efter garantitidens utgång. Tidigare kunde man ringa efter en tv-tekniker som kom hem och lagade tv:n. Slit- och släng elektronikvaror hör idag till de stora miljöproblemen.

Leasing av bilar tillämpas sedan länge till både bolag och privatpersoner. Michelin hyr ut däck till tunga fordon. Xerox leasar skrivare till bolag. Huvuddelen av leasingerbjudanden sker till bolag och inte till privatpersoner. Kan ett system med leasing av vitvaror till privatpersoner och då förenat med en förstklassig service var ett ekonomiskt alternativ? Ansvaret för produkten och service skulle då ligga hos uthyrningsbolaget eller fabrikanten. På detta sätt skulle incitament finnas att av lönsamhetsskäl tillverka produkter med en längre livslängd och inte som i dag enbart till största möjliga omsättning.

Dagens system med ständigt nya modeller där konsumenterna mer eller mindre ”uppmanas” att göra sig av med fullgoda produkter eller att reparationskostnaderna ofta överstiger nypriset är inte gångbar ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Konsumenten skulle också på detta sätt få en helt annan trygghet och inte behöva oroa sig för framtida dyra reparationer.

I en nära framtid borde denna form av leasing av vitvaror mycket väl kunna tillämpas för nyproduktion av bostäder både för hyres- och bostadsrätt. Självklart måste en del praktiska delar av administrativ karaktär lösas. Det behövs emellertid ett nytänkande, nya idéer och inte minst andra affärsmodeller för att ställa om ett onödigt slit- och slängsamhälle där vitvaror i dag är ett stort miljöproblem till vilket byggbranschen indirekt bidrar. Leasingbolagen får istället konkurrera med service av högsta kvalitet och snabbhet i stället för lägsta pris.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.