Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Är återvinning av värme ur flerbostadshusens avlopp en framtidslösning?

Faktum är att vi hela tiden spolar ner stora mängder värmeenergi rakt ner i slasken till kommunernas avloppsnät. I dagens energieffektiva flerbostadshus utgör tappvarmvatten lika stor andel energi som för uppvärmning. När EU-direktivet för de kommande – Nära Nollenergibyggnader (NNE) träder i kraft januari 2021 blir tappvarmvatten den större andelen. Varmvattnet är därför en större outnyttjad potential för energieffektivisering jämfört med värmeandelen. Redan i dag har flertalet av de kommunala bostadsbolagen motsvarande krav som NNE.

 

Lokala- eller centrala system?

Teknik för att utnyttja avloppens värmeenergi börjar finnas tillgänglig i form av byggnadsknutna avloppsvärmeväxlare. Dessa är emellertid ännu inte färdigutvecklade och har fortfarande en alltför låg verkningsgrad. Den låga verkningsgraden och det systemtekniska perspektivet utgör ett hinder. Vad är då systemmässigt relevant? Ska avloppsvattnet för fler bostadshus i tätorter inom fjärrvärmeområden passivt värmeväxlas lokalt i byggnaden eller centralt storskaligt genom avloppsvärmepumpar vid de kommunala reningsverken som sker i dag bland annat i Stockholm? En intressant frågeställning i sammanhanget är när avloppsvärmeväxlare installeras i den egna fastigheten får energin tillgodogöras fastigheten, men om motsvarande energimängd görs centralt med värmepumpar i reningsverken får den inte tillgodogöras den egna fastigheten trots att vi talar om samma energimängd.

Energisnåla vattenarmaturer med luftinblandning är i dag standard vilket minskat både varmvatten- och kallvattenandelen vilket utgör en konkurrent ur energisynpunkt till avloppsvärmeväxlare. Frågeställningar som också måste ställas är hur påverkas denna typ av avloppsvärmeväxlare på den biologiska nedbrytningen i avloppsreningsverken vid en storskalig användning? En annan frågeställning är hur äldre avloppsledningar vintertid klarar en lägre avloppstemperatur och ökad slambildning. Hur komplicerad blir underhållet i den egna fastigheten för fastighetsknutna avloppsvärmeväxlare?

 

Låg verkningsgrad minskar lönsamheten

I några fastigheter där avloppsvärmeväxlare är installerade har mätningar gjorts på återvinningsgrad. Dessa mätningar visar att vid ett gott underhåll på dessa växlare går det återvinna cirka 10 procent av energiåtgången för varmvatten. Det finns teoretiska möjligheter att momentant återvinna kanske 20 procent av värmeenergin i avloppsvattnet med då till andra anläggningar är flerbostadshus. Under sommaren har inkommande kallvatten en högre temperatur genom att vattnet från vattenkällan har högre temperatur vilket minskar återvinningsgraden. Användningen av tappvarmvatten ligger enligt Sveby på en nivå på 25 kWh/m2 Atemp. Med en återvinning på cirka 10 procent blir besparingen 2–3 kWh/m2 Atemp. Besparingen för en genomsnittlägenhet blir cirka 150 – 200 kr per år eller i bästa fall cirka 15 kr per månad vilket ger en tuff återbetalningsekvation. ”Men ju mer man duschar så ökar onekligen lönsamheten”! Samtidigt ligger fjärrvärmepriset 10 till 12 öre per kWh på sommaren.

Tekniken med avloppsvärmeväxlare kan säkerligen förfinas. För till exempel hotell, tvätterier och badanläggningar bör tekniken redan i dag vara intressant. För flerbostadshus är det i dag emellertid tveksamt. Tappvarmvatten utgör dock en stor potential för hushållning så alla nya innovativa förbättrade tekniker för att utnyttja värmen från tappvarmvatten är nödvändiga och välkomna.

På återseende!

Jimmy Dahlström

Så, detta kanske är de sista raderna jag skriver i denna bloggen. Beslutet om att Byggindustrin ska läggas ned är obeskrivligt tråkigt, och då menar jag inte på grund av någon egocentrisk anledning då jag får mindre utrymme att synas. Jag menar för att branschen tappar ett forum, en plattform för erfarenhetsutbyte, kommunikation och debatt om dåtid, framtid och utveckling.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.