Meny
  • Kari Kauniskangas är koncernchef för finska byggjätten YIT som nyligen fusionerat med Lämminkäinen.
    Foto: Johanna Åfreds

"Vi har en lång historia med oss i bagaget"

"Vi har en lång historia med oss i bagaget"

Finlands två största byggbolag YIT och Lemminkäinen fusionerades i början av året. Efter sammanslagningen vill företaget öka sin närvaro i Sverige. Tidningen Byggindustrin fick en intervju med vd:n och koncernchefen Kari Kauniskangas.

På uppdrag av Stockholm Vatten ska YIT bygga ett fyra kilometer långt tunnelsystem som ska fördubbla kapaciteten för Henriksdals reningsverk strax utanför Stockholm. Inklämt mellan Henriksdalsberget och Värmdöleden ligger etableringen av byggbodar och det är där vd:n och koncernchefen Kari Kauniskangas tar emot. Han är på ett av sina många dagsbesök som han just nu gör i olika länder i den nya, sammanslagna organisationen.  Det var den 1 februari i år som fusionen mellan YIT och Lemminkäinen blev klar. Företaget har i dag omkring 10 000 medarbetare i elva länder. Den gemensamma omsättningen för 2017 var drygt 3,8 miljarder euro.

– Både YIT och Lemminkäinen firade sina hundraårsdagar för ett par år sedan, så vi har en riktigt lång historia med oss i bagaget, säger vd:n och koncernchefen Kari Kauniskangas.

Han känner YIT utan och innan. Kari Kauniskangas började som trainee sommaren 1997 samtidigt som han studerade till civilingenjör med inriktning på byggnadsekonomi och konstruktion i Helsingfors. Efter det har han varit platschef, kvalitets- och utvecklingsansvarig, chef över Uleåborgsregionen, chef för kommersiella fastigheter i Helsingforsregionen, och från 2008 chef över den internationella byggverksamheten. Sedan sommaren 2013 är han vd och koncernchef för YIT.

– YIT är det enda företag där jag har haft fast anställning. Jag var trainee på några olika företag under min studietid men efter det har jag stannat inom YIT, säger han.


Samgåendet en gammal idé

Idén om ett samgående mellan Lemminkäinen och YIT har funnits länge, berättar han. Men det var för cirka ett år sedan som arbetet med planerna blev en realitet och därefter gick fusionen igenom relativt fort. Bakgrunden var, berättar han, att det mer service- och installationsinriktade Caverion knoppades av från YIT 2013. Caverion stannade på Sverigemarknaden men YIT, som stod för byggentreprenörsverksamheten, lämnade landet. Företagen har idag inget gemensamt.

– Samtidigt gick både Finland och sedan Ryssland, där vi har en del av vår marknad, in i lågkonjunktur och YIT förlorade 800 miljoner euro. Vi var tvungna att minska nettoskulden och vi inledde ett arbete för att få in mer kapital.

Han fortsätter:

– YIT har samtidigt varit väldigt starkt inom projektutveckling och har de senaste fem åren utvecklat cirka 10 000 lägenheter. Men vår bas var inte stark nog för att vi skulle kunna ha tillräckligt många egenutvecklade bostäder i vår portfölj. Det var då vi bestämde att vi behöver växa i områden som inte behöver så mycket kapital, till exempel infrastruktur och kommersiella fastigheter. Vi ville också komma bort från de stora konjunktursvängningarna som finns inom bostadsutveckling. Att gå ihop med Lemminkäinen bedömde vi skulle ge en mer balanserad portfölj.


"Vi håller som bäst på att dra upp riktlinjerna", säger Kari Kauniskangas om sammanslagningen av YIT och Lemminkäinen.
Foto: Johanna Åfreds

Parallellt med YIT hade Lemminkäinen drabbats av liknande svårigheter och fann även de att många vinster skulle kunna nås vid ett samgående. Men namnet Lemminkäinen, som kommer från hjälten i nationaleposet Kalevala, kommer att försvinna.

– Vi bedömde att YIT är mer känt på våra olika marknader och i framtiden kommer vi bara att använda oss av det namnet, säger Kari Kauniskangas.

