Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Barn av sin stad

Det går runt 2 miljoner elever i för- grundskola och gymnasium i Sverige idag. Skolelever utgör alltså runt 20 procent av landets befolkning. Men barnen lever i en värld som skapats av och för vuxna. På lekplatser och skolgårdar styr snarare EU-regler och kvadratmeterpriser framför barns behov och önskemål.

Barn är en grupp som är direkt beroende av närliggande rekreationsmöjligheter. Men tillgången till parker och lekmöjligheter krymper då skolgårdar bortprioriteras. Närhet till grönområden minskar när staden förtätas utan att ta hänsyn till sina yngsta medborgares livsutrymme.

Att stadsbarns tillgång till natur och parker minskar märks på olika sätt i deras utveckling. Till exempel genom att små barn som vuxit upp inne i en stad oftare snubblar och ramlar när de kommer till skogsmark. I en tid då allt fler barnfamiljer väljer att bo i innerstaden berörs många av detta. Att vara "barn av sin stad" ska inte behöva vara det samma som sämre motorik och okunskap om naturen. 

Barn kan se lekmöjligheter på de mest oväntade ställen. En smal trappa blir en hissnande störtloppsbacke och en illa åtgången buske kan bli ett slott. Men barnvänliga stadsrum skapar inte sig själva. Vi som arkitekter, stadsbyggare och planerare har ett ansvar i att föra fram även barn och ungas behov.

Man kan jobba på olika sätt för att stärka barns position i stadsrummet. White var nyligen med i Trädhus VM där vårt team skapade en magisk trädkoja. Vårt, och andras bidrag finns att beskåda och provleka på Kvarnholmen i Nacka. Vi har också tagit fram ett koncept med mobila förskolor där idén om att enkelt komma nära naturen resulterade i flyttbara förskolor som alternativ.

Barns behov i staden lyfter vi också genom barnkonsekvensanalyser och barnkonsekvensbeskrivningar. En sådan analys hjälper till att stärka barnens röst och ge barn som grupp den tyngd och plats de ofta saknar i planeringssammanhang.  

Vuxna tar gärna på sig rollen som barnens ambassadörer. Men de mest kunniga experterna är utan tvivel barnen själva. Svaren vi får in när vi är ute och gör intervjuer eller planeringsaktiviteter med barn är precis lika användbara som de åsikterna, skrivelser och remisser vi får från övriga intressenter. 

Att bli berörd av konst, arkitektur och form gäller för såväl unga som gamla. Det som uppskattas av barn är också vackert, inspirerande och användbart för den breda allmänheten. Därför har vi alla mycket att vinna på en mer barnvänlig stad.

Många av er som läser detta jobbar själva i byggbranschen. Hur lyfter ni barnens perspektiv i era projekt?

En enkel ekvation för att lyckas med förändringsarbetet

Emile Hamon

Att lyckas med förändringsarbete är inte enkelt. I en bransch som är känd för att vara konservativ är det kanske ännu svårare. Men det finns en enkel ekvation som kanske kan hjälpa...

Vision + Kompetens + Incitament + Resurser + Road map/handlingsplan = Förändring

För att lyckas med förändringsarbetet och få till en digitala transformation måste alla fem element finnas på plats.


Vision krävs

Värdering av ”smarta byggnader”

KTH Live-In Lab

Det byggs allt fler hus som kan definieras som ”smarta”. Det finns många definitioner på ”smarta byggnader” alltifrån byggnader som har en låg energiförbrukning till byggnader som har ett stort antal sensorer inbyggt som kan mäta alltifrån temperatur och luftkvalitet till säkerhet. Vid sidan om lägre driftskostnader i form av lägre energikostnader förväntas ”smarta byggnader” minska driftskostnaden överlag genom att förvaltningen av byggnaden kan göras mer effektiv. Frågan är vad det innebär för värderingen av den ”smarta byggnaden”.

Digitalisering ger inga effekter…

Emile Hamon

För någon vecka sedan blev jag intervjuad kring effekterna av användandet av VDC och BIM. Inför intervjun fick jag veta att man ville höra efter med branschen om den verkligen trodde på att VDC och BIM påverkade deras lönsamhet… självklart gör den det sa jag, men är det någon debatt kring detta?

- Ja, det finns flera tvivlare eller i alla fall de som inte är helt övertygade om effekterna.