Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Bygga socialt hållbart – vad är det för direktörsfasoner?

Det finns direktörer i bygg- och fastighetsbranschen som har stor kunskap om sociala faktorer - och hur de kan använda kunskapen till socialt hållbart byggande. En av dem heter Patrik Derk. Han är Vd på Telge Hovsjö, ett kommunalt bostadsbolag i Södertälje.

När han anställdes som Vd 2008 var Hovsjö mest känt för sina bilbränder och andra problem. Med bakgrund från skolan, han hade varit rektor, insåg han snabbt att Telge Hovsjös dåliga ekonomi löser man inte med att börja med stambyten och energirenoveringar. Man börjar med att involvera de boende – på riktigt.

Vid ett seminarium, i Hovsjö Hub, för en dryg vecka sedan berättade han om att det snabbt gällde att vända den ibland negativa kraften och kreativiteten till något positivt. Med de starkaste ledarna involverade.

Den starkaste ledaren var närmare två meter lång, renrakad, tatuerad och utrustad med kamphund. Vid första samtalet krävde han 1000 kr i timmen. För att prata.

En bra målvakt har tur. Och det hade Patrik. Det hade spridit sig till den framgångsrike boxaren George Scott att i Hovsjö fanns det en nytillträdd direktör som använde nya – och intressanta metoder. Han involverade de unga i området. De träffades och det ledde till att Patrik startade en träningsanläggning i Hovsjö och George Scott kom dit och instruerade. Då var det lättare att få respekt hos kamphundsägarna.

Framgången berodde dock inte bara på träningsanläggningen. Utan det var en mängd åtgärder som startades. En viktig åtgärd var att erbjuda alla ungdomar i Hovsjö sommarjobb. Hovsjösommar kallades det. 150 ungdomar har arbetat där varje sommar. 50 i vardera juni, juli och augusti. Och där har alla ungdomarna varit delaktiga i omvandlingen av de yttre områdena från risiga och ogästvänliga till tilldragande och vackra parker. Det har lett till stort engagemang hos alla ungdomar som varit med och gjort arbetet. Och lägre underhållskostnader.

I samband med seminariet fick vi en rundgång i parkerna där ungdomarna stolt berättade om allt man gjort. Bland annat rullade de ut 65.000 kvadratmeter färdigt gräs. Många av ungdomarna har fått jobb efter skolan som fastighetsskötare och andra tjänster på fastighetsbolaget. I princip varje familj har nu haft någon som varit anställd i Hovsjösommar. Det ger effekt på underhållskostnaderna.

Hovsjöbänken är en annan enkel aktivitet. I parken skulle det finnas praktiska bänkar att sitta på. Som inte behövde repareras hela tiden. Man tog då fram en modell av betong och trä. Och framförallt så tillverkade man bänkarna själva. I stället för att köpa färdiga bänkar. Det ledde till att ungdomar fick arbete, lägre underhållskostnader och gjort parken vackrare.

Ett av de senaste besluten är att anställa portvakter till alla husen. Portvakter är ett underskattat skrå på många ställen. Dock inte i Hovsjö längre. Med lägre underhållskostnader som följd

Det finns ett ordspråk som säger att det inte finns något ont som även för något gott med sig. Under den här resan var det några ungdomar som tände på skolan i Hovsjö. Katastrof, kan man tycka. Men det ledde till att man för försäkringspengarna byggde upp en ny skola enligt de senaste rönen som gäller för att få en bra utbildning. Skolresultaten har höjts och ligger nu i nivå med övriga skolor i landet.

Kännetecknande för denne direktör är förmågan att läsa av människor och skeenden. Den här resan har inte varit problemfri. Långtifrån. Och han har varit tvungen att hitta nya vägar förbi de problem som dykt upp. Och nya vägar hittar han hela tiden. Det gör en direktör som vill bygga socialt hållbart.

Klokt ledarskap – det är bra samhällsbyggnad.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.