Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Året var 1950

Den lilla staden Hagfors i Värmland föds och Sverige erkänner den kommunistiska folkrepubliken Kina. Winston Churchill var brittisk premiärminister. Sveriges befolkningsmängd passerar 7 Miljonersstrecket och medicinalstyrelsen föreslår att skolaga skall förbjudas. Som ni hör var det ett tag sen. Men 1950 var också året då tunnelbanans gröna linje började byggas.

Det är mycket anmärkningsvärt, tunnelbanan har sedan i turordning byggts ut med röda och den blå linjen vilken stod färdig någonstans kring det eminenta året 1985.

1985, det är 33 år sedan, tro mig jag vet.

Det är alltså 33 år sedan en projektorganisation hanterade den komplexitet som det innebär att bygga tunnelbana i Sverige. Och nu är det dags igen.

Jag var i veckan och lyssnade på seminarium om den nya tunnelbanan. Mycket var absolut inte nytt då jag arbetat med delar av förvaltningen och hjälpt dem optimera deras effektivitetet. 

Men det slog mig att det är ett väldigt viktigt beslut för Sveriges historia att bygga ut ny tunnelbana.

För att inte tala om alla utmaningar som finns med att bygga något som senast gjordes för 33 år sedan, de allra flesta som jobbade på den tiden har nu med all rätt pensionerat sig.

Den gröna linjen hade en produktionstid på 10 år, den blåa likaså. Den röda linjen producerades i 11 år.

Kan det mycket kompetenta teamet bakom den framtida tunnelbanan öka effektiviteten trots den såklart mycket mer komplexa stadsbilden som nu råder?

Det ska bli spännande att följa detta projekt.  

Jag ser fram emot att det skrivs ny historia i Stockholm och Sverige.   

Tack för att ni tog er tid!

 

Tillsammans för ett bättre resultat!

Jimmy Dahlström

Att Produktiviteten och digitalisering i branschen ligger mig varmt om hjärtat vet ni som läser mina texter.  Jag är övertygad att det kommer hända massor i branschens utveckling de kommande åren.

Ska vi vara optimister eller realister?

Johnny Kellner

Stor optimism förelåg när klimatmötet COP 24 i Polen avlutades i december 2018. Nu återstår den svåra delen att realisera besluten i verklig handling. Men hur entusiastiska kan vi vara? Efter alla förvirrade kaosartade klimatmöten, COP 24 inräknat måste vi kanske börja vara realister och acceptera att leva med konsekvenserna av klimatförändringarna. Eller kommer världens politiker nu börja vakna när allt fler skolungdomar i Europa börja göra sin röst hörd genom att ”skolstrejka” för klimatet.

Reflektioner efter klimatmötet i Katowice

Johnny Kellner

Stor entusiasm infann sig vid avslutningen vid klimatmötet COP 24 i Polen när länderna sista dagen lyckades enas om en regelbok som ska slå fast hur Parisavtalet konkret ska genomföras och redovisas. Återstår nu att realisera överenskommelsen och leverera den riktigt stora frågan - ambitionshöjning i klimatomställningen. Med erfarenhet från tidigare klimatmöten handlade COP 24 snarare om en efterträff utan några garantier, framförallt för de finansiella åtagandena.