Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Avfallsförbränning hos energibolagen väcker debatt

Sveriges import av brännbart avfall har ökat och uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Det är den ökande sopsorteringen av plast, papper och mat som gör att våra egna sopor inte räcker till. Sveriges värmeverk behöver därför importera mer sopor att förbränna.

Huvuddelen av importen kommer från Norge och Storbritannien. Till skillnad från rena fossila bränslen, kostar det inte att köpa in soporna som bränsle. Landets kraftvärmeverk får bra betalt för att ta emot soporna. Kraftvärmeverken fick cirka 800 miljoner kronor under 2014, för att elda upp andra länders sopor.

I andra ändan tar kraftvärmeverken betalt av fastighetsägarna, när de genom avfallsförbränningen producerar el och värme. Med andra ord en mycket god affärsidé.

Till vilken miljönytta?

Över 15 procent av fjärrvärmen kommer från avfallsförbränning. Totalt så motsvarar värmen från förbränning av avfall drygt en femtedel av det totala behovet av fjärrvärme i Sverige. Cirka 30–40 procent av innehållet från avfallsandelen räknas som fossilt vilket fördröjer Sveriges mål till nollvisionen av koldioxidutsläpp.

Avfallsimporten berör och engagerar människor och ger upphov till flertalet frågor om importens för- och nackdelar. Det finns en oro kring flera frågor, som till exempel ökade transporter, avfallets innehåll, utsläpp från förbränningen, med mera. Detta märks i den mediala bevakningen och i de diskussioner som förs i kommuner som importerar avfall.

Sopförbränningen minskar utsläppen av klimatgaser där alternativet skulle vara deponi där avfall bryts ner okontrollerat. Över 140 miljoner ton avfall läggs varje år på soptippar i Europa och är där ett gigantiskt miljöproblem, bland annat på grund av att det medför läckage av koldioxid, metangas och förorenat lakvatten. I några länder har avfallsberget skapat politisk oro.

Närhetsprincipen ska tillämpas

Sverige minskar den negativa klimatpåverkan som soptipparna har genom att ta in en del av avfallet till Sverige. Naturskyddsföreningen är en organisation som är kritisk till att Sverige importerar avfall. De menar med viss fog att om vi importerar avfall minskar incitamenten i andra länder för att bygga ut egen kapacitet för att få bort det från deponierna.

Strax under 60 procent av det importerade avfallet kommer från Norge. Askan av det avfall vi tar hand om får Norge i retur för beredning och slutförvaring. Det sker vid ett gammalt kalkbrott i Langøya i Norge.

Enligt EU-direktivet ska medlemsländerna tillämpa närhetsprincipen, det vill säga att avfallet ska tas om hand där det produceras. Samtidigt anges det att avfallet ska behandlas så miljömässigt och tekniskt bra som möjligt. Detta ger förutsättningar att utnyttja avfallsanläggningar i andra länder om soporna omhändertas bättre där.

Skolavslutningstider

Jimmy Dahlström

Minns du konferensen i januari som chefen kallade till? Den där som ägde rum på en fin konferensanläggning, med god mat. Där ni gemensamt satte stora utvecklingsplaner för året 2018? Vi rör oss sakta men säkert mot halvårsskifte. Halva året har gått, har vi hunnit halvvägs med våra utvecklingsplaner? Såhär i skolavslutningstider brukar det vara fullt upp för många. Kläder ska inhandlas, mat ska lagas, tält ska hyras osv. Det är massor att göra. När skolavslutningarna rullar ut en efter en finns alltid dessa tendenser även arbetslivet.

Underbara framtid

Jimmy Dahlström

Jag har numera äran att säga att jag tillhör styrelsen för Lean Forum Bygg.

Lean Forum Bygg är den ledande inspiratören inom Lean i den svenska samhällsbyggnadssektorn. Vi sprider kunskap om framgångsrikt Lean-tänkande och arbetsmetoder till svenska byggföretag allt med syftet att öka kundvärdet och minimera slöseriet.

Alltså frågor som ligger mig mycket varmt om hjärtat sedan länge. Jag har mångårig erfarenhet av Lean ur ett samhällsbyggarperspektiv och hoppas kunna bidra med intressanta infallsvinklar och energi.

SMHI är en allt viktigare aktör för byggbranschen och kommuners samhällsplanering

Johnny Kellner

Klimatförändringarna med ett allt varmare klimat kan medföra att Sverige riskerar att utsättas för kraftigare vind- och översvämningar genom förändrade nederbördsmönster som kan ge skador på byggnader och infrastruktur om inte förebyggande åtgärder planeras i närtid. Kartläggning av SMHI visar att endast ett fåtal av landets 290 kommuner har en klimatstrategi som tar upp den egna kommunens beredskap. Ett exempel på problembild i Sverige är att det ofta saknas kommunala beslut om vem som ska ta ansvar för planeringen vid översvämningar och evakueringar.