Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Blir förhandlingarna i Paris ett politiskt spektakel?

I Yokohama i mars släppte FN:s klimatpanel, IPCC, sin andra delrapport ”Climate change” för 2014. I rapporten bekräftades återigen ”att en av människan skapad klimatförändring är otvetydig och pågående”. Mer än 800 forskare och experter från olika länder har ställt samman kunskapsläget om klimatets förändring. 235 forskare från 70 länder har stått som författare och bygger sin analys på 1200 vetenskapliga publikationer. Rapporten bygger på ett betydligt mer omfattande material än tidigare och ger en bedömning av den naturvetenskapliga grunden för klimatförändringarna. IPCC visar att klimatförändringarna redan påverkat både ekosystem och samhälle. I den tredje delrapporten som presenterades i Berlin i mitten av april gör IPCC en sammanvägning och analys om hur vi ska kunna bromsa klimatförändringarna.

Panelens slutsatser är inte nya. Ska vi klara 2-gradersmålet krävs det politiska åtgärder för att minska utsläppen. Det viktigaste är att globalt avskaffa subventioner till fossila bränslen, införa skatt på koldioxidutsläpp, ge stöd till förnybar energi och se till att få fram internationella samarbetsavtal så att samma förändringar kan ske i hela världen. Mellan år 2000 och 2010 ökade utsläppen av växthusgaser snabbare än under något av de tre tidigare decennierna trots alla försök att minska dem. 80 procent av ökningen kom från förbränning av olja, kol och naturgas. Utsläppen måste minska med mellan 40 och 70 procent till 2050. På senare tid har temperaturökningarna dämpats främst genom att havens förmåga att absorbera koldioxid med försurning och negativa effekter för livsbetingelserna i haven som följd. I den tredje delrapporten hävdas också att kostnaderna för de nödvändiga åtgärderna är överkomliga. Tillväxten i världsekonomin kommer kortsiktigt att minska med cirka 0,06 procentenheter om året. Att vänta kommer att bli mycket dyrt och kan få allvarliga konsekvenser.

En av få forskare som är kritisk till rapporten är Richard Tol från University of Sussex i England. Han hävdar att IPCC tonar ner att det finns fördelar med ett varmare klimat inte minst i den norra delen av den industrialiserade värden. Det är helt riktigt att vi i norden kortsiktigt kan dra vissa fördelar av ett varmare klimat med till exempel ökad skogs- och jordbruksproduktion. Det är emellertid de fattiga delarna av världen som kommer att påverkas först av de negativa konsekvenserna. En annan stor fara är klimatflyktingarna och den stora risken för konflikter och till och med krig på grund av klimatet. Tillgången på sötvatten är ett exempel. Andra exempel är risken för ohälsa och avbrutna försörjningsmöjligheter för stadsbefolkningen i vissa regioner på grund av översvämningar och skred med risk för skador på infrastrukturnätet och vattenförsörjningen. I Sverige märker vi redan att fästingplågan sprids allt längre norrut. Påtagligt är också att trädgränserna förflyttar sig längre upp på fjällslutningarna.

Det finns ett tydligt motsatsförhållande mellan klimatfrågans globala krav, kravet på ökad levnadsstandard och affärsvärldens egennytta. Det är därför både av rättvise- och konkurrensskäl nödvändigt med internationella styrmedel för att undvika klimatprotektionism. Det privata näringslivet måste föregå lagstiftning genom att på frivillig väg göra egna långsiktiga samhällsinvesteringar med hänsyn till den globala uppvärmningen. Detta gäller inte minst bygg- och energiindustrin i ett globalt perspektiv. Genom kraftfull energieffektivisering med befintlig tillgänglig teknik kan man minska de globala utsläppen med 25 procent utan att ens behöva ingripa i bränslena.

Sverige bör vara föregångare med att medverka till att exportera det senaste av energi- och miljöteknik till utvecklingsländerna. Internationella klimatinvesteringar med rätt teknik får också en betydligt större effekt med minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med motsvarande inhemska marginalinvesteringar av energiåtgärder. Varje svensk krona ger mellan 20 till 30 gånger större effekt på klimatet i u-länderna än jämförbara investeringar i Sverige. Men investeringar måste ske genom den gröna klimatfonden Green Climate Fund som har skapats av FN för att hjälpa de fattiga länderna att hejda utsläpp och hantera klimatförändringar. Utsläppen av koldioxid från byggnader väntas öka med 50–150 procent till år 2050 om ingenting görs på grund av ökat välstånd, livsstilsförändringar och urbanisering från framförallt u-länderna som självklart strävar efter och har rätt till att uppnå en högre levnadsstandard.

Hur kommer världens politiker ta emot denna rapport? Hittills har de årliga internationella klimatförhandlingarna enbart varit ett politiskt spektakel och fiasko som närmast kan liknas vid en stor härdsmälta. Politikerna ägnar mer tid till procedurfrågor än sakfrågor. Till FN:s nästa klimatmöte i Paris, är det dags att hitta lösningar där även näringslivet aktivt tillsammans med politiker och forskare samverkar så att man istället kan börja fokusera på sakfrågorna Att driva klimatförhandlingarna enbart i FN:s regi har hittills misslyckats. Vi kan konstatera att fåtal nationer av protektionistiska skäl kan torpedera förhandlingar för övriga länder. Några länder tror att det går att sätta mål som inte överensstämmer med naturvetenskapliga grunder. Världens politiker måste börja inse och acceptera att man inte kan förhandla med klimatet. Vi kan inte lösa klimatproblemen med samma slags tänkande som ledde fram till problemen.                                     

En enkel ekvation för att lyckas med förändringsarbetet

Emile Hamon

Att lyckas med förändringsarbete är inte enkelt. I en bransch som är känd för att vara konservativ är det kanske ännu svårare. Men det finns en enkel ekvation som kanske kan hjälpa...

Vision + Kompetens + Incitament + Resurser + Road map/handlingsplan = Förändring

För att lyckas med förändringsarbetet och få till en digitala transformation måste alla fem element finnas på plats.


Vision krävs

Värdering av ”smarta byggnader”

KTH Live-In Lab

Det byggs allt fler hus som kan definieras som ”smarta”. Det finns många definitioner på ”smarta byggnader” alltifrån byggnader som har en låg energiförbrukning till byggnader som har ett stort antal sensorer inbyggt som kan mäta alltifrån temperatur och luftkvalitet till säkerhet. Vid sidan om lägre driftskostnader i form av lägre energikostnader förväntas ”smarta byggnader” minska driftskostnaden överlag genom att förvaltningen av byggnaden kan göras mer effektiv. Frågan är vad det innebär för värderingen av den ”smarta byggnaden”.

Digitalisering ger inga effekter…

Emile Hamon

För någon vecka sedan blev jag intervjuad kring effekterna av användandet av VDC och BIM. Inför intervjun fick jag veta att man ville höra efter med branschen om den verkligen trodde på att VDC och BIM påverkade deras lönsamhet… självklart gör den det sa jag, men är det någon debatt kring detta?

- Ja, det finns flera tvivlare eller i alla fall de som inte är helt övertygade om effekterna.