Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Blir det nåt byggt, eller?

Det kan knappast ha undgått någon att vi har en gigantisk bostadsbrist på många håll i Sverige nu. Men vi är inte ensamma om det. Vid ett besök i UK i förra veckan läste jag om hur samma brist finns där och då inte minst i London, vilket förstås leder till prisökningar på boendet. Från mitt arbete i den europeiska fastighetsägarorganisationen EPF vet jag att flera andra länder möter samma utmaningar.  Men vad är orsakerna och framför allt – vad gör vi åt dem?

Vi har de senaste månaderna översköljts av rapporter som beskriver i stort sett samma orsaker och sedan har lite varierande förslag på hur vi ska ta tag i frågan. På vår hemmaplan har vi valt att föra en djupare dialog med de allra största fastighetsägarna på bostadssidan och helt enkelt frågat vad de tror eller snarare vet. Dessa som ska investera sina pengar i nya bostäder och därför varje dag måste bedöma om förutsättningarna finns för att starta ett nytt bostadsprojekt. De fastighetsägare vars affärsidé är att bygga och förvalta hyreslägenheter. Vars utgångspunkt är att de dagligen arbetar med dessa frågor i sina företag och att de, om än på varierande sätt, möter ungefär samma utmaningar i sina ambitioner att lösa och bostadsbristen och bygga fler bostäder.

Av den allmänna debatten kan man lätt få intrycket att hyresrätter byggs av politiker och byggbolag. Det är fel.  Politiker skapar på olika sätt ramförutsättningar för byggande av bostäder. Byggbolagen tillhandahåller resurserna för det fysiska byggandet av husen. Men det är dessa fastighetsägare som har idéerna, ambitionerna, viljan att finansiera nya bostäder och sedan erbjuda sina kunder – hyresgästerna – ett gott framtida boende.

I likhet med andra företagare vill de expandera. Bygga nytt. Det finns också som alla vet en mycket stor efterfrågan på vad de kan erbjuda. De vill därför ge uppdrag till byggbolagen att bygga nya bostäder åt dem. Men de gör det inte så ofta. Skälet är enkelt: i slutändan är risken för stor att projektet inte går i mål. Det finns många (bygg-) planer som firar 10-års-jubileum och det är ju helt enkelt inte rimligt.

Så min tro, byggt på denna dialog med fastighetsägare som vet vad de talar om, är att vi måste ta i tu med några få konkreta åtgärder om det skall bli nåt byggt.

Det måste finnas ett värdeskapande i planprocessen. Tillgång till planlagd mark i attraktiva områden måste öka. Regeringen kan i de fall där flera kommuner berörs ta ett ansvar för att tvinga fram planläggning i en takt som behövs för detta och kommunerna själv kan höja tempot genom att prioritera sina resurser och att låta externa arkitekter genomföra en del av planarbetet. För tempot måste höjas. Det hjälper inte att anvisa mark där folk varken vill bo eller bygga, värdeskapandet är en grundpelare om det skall tas nya spadtag.

Kostnader i alla led måste ner – markkostnader, exploateringskostnader och kostnader för olika särkrav.

Att det finns en stark koppling mellan det befintliga bostadsbeståndet och nyproduktion är helt uppenbart och det betyder att åtgärder för att främja nybyggande måste därför ses i belysningen av hur det fungerar på den befintliga bostadsmarknaden. Och att den till vissa delar är dysfunktionell står utom allt tvivel, oavsett vilken av alla rapporter man läser. Det krävs alltså att förändringar också omfattar en översyn av hyressättningssystemet som idag är alltför begränsande både för hur vi kan möta kundens efterfrågan men också för hur vi kan få kapital till nya investeringar.

Att också skapa en skatteneutralitet mellan olika upplåtelseformar är angeläget och att det i samband med detta tydliggörs hur viktig och värdefull hyresrätten är, inte bara för samhället utan också för olika kategorier hyresgäster. Vi behöver verkligen inga nya skatteförslag som sätter käppar i hjulen för kommande investeringar.

Fler hyreslägenheter kräver enkla, tydliga och tillväxtvänliga regler. Inte subventioner.  Inte politisk detaljreglering.

Så efter valet i höst krävs det nu politiskt mod om det ska bli nåt byggt. Finns det?

Byggsektorn bidrar till att Overshoot day kommer allt tidigare för varje år

Johnny Kellner

Den 1 augusti 2018 inträffade Overshoot Day (den ekologiska skuldens dag) som visar att världen redan efter 7 månader har gjort av med jordens årsproduktion av ekologiska resurser. På sju månader har framför allt de industrialiserade länderna förbrukat jordens ränta av sin årsproduktion av ekologiska resurser och därmed börja tära på naturens kapital för resten av året. Overshoot Day har ständigt kommit allt tidigare för varje år. 1971 inträffade dagen slutet av december och i år 2018 redan den 1 augusti.

Trevlig sommar

Jimmy Dahlström

Hej alla,

Jag tänkte hålla mig kort i detta inlägg. Det är ändå trots allt semester om några timmar (för de flesta). Jag själv kämpar på under nästa vecka också.

Första halvåret för 2018 är över, det går inte längre att påverka. Det tillhör numera historieböckerna. Hoppas du är nöjd med dina insatser, om inte så finns det lyckligtvis ett halvår kvar att påverka 2018 års totala intryck.

Jag själv är nöjd med insatserna, men det finns fortfarande massor att göra kring hållbarhet i samhällsbyggandet, socialt, miljömässigt och framförallt ekonomiskt. 

Skolavslutningstider

Jimmy Dahlström

Minns du konferensen i januari som chefen kallade till? Den där som ägde rum på en fin konferensanläggning, med god mat. Där ni gemensamt satte stora utvecklingsplaner för året 2018? Vi rör oss sakta men säkert mot halvårsskifte. Halva året har gått, har vi hunnit halvvägs med våra utvecklingsplaner? Såhär i skolavslutningstider brukar det vara fullt upp för många. Kläder ska inhandlas, mat ska lagas, tält ska hyras osv. Det är massor att göra. När skolavslutningarna rullar ut en efter en finns alltid dessa tendenser även arbetslivet.