Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Cirkulär ekonomi nytta för konsumenten och samhället

I dag är produkter inte längre designade för att hålla så länge som de var tidigare. Kyl och frys är ett exempel. Det är oftast ingen idé att laga en TV när den går sönder, utan det blir billigare att köpa en ny.

Dagens produkter ska användas och omsättas snabbt för att hålla liv i vår linjära ekonomi. Man frågar sig varför det är så att en stor del produkter är designade för att gå sönder?

Ny ekonomisk modell

Den nya generationen börjar få en annan inställning till ägande vilket gynnar framväxten av nya cirkulära affärsmodeller, där ägande och produktansvar ofta stannar hos producenten. Leasingsystem av till exempel av kyl och frys skulle ändra fabrikanternas inställning till produkters livslängd.

Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiska modeller i ett bolag och samhälle som lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används snarare än linjära processer som hittills har varit dominerande.

Linjär ekonomi är den nu rådande normen i näringslivet, där man producerar en produkt, säljer den till brukaren som efter ha brukat produkten kastar den på sophögen enligt systemet: Producera – förbruka – kasta bort. En av alla intressanta aspekter som den cirkulär ekonomi tar upp är planlagd förädling.

Tre exempel

Japanska Kajima har gjort det till en av sina affärsidéer att vid rivning bryta ner byggnader för att utvinna material. Upp till 99 procent av en byggnad kan på något sätt återanvändas. I EU blir bara 20–30 procent återanvänt i någon form. Konstruktions- och rivningsindustrin står för en tredjedel av allt avfall som produceras inom EU.

Mer än 1,6 miljarder mobiltelefoner produceras i EU-länderna och många av dem är redan helt förbrukade efter några år. Nästan inget blir återanvänt. Nu har det kommit en EU-lag på att elektronikföretagen ska ta emot mobiltelefoner, så att de kan återanvändas och metallerna kan utvinnas.

Ett av de mer spektakulära projekten finns att se i Washington DC. Alla stadens garage med över 13 000 ljusarmaturer hanteras, övervakas och uppdateras nu av Philips i ett tioårigt kontrakt. Philips får ingen ersättning på förhand utan först som en del av den besparing på 2 miljoner dollar som årligen väntas som en effekt av övergången till LED-lampor

Kan spara miljarder

I en rapport från konsultföretaget McKinsey beskrivs den cirkulära ekonomin och dess potentiella betydelse för världsekonomin. Om vi bara skulle cirkulera drygt 20 procent av alla material i EU, kan vi spara cirka 630 miljarder US dollar per år.

Det är alltså en riktigt bra affär i att återanvända byggnadsmaterial, möbler, elektronik, bilar med mera. Detta kommer att kunna skapa massor av jobb i förarbetningen av materialet, sortering, inhämtning och återproduktion.

Den cirkulera ekonomin skulle också lätta trycket på naturen och minska vår utarmning av jorden och samtidigt skapa nya arbetstillfällen.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.