Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Billiga utsläppsrätter ökar andelen av växthusgaser

EU:s utsläppsrätter är i dag ett tandlöst verktyg som snarare riskerar att få motsatt verkan. När utsläppsrätterna infördes 2008 låg priset på 35 euro per ton. I dag ligger priset på cirka 4 euro per ton. Enligt grönboken om handel med utsläppsrätter från EU-kommissionen (KOM 2000 87) krävs ett pris på 33 euro per utsläppsrätt för att handelssystemet ska fungera effektivt.

Som läget är i dag är det betydligt billigare att köpa utsläppsrätter än att göra nyinvesteringar i miljövänligare teknik eller att minska sina klimatutsläpp. Detta medför att utsläppen av växthusgaser i stället för minska nu ökar inom EU-länderna. För att få en snabb effekt så borde Sverige och övriga länder inom EU inte sälja utan i stället skrota sina utsläppsrätter så att dessa besparas atmosfären. Färre utsläppsrätter på marknaden får effekten att priset kommer att öka och att det blir dyrare att fortsätta med fossil energi. Tidningen The Economist prognostiserade i våras att de industrier som låser sig i fossil energi riskerar att bli morgondagens dinosaurier.

Bygg- och transportsektorn är bland de industrigrenar som skapar stora direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser. Påverkan av växthusgaser under hela byggprocessen är lika stor som under en byggnads brukstid visar en nyligen publicerad rapport från Kungliga Vetenskapsakademien (IVA). Denna del har byggsektorn rådighet över. Lagstiftning i Plan och bygglagen (PBL) och i Boverkets byggregler (BBR) reglerar i dag märkligt nog enbart vad som sker under husets drift och inte uppströms under produktionsfasen.

Byggbranschen ingår inte i handeln med utsläppsrätter men kan ändå gå före och visa att det går att påverka och minska andelen växthusgaser under produktionsfasen genom att vid upphandling och inköp börja ställa specifika krav på materialindustrin. Krav bör ställas på vad som sker uppströms, så som materialutvinning, materialtillverkning, transporter och produktion på arbetsplatsen, det vill säga vad som sker under byggnadens hela produktionsfas innan byggnaderna tas i drift.

Även tunga transporter utgör en stor utsläppskälla. I dag kör 70 procent av alla tunga transporter med lastbil över lagstadgad hastighet vilket genererar ökade utsläpp motsvarande 200 000 ton koldioxid enligt en rapport som ”Klimatneutrala godstransporter på väg” (KNEG) har presenterat tillsammans med Trafikverket. Siffran är gigantiskt jämfört med hur andra sektorer årligen har möjlighet att minska sina utsläpp. Krav på utbildning i Eco Driving är ett rimligt krav.

Självklart måste även byggbranschen själva föregå med goda exempel genom att hela tiden verka för att både effektivisera sina produktionsmetoder med minskade resursuttag och energieffektivisera byggarbetsplatserna.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.