Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Är trivseleldning en hälsorisk?

Vedeldning utgör den näst största eller lika stor föroreningskälla som avgaser från biltrafik enligt både Boverket och Naturvårdsverket. Är det med vetskap om detta rimligt att installera spisar för trivseleldning i flerbostadshus i stadsmiljö som en extra lyx?

Vedeldning anses vara landets huvudsakliga källa till PAH-emissioner (polycykliska aromatiska kolväten) till luft och bidrar troligen med cirka 60 procent av de totala utsläppen. Vedeldning anses också utgöra en avsevärd källa till emissionen av små partiklar och är helt dominerande på mindre orter.

Enligt en ännu ej publicerad rapport från Naturvårdsverkets forskningsprogram SCAC orsakar luftföroreningar från vedeldning över 300 personers för tidiga död i Sverige. Huruvida mysfaktorn påverkar människors hälsa positivt framgår inte av rapporten.

Regleras i BBR

Boverket reglerar storleken av rökgasutsläpp till omgivningen i Boverkets byggregler (BBR). De anger att frånluftsinstallationer i byggnader skall utformas så att ”elak lukt” eller föroreningar inte förs tillbaka till byggnadernas luftintag eller öppningsbara fönster och inte heller till närliggande byggnader.

Utsläppen får inte heller ge upphov till negativa effekter med avseende på hälsa och hygien för människor och djur som befinner sig i byggnaden eller i dess omgivning.

Risk för nyttjandeförbud

Enligt Miljöbalken är det den som orsakar utsläppen som skall bevisa att olägenhet inte uppstår för människor. Det vill säga omvänd bevisföring. I detta perspektiv kan det i stadsmiljö eller tät bebyggelse vara svårt att motivera öppna spisar avsedda för trivseleldning.

Tillsynsmyndigheten, ofta miljökontoret i kommunen, kan kräva nyttjandeförbud om det kommer in en anmälan och om de anser att vedeldning medför en olägenhet för omgivningen. Bostadsbolag erbjuder ofta vedkaminer för lägenheter högst upp i fastigheten.

Nya EU-regler för vedeldning inom ramen för det så kallade ekodesigndirektivet beräknas träda i kraft 2018. Då införs nya hygiengränser för de produkter som säljs på marknaden.

New York vill lära av Sverige

Jerker Lessing

År 1639 steg Jonas Bronck iland i Amerika och som den förste europé byggde han ett hus i det som skulle komma att bli New York. Jonas kom från Sävsjö i Småland. Och stadsdelen Bronx med sina numera 1,3 miljoner invånare har fått sitt namn ifrån denne modige smålänning.

I dagens New York brottas man med en stor bostadsbrist. Det råder särskild brist på bostäder med prisnivåer som funkar för personer och familjer med vanliga (dvs inte så höga) löner. För att lösa detta har man lanserat ett program med målet att bygga 300.000 nya prisvärda lägenheter till 2026.

Året var 1950

Jimmy Dahlström

Den lilla staden Hagfors i Värmland föds och Sverige erkänner den kommunistiska folkrepubliken Kina. Winston Churchill var brittisk premiärminister. Sveriges befolkningsmängd passerar 7 Miljonersstrecket och medicinalstyrelsen föreslår att skolaga skall förbjudas. Som ni hör var det ett tag sen. Men 1950 var också året då tunnelbanans gröna linje började byggas.

Det är mycket anmärkningsvärt, tunnelbanan har sedan i turordning byggts ut med röda och den blå linjen vilken stod färdig någonstans kring det eminenta året 1985.

1985, det är 33 år sedan, tro mig jag vet.

Är flyget den största utsläppskällan av växthusgaser i Sverige?

Johnny Kellner

Jag sitter på ett flyg från Kiruna till Stockholm och har lite samvetskval när jag skriver detta inlägg eftersom jag nu bidrar till ökade koldioxidutsläpp (CO2). Skulle jag som miljövän i stället tagit tåget? Inte minst med tanke på de hållbarhetsseminarier som jag ofta medverkar i.