Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Dags att hitta affärsmodeller för att leasa vitvaror

Frysen fungerar inte. Att ta hem en servicetekniker är dyrt. Ett par reparationer är ofta förenat med lika stora kostnader som en ny frys. Samtidigt är det lika bra att köpa en ny kyl eftersom modellen med ny frys kanske inte passar ihop med den gamla kylen och som kanske ändå går sönder snart! Skulle det inte gå att leasa vitvaror både för konsumenter och bostadsbolag?

Häromdagen så gick min hemmaskrivare sönder. Jag hade haft den i tre år. Bara felsökningen skulle kosta 800 kronor och till detta kommer reparationskostnaderna. Till och med servicebolaget ansåg att det är billigare att köpa en ny. När jag åkte till återvinningen och deponerade skrivaren kändes det helt fel. Detta kan inte vara rätt, även om skrivare inte är en vitvara. Känns detta igen?

Det är kanske dags att hitta nya affärsmodeller där det till rimliga kostnader går att leasa vitvaror till privata konsumenter och varför inte till bostadsbolag. Hyra av till exempel tv-apparater har prövats tidigare och inte fallit väl ut bland annat för att priset för tv-apparater i dag är låga genom en kraftig konkurrens samtidigt som butikerna erbjuder fördelaktiga avbetalningsvillkor till sina kunder. I dag är det sällan man reparerar sin tv-apparat efter garantitidens utgång. Tidigare kunde man ringa efter en tv-tekniker som kom hem och lagade tv:n. Slit- och släng elektronikvaror hör idag till de stora miljöproblemen.

Leasing av bilar tillämpas sedan länge till både bolag och privatpersoner. Michelin hyr ut däck till tunga fordon. Xerox leasar skrivare till bolag. Huvuddelen av leasingerbjudanden sker till bolag och inte till privatpersoner. Kan ett system med leasing av vitvaror till privatpersoner och då förenat med en förstklassig service var ett ekonomiskt alternativ? Ansvaret för produkten och service skulle då ligga hos uthyrningsbolaget eller fabrikanten. På detta sätt skulle incitament finnas att av lönsamhetsskäl tillverka produkter med en längre livslängd och inte som i dag enbart till största möjliga omsättning.

Dagens system med ständigt nya modeller där konsumenterna mer eller mindre ”uppmanas” att göra sig av med fullgoda produkter eller att reparationskostnaderna ofta överstiger nypriset är inte gångbar ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Konsumenten skulle också på detta sätt få en helt annan trygghet och inte behöva oroa sig för framtida dyra reparationer.

I en nära framtid borde denna form av leasing av vitvaror mycket väl kunna tillämpas för nyproduktion av bostäder både för hyres- och bostadsrätt. Självklart måste en del praktiska delar av administrativ karaktär lösas. Det behövs emellertid ett nytänkande, nya idéer och inte minst andra affärsmodeller för att ställa om ett onödigt slit- och slängsamhälle där vitvaror i dag är ett stort miljöproblem till vilket byggbranschen indirekt bidrar. Leasingbolagen får istället konkurrera med service av högsta kvalitet och snabbhet i stället för lägsta pris.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.