Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Crowdsourcing – har funnits längre än namnet

Crowdsourcing är ett nytt begrepp för många.

Men att många samlas för att gemensamt utveckla något gemensamt – för allas bästa. Det är en bra föregångare till crowdsourcing. Och det gjordes långt innan 2006.

Det var då begreppet myntades. Det är en sammanbindning av de engelska orden "crowd" och "outsourcing". Det användes första gången i juni 2006 av Jeff Howe i en artikel vid namn "The Rise of Crowdsourcing" i tidskriften Wired. Howe förklarar där att på grund av att teknologiska framsteg har tillåtit billig elektronik för konsumenter har klyftan mellan proffs och amatörer minskat. Företagen kan då dra nytta av allmänhetens talanger och Howe uttalar att detta inte är outsourcing, utan crowdcourcing.

För den som läst boken Sapiens är detta med samverkan för allas bästa inget nytt. Ett närstående exempel här i Sverige var i bondesamhället. Då var det mycket vanligt att byns invånare slog sig samman och byggde en bysåg eller bykvarn med ett vattendrag som energikälla. Det kunde också vara att bygga en ladugård eller lada – för allas bästa.

Och så har det fortsatt. Ett annat exempel för oss i byggbranschen är framtagningen av AMA.

I Boken om Svensk Byggtjänst första 50 år kan man läsa hur det gick till vid framtagandet av AMA 83. Då deltog 50 personer som experter i arbetsgrupper för de sex AMA-delarna, med ytterligare 115 experter adjungerade för olika kapitel. I referensgrupperna, där förankring sker såväl före som efter remiss deltog 55 personer och lågt räknat 2000 personer ute i branschen var engagerade i remissbehandlingen.

Att mer än 2000 personer samlas för att utveckla något – för allas bästa. Det är ett bra exempel på crowdsourcing.

Men Crowdsourcing i dag har helt andra förutsättningar – och möjligheter. ALLA, som är uppkopplade kan delta. Oavsett om man befinner sig i Bastuträsk eller Kuala Lumpur kan man bidra. Det kan vara att utveckla ny teknologi, framföra en design, finslipa eller framföra olika steg för en algoritm, eller hjälpa till att ta vara på, systematisera eller analysera stora mängder data.

2011 användes crowdsourcing för att utforma Islands nya konstitution. Sug på den. Med crowdsourcing kommer också som en naturlig följd en högre grad av öppenhet och transparens. En öppenhet som ger alla involverade en möjlighet att dra nytta av resultaten.

Dessvärre – är min uppfattning – tycks detta vara en bristvara i vår bransch - Öppenhet och transparens alltså. Jag är ganska säker på att alla parter skulle tjäna på att vara mer öppna. Och vi skulle helt säkert få en bransch som utvecklades snabbare och med högre kvalitet än med det protektionistiska synsätt som fortfarande präglar branschen. Tror jag. Det här är något som IT-branschen har insett sedan länge – där är detta inget konstigt. Men när får vi se ett crowdsourcat projekt i vår värld? Hoppas det blir snart. Kanske när den nya generationen – de som kallas millenials – får en större roll i företag och organisationer. För dem är det här med transparens och crowdsorcing inget konstigt

Att testa nya idéer och involvera många människor - det är bra samhällsbyggnad.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.