Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Byggande är större klimatbov än personbilarna

I takt med ökat lågenergibyggande och användning av miljövänlig fjärrvärme har även byggnaders energianvändning och inte minst klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv (LCA) kraftigt förskjutits, från driftfasen, nerströms, till produktionsfasen, uppströms. En ny studie från IVA och Sveriges Byggindustrier visar att den årliga klimatpåverkan från byggprocessen är i samma storleksordning som utsläppen från personbilstrafiken!

Tidigare tumregler där 15 procent av energianvändningen ansågs ligga under produktionsfasen och 85 procent under husets driftfas stämmer inte i dag. Energifördelningen har förflyttats till ökad andel i produktionsfasen, uppströms.

Men framförallt är det uppseendeväckande att fördelningen av en byggnads klimatpåverkan från växthusgaser (främst koldioxid) förskjutits och är minst lika stor under produktionsfasen som under en byggnads driftfas. Detta är mycket remarkabelt sett till hur gällande lagstiftning i Plan och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler (BBR) är utformade. I huvudsak reglerar PBL och BBR det som sker under en byggnads driftfas nedströms. Vad som sker uppströms har varken byggsektorn och myndigheter hittills reflekterat över.

I motsats till driftfasen, som till stor del är brukarberoende, har byggbolagen rådighet och kontroll över produktionsfasen.  Genom att vid upphandling och inköp ställa relevanta krav på redovisning av låga energiflöden och utsläpp av växthusgaser har branschen möjlighet till påverkan och inflytande på det som sker uppströms. Branschens val av resurseffektiva produktionsmetoder är också en viktig faktor. Det är därför nödvändigt med en stor kunskapsuppbyggnad av byggbranschens planerare, inköpare och konsulter.

Sedan årsskiftet 2013/2014 pågår ett omfattande FoU-projekt för att kartlägga fördelningen av energianvändning och utsläpp av växthusgaser mellan produktionsfasen och driftfasen. Projektet är ett samarbete av medlemmar inom Sveriges Byggindustrier, IVA, KTH, IVL och ÅF. Det är i huvudsak är finansierat av SBUF, IVA, IVL:s  forskningsfond, de inblandade byggföretagen och ett direkt anslag av regeringen.

FoU-projektet bygger i första hand på bygg- och underentreprenörernas perspektiv och därigenom på de aktörer som i första hand kan påverka och ställa krav på byggsektorn. Ett delresultat kommer att presenteras av IVA den 1 juli klockan 08:30 i Almedalen på Teaterbåten i Visby hamn. Slutresultatet kommer att presenteras i december 2014.

Skolavslutningstider

Jimmy Dahlström

Minns du konferensen i januari som chefen kallade till? Den där som ägde rum på en fin konferensanläggning, med god mat. Där ni gemensamt satte stora utvecklingsplaner för året 2018? Vi rör oss sakta men säkert mot halvårsskifte. Halva året har gått, har vi hunnit halvvägs med våra utvecklingsplaner? Såhär i skolavslutningstider brukar det vara fullt upp för många. Kläder ska inhandlas, mat ska lagas, tält ska hyras osv. Det är massor att göra. När skolavslutningarna rullar ut en efter en finns alltid dessa tendenser även arbetslivet.

Underbara framtid

Jimmy Dahlström

Jag har numera äran att säga att jag tillhör styrelsen för Lean Forum Bygg.

Lean Forum Bygg är den ledande inspiratören inom Lean i den svenska samhällsbyggnadssektorn. Vi sprider kunskap om framgångsrikt Lean-tänkande och arbetsmetoder till svenska byggföretag allt med syftet att öka kundvärdet och minimera slöseriet.

Alltså frågor som ligger mig mycket varmt om hjärtat sedan länge. Jag har mångårig erfarenhet av Lean ur ett samhällsbyggarperspektiv och hoppas kunna bidra med intressanta infallsvinklar och energi.

SMHI är en allt viktigare aktör för byggbranschen och kommuners samhällsplanering

Johnny Kellner

Klimatförändringarna med ett allt varmare klimat kan medföra att Sverige riskerar att utsättas för kraftigare vind- och översvämningar genom förändrade nederbördsmönster som kan ge skador på byggnader och infrastruktur om inte förebyggande åtgärder planeras i närtid. Kartläggning av SMHI visar att endast ett fåtal av landets 290 kommuner har en klimatstrategi som tar upp den egna kommunens beredskap. Ett exempel på problembild i Sverige är att det ofta saknas kommunala beslut om vem som ska ta ansvar för planeringen vid översvämningar och evakueringar.