Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Är trivseleldning en hälsorisk?

Vedeldning utgör den näst största eller lika stor föroreningskälla som avgaser från biltrafik enligt både Boverket och Naturvårdsverket. Är det med vetskap om detta rimligt att installera spisar för trivseleldning i flerbostadshus i stadsmiljö som en extra lyx?

Vedeldning anses vara landets huvudsakliga källa till PAH-emissioner (polycykliska aromatiska kolväten) till luft och bidrar troligen med cirka 60 procent av de totala utsläppen. Vedeldning anses också utgöra en avsevärd källa till emissionen av små partiklar och är helt dominerande på mindre orter.

Enligt en ännu ej publicerad rapport från Naturvårdsverkets forskningsprogram SCAC orsakar luftföroreningar från vedeldning över 300 personers för tidiga död i Sverige. Huruvida mysfaktorn påverkar människors hälsa positivt framgår inte av rapporten.

Regleras i BBR

Boverket reglerar storleken av rökgasutsläpp till omgivningen i Boverkets byggregler (BBR). De anger att frånluftsinstallationer i byggnader skall utformas så att ”elak lukt” eller föroreningar inte förs tillbaka till byggnadernas luftintag eller öppningsbara fönster och inte heller till närliggande byggnader.

Utsläppen får inte heller ge upphov till negativa effekter med avseende på hälsa och hygien för människor och djur som befinner sig i byggnaden eller i dess omgivning.

Risk för nyttjandeförbud

Enligt Miljöbalken är det den som orsakar utsläppen som skall bevisa att olägenhet inte uppstår för människor. Det vill säga omvänd bevisföring. I detta perspektiv kan det i stadsmiljö eller tät bebyggelse vara svårt att motivera öppna spisar avsedda för trivseleldning.

Tillsynsmyndigheten, ofta miljökontoret i kommunen, kan kräva nyttjandeförbud om det kommer in en anmälan och om de anser att vedeldning medför en olägenhet för omgivningen. Bostadsbolag erbjuder ofta vedkaminer för lägenheter högst upp i fastigheten.

Nya EU-regler för vedeldning inom ramen för det så kallade ekodesigndirektivet beräknas träda i kraft 2018. Då införs nya hygiengränser för de produkter som säljs på marknaden.

Utmana

Jimmy Dahlström

Läste för någon dag sedan att de offentliga inköpen i Sverige ökar återigen, detta året med 5%.

Så den totala omfattningen är numera hissnande 822 Miljarder kronor.

Ganska svårt att ta in. Långt ifrån allt, men en stor del av dessa 822 Miljarder går att härleda till samhällsbyggnadssektorn. Där jag själv verkar. Faktum är att utav top 4 leverantörerna i ovanstående pott är 3 stycken välkända och välrenommerade entreprenörsföretag inom samhällsbyggnad.

Veidekkes digitaliseringsstrategi

Emile Hamon

Enligt en studie från Boston Consulting Group kommer digitaliseringen av byggbranschen under de närmaste tio åren att spara mellan 700 och 1200 miljarder USD. Det är enorma summor pengar där utvecklingen bygger på fem digitala disruptiva trender som kommer att förändra byggindustrin i grunden:

1. Avancerad mätteknik med stöd av exempelvis drönare och avancerade ICT-system för effektivare massahantering och analyser av strukturer, mark och terräng.

Energimärkningen av elprodukter är förvirrande och måste ändras

Johnny Kellner

De senaste åren har skalan på energimärkningsetiketterna ändrats från att inte bara omfatta A-G utan också omfatta produkter med A+, A++ och A+++ då flera produkter har blivit allt bättre. Framförallt har detta gällt vitvaror. Enligt Energimyndigheten kan konsumenten uppfatta att den inköpta produkten märkt med A+ kan vara den bästa på marknaden när det i verkligheten kan finnas energieffektivare produkter märkta med A++ och A+++. Kyl och frys med märkningen A+ är i dag att betraktas som standard vid all nyproduktion eller nyinstallation i bostäder.