Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Avfallsförbränning hos energibolagen väcker debatt

Sveriges import av brännbart avfall har ökat och uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Det är den ökande sopsorteringen av plast, papper och mat som gör att våra egna sopor inte räcker till. Sveriges värmeverk behöver därför importera mer sopor att förbränna.

Huvuddelen av importen kommer från Norge och Storbritannien. Till skillnad från rena fossila bränslen, kostar det inte att köpa in soporna som bränsle. Landets kraftvärmeverk får bra betalt för att ta emot soporna. Kraftvärmeverken fick cirka 800 miljoner kronor under 2014, för att elda upp andra länders sopor.

I andra ändan tar kraftvärmeverken betalt av fastighetsägarna, när de genom avfallsförbränningen producerar el och värme. Med andra ord en mycket god affärsidé.

Till vilken miljönytta?

Över 15 procent av fjärrvärmen kommer från avfallsförbränning. Totalt så motsvarar värmen från förbränning av avfall drygt en femtedel av det totala behovet av fjärrvärme i Sverige. Cirka 30–40 procent av innehållet från avfallsandelen räknas som fossilt vilket fördröjer Sveriges mål till nollvisionen av koldioxidutsläpp.

Avfallsimporten berör och engagerar människor och ger upphov till flertalet frågor om importens för- och nackdelar. Det finns en oro kring flera frågor, som till exempel ökade transporter, avfallets innehåll, utsläpp från förbränningen, med mera. Detta märks i den mediala bevakningen och i de diskussioner som förs i kommuner som importerar avfall.

Sopförbränningen minskar utsläppen av klimatgaser där alternativet skulle vara deponi där avfall bryts ner okontrollerat. Över 140 miljoner ton avfall läggs varje år på soptippar i Europa och är där ett gigantiskt miljöproblem, bland annat på grund av att det medför läckage av koldioxid, metangas och förorenat lakvatten. I några länder har avfallsberget skapat politisk oro.

Närhetsprincipen ska tillämpas

Sverige minskar den negativa klimatpåverkan som soptipparna har genom att ta in en del av avfallet till Sverige. Naturskyddsföreningen är en organisation som är kritisk till att Sverige importerar avfall. De menar med viss fog att om vi importerar avfall minskar incitamenten i andra länder för att bygga ut egen kapacitet för att få bort det från deponierna.

Strax under 60 procent av det importerade avfallet kommer från Norge. Askan av det avfall vi tar hand om får Norge i retur för beredning och slutförvaring. Det sker vid ett gammalt kalkbrott i Langøya i Norge.

Enligt EU-direktivet ska medlemsländerna tillämpa närhetsprincipen, det vill säga att avfallet ska tas om hand där det produceras. Samtidigt anges det att avfallet ska behandlas så miljömässigt och tekniskt bra som möjligt. Detta ger förutsättningar att utnyttja avfallsanläggningar i andra länder om soporna omhändertas bättre där.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.