Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Är flyget den största utsläppskällan av växthusgaser i Sverige?

Jag sitter på ett flyg från Kiruna till Stockholm och har lite samvetskval när jag skriver detta inlägg eftersom jag nu bidrar till ökade koldioxidutsläpp (CO2). Skulle jag som miljövän i stället tagit tåget? Inte minst med tanke på de hållbarhetsseminarier som jag ofta medverkar i.

Att minska flygresandet anser jag dock i sak är fel. Jag är övertygad om att internationellt flygresande bidrar till större förståelse för andra kulturer, mindre protektionism hos både människor och nationer och därmed bidrar till fredssträvanden. Lösningen på flygets miljöutmaningar är inte minskat flygande utan att flygindustrin måste arbeta intensivare för att få fram nya tekniker och bränslen så att de kraftigt kan minska sina utsläpp av växthusgaser och reduktion av buller. Jag är för avgifter (ej skatt) på flygbränsle på samma sätt som man beskattar fordonsbränsle. För att det ska ge någon klimateffekt ska det ske i internationella överenskommelser och inte enbart isoleras med flyg från Sverige Jag skulle emellertid inte vilja kalla det för flygskatt utan som en avgift. En avgift kan avvecklas den dag flyget klarar av de utsläppskrav som ställs. En skatt går som intäkt till statskassan och inte till att specifikt att bidra med att utveckla ”miljövänliga” flygbränslen.  


Cement- och stålindustrin släpper ut mer än flyget

För Sverige utgör flygresor drygt fem procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser inklusive vattenånga och kväveoxider.

Det är utmärkt att sätta blåslampa på flyget men för att det ska ge effekt ska det ske med gemensamma överenskomna internationella avgifter för att snabba på utvecklingen av förnybara bränslen. Det är lätt för media och politiker att populistiskt enbart fokusera på flyget och nästan aldrig redovisa andra utsläppsindustrier. Vi måste tydliggöra att andra sektorer förorsakar stora utsläpp av växthusgaser såsom cementindustrin som släpper ut lika mycket växthusgaser som flyget. Samma sak är det för stålindustrin.  

                                                                

  • Cementindustrin genererar enskilt cirka fem procent av utsläppen av växthusgaser.  
  • Stålindustrin genererar enskilt cirka nio procent av utsläppen av växthusgaser.
  • Byggsektorn under själva byggprocessen (material, transporter och produktion) genererar sammantaget cirka 15 procent av de årliga andelen växthusgaser.

 

Det bör betonas att det inom cement- och stålindustrin i Sverige pågår ett intensivt och ambitiöst utvecklingsarbete för att minska sina växthusgaser, men det kommer att tid. Samma sak gäller för byggsektorn. Principen bör självklart vara att alla ska betala för sina egna miljökostnader. Ska vi klara av regeringens uppsatta som mål om att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, krävs det en bred satsning på många håll inte minst inom byggsektorn och den tunga industrin. Flyget är naturligtvis en del i detta. Jag önskar att vi i framtiden kommer att kunna säga: Flyg mer! 

New York vill lära av Sverige

Jerker Lessing

År 1639 steg Jonas Bronck iland i Amerika och som den förste europé byggde han ett hus i det som skulle komma att bli New York. Jonas kom från Sävsjö i Småland. Och stadsdelen Bronx med sina numera 1,3 miljoner invånare har fått sitt namn ifrån denne modige smålänning.

I dagens New York brottas man med en stor bostadsbrist. Det råder särskild brist på bostäder med prisnivåer som funkar för personer och familjer med vanliga (dvs inte så höga) löner. För att lösa detta har man lanserat ett program med målet att bygga 300.000 nya prisvärda lägenheter till 2026.

Året var 1950

Jimmy Dahlström

Den lilla staden Hagfors i Värmland föds och Sverige erkänner den kommunistiska folkrepubliken Kina. Winston Churchill var brittisk premiärminister. Sveriges befolkningsmängd passerar 7 Miljonersstrecket och medicinalstyrelsen föreslår att skolaga skall förbjudas. Som ni hör var det ett tag sen. Men 1950 var också året då tunnelbanans gröna linje började byggas.

Det är mycket anmärkningsvärt, tunnelbanan har sedan i turordning byggts ut med röda och den blå linjen vilken stod färdig någonstans kring det eminenta året 1985.

1985, det är 33 år sedan, tro mig jag vet.

Elefanten i rummet

Johan Nuder

Ibland räknar man på fel saker och ibland räknar man fel. I samhällsbruset handlar det oftast om behovet av att skärpa kraven för nybyggda hus. Men hallå, är det en elefant i rummet? Vi borde diskutera det befintliga beståndets förbrukning mer än vi gör idag.

 

Som ny på ett område...

... har man ju alltid en fördel att kunna ställa de dumma frågorna. Utmaningen kanske är att vara ”ny” så länge som möjligt, så att man kan tänja gränserna mer. Jag gillar att tänja gränserna, så jag vill jag testa några frågeställningar kring temat energieffektivitet.