Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Blogg

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.

Produktivitet

Jimmy Dahlström

Allt fler företag i samhällsbyggarbranschen visar negativa trender i redovisningen, vinstvarningar, organisationsförändringar och bromsade projekt. Det vill säga, den tillväxt vi så starkt behöver bromsas just nu om trenden håller i sig, det kan såklart vara ett tillfälligt hinder på vägen som drar ned hastigheten. Ett olyckligt tvärsnitt just här, just nu.

Men känns inte detta igen?

Automation och robotteknik – en disruptiv trend som kommer att förändra branschen

Emile Hamon

Inom Veidekkes digitaliseringsstrategi kring VDC har vi identifierat fem stycken disruptiva trender som kommer att påverka och förändra branschen från grunden. Dessa fem är: 1 Avancerad geodesi, 2 Obrutet informationsflöde, 3 Digital involvering och mobilitet, 4 Internet of Things och Big Data samt 5 Automation och robotteknik.

Varför betalar inte förorenaren för fossilbränsle?

Johnny Kellner

Polluter Pays Principle (PPP), det vill säga att det är förorenaren som ska betala, är central i miljöbalken (MB) och finns med bland de allmänna hänsynsreglerna i kap 2 i MB. För marksanering tillämpas PPP när man hittar den som förorenat inom den tidsrymd som finns föreskriven i MB. Varför tillämpas inte PPP generellt i form av skattetillägg inom alla sektorer? Fordon, flyg, industrin med mera kan i dag i princip fritt släppa ut koldioxid (CO2) i atmosfären utan att det händer något. Aktuell miljöskatt för fossilbränsle borde ligga i nivå med den skada utsläppen genererar.

Vakuum

Jimmy Dahlström

Vem äger egentligen frågan om innovation, utveckling och effektivisering av byggprocessen?

Om jag får raljera lite så om du frågar beställarna fäktar de ofta bort frågan och säger att det där med produktion är en entreprenörsfråga, det får dem lösa. Dessutom, om vi jobbar med att effektivisera deras process, vad tjänar vi på det?

Frågar du entreprenören så är alla förutsättningar alltid så förbannat nya i alla projekt så det är inte lönt. Och skulle vi komma på någon smart idé så lägger den onda beställaren beslag på den och tar hela vinningen.

Hyresrättens vara eller inte vara

Jimmy Dahlström

Jag närvarade i veckan som var på ett spännande möte för oss medlemmar i Stockholms byggnadsförening. Mötet hade förutom inval av nya medlemmar (välkomna föresten) ett intressant tema. Temat handlade om hur en social bostadspolitik i Stockholm kan och kanske bör se ut.

Mycket intressanta diskussioner uppstod men det som lämnade mest intryck på mig var en sak.

Byggbranschen i beräkningarnas tidevarv

Niclas Köhler

Vad har livscykelanalyser, LCA, med en ny geologisk tidsålder att göra? För oss som jobbar med bygg och hållbarhet är det inte så svårt att räkna ut.

Planeten vi bor på befinner sig i den geologiska tidsåldern Antropocen, en epok när mänsklig aktivitet är så omfattande att ett lager av bestående förändringar kommer att kunna utskiljas i jordskorpan om miljontals år.

Dags att leverera lösningar

Vem behövs?

Nyligen nämnde en kollega hur hon i samtal med en byggnadsingenjör blivit ställd frågan, behövs verkligen arkitekter? Min reaktion, i symbios med hennes, blev för någon minut en tappad haka som närde en intressant dialog över eftermiddagen kring hur denna fråga kom att ställas, och kring hur stor insikt vi hade i yrken som vi samarbetar med. Jag har nog aldrig ifrågasatt byggingenjörers nödvändighet, men måste erkänna att jag nog vet för lite om vad yrket innebär än vad kan tänkas nödvändigt för att verkligen optimera mina samarbeten med denna yrkesgrupp.

Är matavfallskvarnar till nytta eller ett problem för miljön?

Johnny Kellner

En matavfallskvarn installeras under diskbänken och mal ner matavfall till slam. Slammet transporteras sedan via VA-ledningsnätet till avloppsreningsverket. Matavfallskvarnar ger en stor bekvämlighet för det enskilda hushållet och förenklar vardagen genom att man inte behöver gå till soprummet eller annan central plats med sitt matavfall. En annan positiv effekt är att man minskar behovet av avfallshantering och transporter i bostadsområdet. El-åtgången för det enskilda hushållet är marginell i sammanhanget. Livslängden på en avfallskvarn uppskattas till 10–15 år.

Vikten av ett obrutet informationsflöde

Emile Hamon

Om vi ska vara lite självkritiska så återskapas i dag ofta information genom hela vår process – från idéskiss till förvaltning, ofta återskapas informationen från ”scratch”. i:et i BIM är litet. Arkitekt som ingenjör, alla utgår ofta från ett mer eller mindre blankt papper. Alla uppfinner hjulet på nytt och konsulternas affärsmodeller effektiviserar knappast processen.