Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Blir det nåt byggt, eller?

Det kan knappast ha undgått någon att vi har en gigantisk bostadsbrist på många håll i Sverige nu. Men vi är inte ensamma om det. Vid ett besök i UK i förra veckan läste jag om hur samma brist finns där och då inte minst i London, vilket förstås leder till prisökningar på boendet. Från mitt arbete i den europeiska fastighetsägarorganisationen EPF vet jag att flera andra länder möter samma utmaningar.  Men vad är orsakerna och framför allt – vad gör vi åt dem?

Vi har de senaste månaderna översköljts av rapporter som beskriver i stort sett samma orsaker och sedan har lite varierande förslag på hur vi ska ta tag i frågan. På vår hemmaplan har vi valt att föra en djupare dialog med de allra största fastighetsägarna på bostadssidan och helt enkelt frågat vad de tror eller snarare vet. Dessa som ska investera sina pengar i nya bostäder och därför varje dag måste bedöma om förutsättningarna finns för att starta ett nytt bostadsprojekt. De fastighetsägare vars affärsidé är att bygga och förvalta hyreslägenheter. Vars utgångspunkt är att de dagligen arbetar med dessa frågor i sina företag och att de, om än på varierande sätt, möter ungefär samma utmaningar i sina ambitioner att lösa och bostadsbristen och bygga fler bostäder.

Av den allmänna debatten kan man lätt få intrycket att hyresrätter byggs av politiker och byggbolag. Det är fel.  Politiker skapar på olika sätt ramförutsättningar för byggande av bostäder. Byggbolagen tillhandahåller resurserna för det fysiska byggandet av husen. Men det är dessa fastighetsägare som har idéerna, ambitionerna, viljan att finansiera nya bostäder och sedan erbjuda sina kunder – hyresgästerna – ett gott framtida boende.

I likhet med andra företagare vill de expandera. Bygga nytt. Det finns också som alla vet en mycket stor efterfrågan på vad de kan erbjuda. De vill därför ge uppdrag till byggbolagen att bygga nya bostäder åt dem. Men de gör det inte så ofta. Skälet är enkelt: i slutändan är risken för stor att projektet inte går i mål. Det finns många (bygg-) planer som firar 10-års-jubileum och det är ju helt enkelt inte rimligt.

Så min tro, byggt på denna dialog med fastighetsägare som vet vad de talar om, är att vi måste ta i tu med några få konkreta åtgärder om det skall bli nåt byggt.

Det måste finnas ett värdeskapande i planprocessen. Tillgång till planlagd mark i attraktiva områden måste öka. Regeringen kan i de fall där flera kommuner berörs ta ett ansvar för att tvinga fram planläggning i en takt som behövs för detta och kommunerna själv kan höja tempot genom att prioritera sina resurser och att låta externa arkitekter genomföra en del av planarbetet. För tempot måste höjas. Det hjälper inte att anvisa mark där folk varken vill bo eller bygga, värdeskapandet är en grundpelare om det skall tas nya spadtag.

Kostnader i alla led måste ner – markkostnader, exploateringskostnader och kostnader för olika särkrav.

Att det finns en stark koppling mellan det befintliga bostadsbeståndet och nyproduktion är helt uppenbart och det betyder att åtgärder för att främja nybyggande måste därför ses i belysningen av hur det fungerar på den befintliga bostadsmarknaden. Och att den till vissa delar är dysfunktionell står utom allt tvivel, oavsett vilken av alla rapporter man läser. Det krävs alltså att förändringar också omfattar en översyn av hyressättningssystemet som idag är alltför begränsande både för hur vi kan möta kundens efterfrågan men också för hur vi kan få kapital till nya investeringar.

Att också skapa en skatteneutralitet mellan olika upplåtelseformar är angeläget och att det i samband med detta tydliggörs hur viktig och värdefull hyresrätten är, inte bara för samhället utan också för olika kategorier hyresgäster. Vi behöver verkligen inga nya skatteförslag som sätter käppar i hjulen för kommande investeringar.

Fler hyreslägenheter kräver enkla, tydliga och tillväxtvänliga regler. Inte subventioner.  Inte politisk detaljreglering.

Så efter valet i höst krävs det nu politiskt mod om det ska bli nåt byggt. Finns det?

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.