Kostnaden för samgåendet ligger på cirka 40 miljoner euro, men samtidigt räknar man med att en vinst tack vare synergieffekter ska falla ut inom tre år. Vinsten beräknas då ligga på 40-50 miljoner euro per år. I och med samgåendet räknar man med att kunna åta sig större projekt, ha fler överlappande områden och skapa ett finansiellt starkare företag som lockar investerare.
 

Kommer YIT att arbeta efter några nya strategier?

– Vi håller som bäst på att dra upp riktlinjerna och att välja det bästa sättet att arbeta på från båda företagen. I grunden kommer vi att fortsätta med utveckling i urbana områden, urbaniseringen är påtaglig i alla länder där vi verkar och vi ser det som vår tillväxtmotor. Ökad befolkningstäthet leder till mer och mer komplexa projekt både för oss som bygger men också vad gäller finansieringen. Samtidigt håller vi fast vid vår asfalterings- och beläggningsverksamhet som ger en stabilitet genom konjunkturerna.

I Sverige är YIT aktiva inom infrastruktursegmentet, med fokus på grund- och anläggning, tunnel- och berg samt beläggningsprojekt.

– Hittills har vi inte fattat något beslut om att börja bygga bostäder i Sverige, säger Kari Kauniskangas.

Hela samhällsbyggnadssektorn i Finland omsätter enligt Kari Kauniskangas cirka 25 miljarder euro per år. 10 av de miljarderna rör byggverksamhet hos hushåll som anlitar småföretagare. YIT verkar på den mer storskaliga delen av marknaden som omsätter cirka 15 miljarder euro per år. Det sammanslagna företaget YIT stod förra året för 2,6 miljarder euro och härifrån kommer cirka 60 procent av intäkterna. Resterande kommer från Ryssland, övriga Norden, Baltikum, Tjeckien och Slovakien, som vardera står för cirka 10 procent av vinsten.
 

Om du skulle jämföra YIT med ett svenskt företag, vilket skulle det vara då?

– Innan fusionen var vi mer som JM. Men nu efteråt liknar vi låt oss säga Veidekke eller Peab, som har en bredare verksamhet med exempelvis både anläggning, asfalt, kommersiella fastigheter och bostäder.
 

Hur kan man jämföra den finska och svenska marknaden just nu?

– Låt mig börja med att säga att i Sverige har ni en god långtidsplanering vad gäller infrastruktur där det är känt vilka projekt som kommer de närmaste åren. I Finland är problemet att det inte finns någon sådan och så har det varit så länge jag minns. Planering och finansiering ligger något år framåt i tiden så vi vet väldigt lite om framtiden och vilka projekt som kommer igång då. Det svenska sättet är mycket bättre, här finns ofta en överskådlighet på i alla fall fem år.


Vilket är skälet till den skillnaden?

– Det handlar helt och hållet om att de politiska partierna inte har lyckats komma fram till en överenskommelse.

Vad gäller kommersiella lokaler finns god efterfrågan i Finland just nu både från privat och offentlig sektor och det pågår även många renoveringsprojekt, berättar Kari Kauniskangas. För bostäder ser marknaden i Finland ljusare ut än i Sverige just nu, enligt honom.

– Det finns stor efterfrågan från både kunder och investerare på bostäder. Vi har inte haft den enorma prisstegring på bostäder som varit i främst Stockholm på senare år, i Finland har vi istället haft lågkonjunktur och 2017 var det första positiva året där sedan 2012. Priserna har varit stabila och vi har inte sett några tendenser till bostadsbubblor.


Stegrande byggtakt i Finland

30 000-35 000 bostäder bedöms var det årliga nyproduktionsbehovet av bostäder i Finland.

– Under lågkonjunkturen byggdes inte så mycket men förra året byggstartades runt 45 000 bostäder och i år förväntas det bli lika många. Storleken på det som byggs är helt klart mindre bostäder än det som har byggts bakåt i tiden, det är ett av skälen till att antalet lägenheter som byggs ökat så snabbt. Man har anpassat storleken efter hur mycket de boende har råd att betala för sin bostad per månad.

