Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Avfallsförbränning hos energibolagen väcker debatt

Sveriges import av brännbart avfall har ökat och uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Det är den ökande sopsorteringen av plast, papper och mat som gör att våra egna sopor inte räcker till. Sveriges värmeverk behöver därför importera mer sopor att förbränna.

Huvuddelen av importen kommer från Norge och Storbritannien. Till skillnad från rena fossila bränslen, kostar det inte att köpa in soporna som bränsle. Landets kraftvärmeverk får bra betalt för att ta emot soporna. Kraftvärmeverken fick cirka 800 miljoner kronor under 2014, för att elda upp andra länders sopor.

I andra ändan tar kraftvärmeverken betalt av fastighetsägarna, när de genom avfallsförbränningen producerar el och värme. Med andra ord en mycket god affärsidé.

Till vilken miljönytta?

Över 15 procent av fjärrvärmen kommer från avfallsförbränning. Totalt så motsvarar värmen från förbränning av avfall drygt en femtedel av det totala behovet av fjärrvärme i Sverige. Cirka 30–40 procent av innehållet från avfallsandelen räknas som fossilt vilket fördröjer Sveriges mål till nollvisionen av koldioxidutsläpp.

Avfallsimporten berör och engagerar människor och ger upphov till flertalet frågor om importens för- och nackdelar. Det finns en oro kring flera frågor, som till exempel ökade transporter, avfallets innehåll, utsläpp från förbränningen, med mera. Detta märks i den mediala bevakningen och i de diskussioner som förs i kommuner som importerar avfall.

Sopförbränningen minskar utsläppen av klimatgaser där alternativet skulle vara deponi där avfall bryts ner okontrollerat. Över 140 miljoner ton avfall läggs varje år på soptippar i Europa och är där ett gigantiskt miljöproblem, bland annat på grund av att det medför läckage av koldioxid, metangas och förorenat lakvatten. I några länder har avfallsberget skapat politisk oro.

Närhetsprincipen ska tillämpas

Sverige minskar den negativa klimatpåverkan som soptipparna har genom att ta in en del av avfallet till Sverige. Naturskyddsföreningen är en organisation som är kritisk till att Sverige importerar avfall. De menar med viss fog att om vi importerar avfall minskar incitamenten i andra länder för att bygga ut egen kapacitet för att få bort det från deponierna.

Strax under 60 procent av det importerade avfallet kommer från Norge. Askan av det avfall vi tar hand om får Norge i retur för beredning och slutförvaring. Det sker vid ett gammalt kalkbrott i Langøya i Norge.

Enligt EU-direktivet ska medlemsländerna tillämpa närhetsprincipen, det vill säga att avfallet ska tas om hand där det produceras. Samtidigt anges det att avfallet ska behandlas så miljömässigt och tekniskt bra som möjligt. Detta ger förutsättningar att utnyttja avfallsanläggningar i andra länder om soporna omhändertas bättre där.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.