Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Affärspotential för systemutvecklare…

Inom byggsektorn har vi tyvärr alltför ofta dåliga systemstöd för våra affärskritiska processer. Från systemleverantörernas håll ser vi en utveckling av exempelvis ärende- och avvikelsesystem, vilket är nog så bra – men det är inte affärskritiskt. Är det rätt utmaningar som vi utvecklar systemen att möta? I ett projekt som omsätter 100 miljoner kronor, vad kostar egentligen bristfälliga kalkyler, dålig kostnadskontroll eller brist på planering? Jo, det kan bli en riktigt kostsam affär.

Systemen isolerade öar

Jag menar att det saknas en övergripande förståelse för detta. I de fall vi har systemstöd för affärskritiska processer (vilket vi såklart har) så saknas i stället integrationen mellan dem, de blir till isolerade öar. Integrationen med BIM är ofta inte heller vad man hade önskat. Affärskritiska processer för en entreprenör är att ha en bra projektering, riktig och rätt kalkyl, fungerande kostnadsstyrning, bra planering, rätt inköp, fungerande logistik, minimerade risker och hög kvalitet i produktionen. Detta är affärskritiskt, fallerar någon så tjänar vi inga pengar.

Visionen är ett obrutet informationsflöde genom alla affärskritiska processer. Vi lämnar de filbaserade lösningarna bakom oss och använder i stället databas- eller molnlösningar för att skapa transparens mellan projekten och för att på så vis kunna aggregera data för analyser av hela vår projektportfölj. En avgörande del i detta är då att BIM är en informationsbärare genom hela processen ända fram till slutgiltig förvaltning.

Inget som håller samman helheten

Vi är många i branschen som har en hel del bra verktyg för delar av de kritiska processerna, men vi har inget som håller samman helheten – alternativt en fungerande integration mellan de olika programvarorna. Detta är något som branschen saknar. Där vi efterfrågar helhet får vi delstödslösningar, där vi söker affärskritiskt processtöd ser vi en utveckling av icke affärskritiska system. Sammantaget måste det finnas en enorm affärspotential för utvecklingen av rätt system. Eller?

New York vill lära av Sverige

Jerker Lessing

År 1639 steg Jonas Bronck iland i Amerika och som den förste europé byggde han ett hus i det som skulle komma att bli New York. Jonas kom från Sävsjö i Småland. Och stadsdelen Bronx med sina numera 1,3 miljoner invånare har fått sitt namn ifrån denne modige smålänning.

I dagens New York brottas man med en stor bostadsbrist. Det råder särskild brist på bostäder med prisnivåer som funkar för personer och familjer med vanliga (dvs inte så höga) löner. För att lösa detta har man lanserat ett program med målet att bygga 300.000 nya prisvärda lägenheter till 2026.

Året var 1950

Jimmy Dahlström

Den lilla staden Hagfors i Värmland föds och Sverige erkänner den kommunistiska folkrepubliken Kina. Winston Churchill var brittisk premiärminister. Sveriges befolkningsmängd passerar 7 Miljonersstrecket och medicinalstyrelsen föreslår att skolaga skall förbjudas. Som ni hör var det ett tag sen. Men 1950 var också året då tunnelbanans gröna linje började byggas.

Det är mycket anmärkningsvärt, tunnelbanan har sedan i turordning byggts ut med röda och den blå linjen vilken stod färdig någonstans kring det eminenta året 1985.

1985, det är 33 år sedan, tro mig jag vet.

Är flyget den största utsläppskällan av växthusgaser i Sverige?

Johnny Kellner

Jag sitter på ett flyg från Kiruna till Stockholm och har lite samvetskval när jag skriver detta inlägg eftersom jag nu bidrar till ökade koldioxidutsläpp (CO2). Skulle jag som miljövän i stället tagit tåget? Inte minst med tanke på de hållbarhetsseminarier som jag ofta medverkar i.