Inför framtiden säger Kari Kauniskangas:

– Vi befinner oss i en tid med stora förändringar vad gäller produktivitet. Bland annat digitaliseringen kommer att få stort inflytande på våra affärsmodeller framöver.

Andra utmaningar är bristen på kompetens.

– Finland har en enorm brist på utbildad arbetskraft, bland annat platschefer och jag har förstått att situationen är ungefär densamma i Sverige. Därför är det otroligt viktigt för oss att fokusera på vår image som arbetsgivare och på hur vi ska kunna attrahera arbetskraft. Jag började själv som trainee och vi fortsätter att satsa på det bland annat. På yrkesarbetarsidan har vi inte lika svårt att hitta arbetskraft, och under många år har vi i de lägen det har varit brist kunnat plocka in arbetskraft från främst Baltikum eller Ryssland.

Från trainee till koncernchef

Namn: Kari Kauniskangas.

Ålder: 43 år.

Utbildning: Civilingenjör med inriktning på byggnadsekonomi och konstruktion från Helsinki University of Technology. Civilekonom från Helsinki school of Economics.

Karriär: Började som trainee på YIT 1997 samtidigt som han studerade till civilingenjör med inriktning på byggnadsekonomi och konstruktion i Helsingfors. Efter det har han varit platschef, kvalitets- och utvecklingsansvarig, chef över Uleåborgregionen, chef för kommersiella fastigheter i Helsingforsregionen, från 2008 chef för den internationella byggverksamheten, sedan sommaren 2013 vd och koncernchef för YIT.

Född: I Åbo.

Bor: I Esbo.

Familj: Fru och två barn på fyra och sex år.

Intressen: Jogging, längdskidor och orientering (har sprungit tiomila i Sverige många gånger).

Drivkrafter: ”Min uppgift är att stärka företaget inför nästa generation och skapa god lönsamhet. Från kundernas synvinkel vill jag vara med och skapa bättre boendemiljöer för människor”.

Studentstenar med stil

WEBB-TV: Kvarteret Forskningen nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/studentstenar-med-stil-27270

Ser vinst med ökad medborgarmakt

Staffan Schartner vill att byggemenskaper ska få fäste i Sverige.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/ser-vinst-med-okad-medborgarmakt-27227

Trivsel och guldkant i 
fokus

WEBB-TV: Trygghetsboende nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/trivsel-och-guldkant-i-fokus-27226

Flydde diktatur för att bygga det han älskar

Raul Torres lämnade Kuba för Sverige.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/flydde-diktatur-att-bygga-det-han-alskar-27199

Naturmaterialen präglar nyuppdukad rätt i Lund

WEBB-TV: Lunds nya tingsrätt nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/naturmaterialen-praglar-nyuppdukad-ratt-i-lund-27198

Alex de Rijke ser mirakel, hopp och mänsklighet i trä

Favoritmaterialet självklart för stjärnarkitekt.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/alex-de-rijke-ser-mirakel-hopp-och-mansklighet-i-tra-27166

Närodlade trähus med utsikt över Skövde

WEBB-TV: Frostalidens Lycka nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/narodlade-trahus-med-utsikt-over-skovde-27156

Tegelarkitektur i fokus vid nya fastighetsinvesteringar

Annons.
Eftersom det är en långtidshållbar, estetisk och totalekonomiskt fördelaktig lösning.
http://byggindustrin.se/sponsrat/bygg-i-tegel/tegelarkitektur-ar-i-fokus-vid-nya-fastighetsinvesteringar-26945

En riktig pickup från Ssang Yong

Bättre och större än föregångaren.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/en-riktig-pickup-fran-ssang-yong-27135

Från murare till undervisningsråd

Per Kringbergs väg från skoltrött till Skolverket.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/fran-murare-till-undervisningsrad-27123

Klimatsmart logistiklada nytt nav på liten ort

WEBB-TV: Apoteas logistikcenter först ut i Årets Bygge 2019
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/klimatsmart-logistiklada-nytt-nav-pa-liten-ort-27127