Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Billiga utsläppsrätter ökar andelen av växthusgaser

EU:s utsläppsrätter är i dag ett tandlöst verktyg som snarare riskerar att få motsatt verkan. När utsläppsrätterna infördes 2008 låg priset på 35 euro per ton. I dag ligger priset på cirka 4 euro per ton. Enligt grönboken om handel med utsläppsrätter från EU-kommissionen (KOM 2000 87) krävs ett pris på 33 euro per utsläppsrätt för att handelssystemet ska fungera effektivt.

Som läget är i dag är det betydligt billigare att köpa utsläppsrätter än att göra nyinvesteringar i miljövänligare teknik eller att minska sina klimatutsläpp. Detta medför att utsläppen av växthusgaser i stället för minska nu ökar inom EU-länderna. För att få en snabb effekt så borde Sverige och övriga länder inom EU inte sälja utan i stället skrota sina utsläppsrätter så att dessa besparas atmosfären. Färre utsläppsrätter på marknaden får effekten att priset kommer att öka och att det blir dyrare att fortsätta med fossil energi. Tidningen The Economist prognostiserade i våras att de industrier som låser sig i fossil energi riskerar att bli morgondagens dinosaurier.

Bygg- och transportsektorn är bland de industrigrenar som skapar stora direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser. Påverkan av växthusgaser under hela byggprocessen är lika stor som under en byggnads brukstid visar en nyligen publicerad rapport från Kungliga Vetenskapsakademien (IVA). Denna del har byggsektorn rådighet över. Lagstiftning i Plan och bygglagen (PBL) och i Boverkets byggregler (BBR) reglerar i dag märkligt nog enbart vad som sker under husets drift och inte uppströms under produktionsfasen.

Byggbranschen ingår inte i handeln med utsläppsrätter men kan ändå gå före och visa att det går att påverka och minska andelen växthusgaser under produktionsfasen genom att vid upphandling och inköp börja ställa specifika krav på materialindustrin. Krav bör ställas på vad som sker uppströms, så som materialutvinning, materialtillverkning, transporter och produktion på arbetsplatsen, det vill säga vad som sker under byggnadens hela produktionsfas innan byggnaderna tas i drift.

Även tunga transporter utgör en stor utsläppskälla. I dag kör 70 procent av alla tunga transporter med lastbil över lagstadgad hastighet vilket genererar ökade utsläpp motsvarande 200 000 ton koldioxid enligt en rapport som ”Klimatneutrala godstransporter på väg” (KNEG) har presenterat tillsammans med Trafikverket. Siffran är gigantiskt jämfört med hur andra sektorer årligen har möjlighet att minska sina utsläpp. Krav på utbildning i Eco Driving är ett rimligt krav.

Självklart måste även byggbranschen själva föregå med goda exempel genom att hela tiden verka för att både effektivisera sina produktionsmetoder med minskade resursuttag och energieffektivisera byggarbetsplatserna.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.