Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Dags att hitta affärsmodeller för att leasa vitvaror

Frysen fungerar inte. Att ta hem en servicetekniker är dyrt. Ett par reparationer är ofta förenat med lika stora kostnader som en ny frys. Samtidigt är det lika bra att köpa en ny kyl eftersom modellen med ny frys kanske inte passar ihop med den gamla kylen och som kanske ändå går sönder snart! Skulle det inte gå att leasa vitvaror både för konsumenter och bostadsbolag?

Häromdagen så gick min hemmaskrivare sönder. Jag hade haft den i tre år. Bara felsökningen skulle kosta 800 kronor och till detta kommer reparationskostnaderna. Till och med servicebolaget ansåg att det är billigare att köpa en ny. När jag åkte till återvinningen och deponerade skrivaren kändes det helt fel. Detta kan inte vara rätt, även om skrivare inte är en vitvara. Känns detta igen?

Det är kanske dags att hitta nya affärsmodeller där det till rimliga kostnader går att leasa vitvaror till privata konsumenter och varför inte till bostadsbolag. Hyra av till exempel tv-apparater har prövats tidigare och inte fallit väl ut bland annat för att priset för tv-apparater i dag är låga genom en kraftig konkurrens samtidigt som butikerna erbjuder fördelaktiga avbetalningsvillkor till sina kunder. I dag är det sällan man reparerar sin tv-apparat efter garantitidens utgång. Tidigare kunde man ringa efter en tv-tekniker som kom hem och lagade tv:n. Slit- och släng elektronikvaror hör idag till de stora miljöproblemen.

Leasing av bilar tillämpas sedan länge till både bolag och privatpersoner. Michelin hyr ut däck till tunga fordon. Xerox leasar skrivare till bolag. Huvuddelen av leasingerbjudanden sker till bolag och inte till privatpersoner. Kan ett system med leasing av vitvaror till privatpersoner och då förenat med en förstklassig service var ett ekonomiskt alternativ? Ansvaret för produkten och service skulle då ligga hos uthyrningsbolaget eller fabrikanten. På detta sätt skulle incitament finnas att av lönsamhetsskäl tillverka produkter med en längre livslängd och inte som i dag enbart till största möjliga omsättning.

Dagens system med ständigt nya modeller där konsumenterna mer eller mindre ”uppmanas” att göra sig av med fullgoda produkter eller att reparationskostnaderna ofta överstiger nypriset är inte gångbar ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Konsumenten skulle också på detta sätt få en helt annan trygghet och inte behöva oroa sig för framtida dyra reparationer.

I en nära framtid borde denna form av leasing av vitvaror mycket väl kunna tillämpas för nyproduktion av bostäder både för hyres- och bostadsrätt. Självklart måste en del praktiska delar av administrativ karaktär lösas. Det behövs emellertid ett nytänkande, nya idéer och inte minst andra affärsmodeller för att ställa om ett onödigt slit- och slängsamhälle där vitvaror i dag är ett stort miljöproblem till vilket byggbranschen indirekt bidrar. Leasingbolagen får istället konkurrera med service av högsta kvalitet och snabbhet i stället för lägsta pris.

En enkel ekvation för att lyckas med förändringsarbetet

Emile Hamon

Att lyckas med förändringsarbete är inte enkelt. I en bransch som är känd för att vara konservativ är det kanske ännu svårare. Men det finns en enkel ekvation som kanske kan hjälpa...

Vision + Kompetens + Incitament + Resurser + Road map/handlingsplan = Förändring

För att lyckas med förändringsarbetet och få till en digitala transformation måste alla fem element finnas på plats.


Vision krävs

Värdering av ”smarta byggnader”

KTH Live-In Lab

Det byggs allt fler hus som kan definieras som ”smarta”. Det finns många definitioner på ”smarta byggnader” alltifrån byggnader som har en låg energiförbrukning till byggnader som har ett stort antal sensorer inbyggt som kan mäta alltifrån temperatur och luftkvalitet till säkerhet. Vid sidan om lägre driftskostnader i form av lägre energikostnader förväntas ”smarta byggnader” minska driftskostnaden överlag genom att förvaltningen av byggnaden kan göras mer effektiv. Frågan är vad det innebär för värderingen av den ”smarta byggnaden”.

Digitalisering ger inga effekter…

Emile Hamon

För någon vecka sedan blev jag intervjuad kring effekterna av användandet av VDC och BIM. Inför intervjun fick jag veta att man ville höra efter med branschen om den verkligen trodde på att VDC och BIM påverkade deras lönsamhet… självklart gör den det sa jag, men är det någon debatt kring detta?

- Ja, det finns flera tvivlare eller i alla fall de som inte är helt övertygade om effekterna.