Meny

Städer blir säkrare med biofilter

Städer blir säkrare med biofilter

Ett kraftigt skyfall 2011 ledde till att stadsdelen Österbro i Köpenhamn tänkte i nya banor för att omhänderta regnvattnet. Malmö har gjort samma sak efter ett skyfall 2014. I båda fallen har biofilter anlagts där träd och gräs i så kallat biofilter tar hand om dagvattnet.

Kraftiga skyfall och varmare klimat är att vänta i framtiden. För tätbebyggda stadskärnor från förra sekelskiftet utan grönområden kan detta ställa till problem med översvämningar och vattenfyllda källare som följd. Genom att anlägga biofilter i gatorna, som fördröjer dagvattnet, kan konsekvenserna av klimatförändringarna mildras.

Detta har Johan Nilsson studerat närmare i sitt examensarbete Klimatanpassning med biofilter. Examensarbetet är utfört vid SLU Alnarp och vann Byggindustrins tävling Byggopus i klassen 30 högskolepoäng (hp).

I examensarbetet har han tittat på hur biofilter kan få plats i staden och deras betydelse för miljön.

– Biofilter, eller regnbäddar som de också kallas, ger staden stora ekologiska och ekonomiska mervärden. För att biofilter ska vara effektiva behöver de dock anläggas i ett sammanhängande system för att borttransporten av dagvattnet ska fördröjas. Gröna tak fungerar efter samma princip, även om de snabbare blir mättade av ett regn, säger Johan Nilsson.

Ett biofilter är grönytor med planterade träd, buskar gräs och annan vegetation. De kan i stadskärnorna anläggas till exempel på ytor med parkeringsförbud och hårdgjorda torg. Johan Nilsson fick ett stipendium för att besöka Portland i Oregon i USA. Portland hade stora problem med dagvattnet på grund av att det leddes bort i samma ledningar som avloppsvattnet. Ledningssystemet var utslitet och i stället för att genomföra en kostsam renovering satsade staden på gröna ytor med biofilter i kombination med en utbyggnad av delar av ledningsnätet. Mängden dagvatten, som måste tas om hand, minskade väsentligt.

– Resultatet blev mycket bra. Dagvattnet renas numera innan det når vattendragen och grundvattnet tack vare gröna tak, trädplanteringar och gröna gator, som hanterar dagvattnet på plats. Samtidigt ökade mängden växtlighet i Portland, vilket är positivt ur hälsosynpunkt, berättar Johan Nilsson.

 

Efterlyser grönska i städerna

Generellt sett tycker Johan Nilsson att städerna har för lite grönska och att trafiken tar för stor plats.

– Bättre allmänna kommunikationer, fler cykelbanor och färre parkeringsplatser skulle ge mer plats åt grönområden, säger han.

Han är landskapsarkitekt men funderade först på att utbilda sig till byggnadsingenjör. Han blev antagen på Chalmers men började aldrig. Kanske berodde det på att matematik inte är hans favoritämne. Stadsplanering var mer lockande. Sökningar på nätet ledde till yrket planarkitekt varefter han länkades vidare till utbildningar av landskapsarkitekter.

– Att bli landskapsarkitekt var ett klockrent yrkesval för mig som gillar natur. Yrket ger också en bra blandning av kreativitet och variation och man jobbar i projekt, vilket är positivt, säger han.

Idag jobbar han på WSP i Malmö med detaljprojektering av gatumiljöer, parker etc. Att få jobb efter examen på WSP var givet eftersom han under sista studieåret jobbade halvtid på WSP och skrev sitt examensarbete resten av tiden.

Lite äventyrlig är han dock och vill att det ska hända saker. Några år före utbildningen till landskapsarkitekt drog han till Oslo och jobbade där i drygt två år på kommunens avdelning för avfallshantering. Han har också jobbat med att montera bilsäten och att sätta ihop barnvagnar och kök.

– Pengarna jag tjänade använde jag till resor.  Det blev snowboard i Alperna, strövtåg i Afrikas landsbygd och häftiga naturupplevelser i Sydamerikas djungel, säger han.

Cyklar downhill

Aktuell som: Vinnare av Byggopus, klassen 30 hp, med examensarbetet Klimatanpassning med biofilter – utvecklingsalternativ för kvarterstadens gatumiljö, SLU Alnarp.

Ålder: 31 år.

Intressen: Friluftsliv, vågsurfning, resor.

Det djärvaste han varit med om: Att cykla downhill i Bolivia.

Senast sedda film: A cure for wellness.

Favoritbyggnad: Stadsbiblioteket I Malmö, som är en vacker byggnad med vacker funktion.

Kulverten samlar alla vitala funktioner

Webb-tv: Vallastadens blodomlopp nomineras till Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kulverten-samlar-alla-vitala-funktioner-25957

Renaults första stora pickup imponerar

Men likheterna med kollegornas pickisar är stora.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renaults-forsta-stora-pickup-imponerar-25908

Ångan banade väg för särpräglat hotell

Webb-tv: Från rivningshot till historiskt hotell.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/angan-banade-vag-sarpraglat-hotell-25906

Trafikplatsen som länkar ihop Göteborg

Webb-tv: Miljö och gott samarbete i fokus på Trafikplats Marieholm.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/trafikplatsen-som-lankar-ihop-goteborg-25878

Kompisskapet är inbyggt i trästommen

Webb-tv: Ungbo 12 skapar boendeform för ungas behov.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kompisskapet-ar-inbyggt-i-trastommen-25847

Ett nav för forskning och möten i Uppsala

Webb-tv: Delad entreprenad uppskattat när innovationshuset Hubben byggdes.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ett-nav-forskning-och-moten-i-uppsala-25806

Restaurering ger en kyrka för framtiden

WEBB-TV: Gustaf Vasa församling förnyar och bevarar.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/restaurering-ger-en-kyrka-framtiden-25761

Svenska bergsklättrare byter spån på norska kyrktak

Experter på uppdrag i väst.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/svenska-bergsklattrare-byter-span-pa-norska-kyrktak-25726

Camilla Einarsson blev bygglogistiker av en slump

Från PR-jobb till Vallastaden.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/camilla-einarsson-blev-bygglogistiker-av-en-slump-25684

En kunskapslänk mellan stad och land

Webb-tv: Bananformad skola nominerad till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/en-kunskapslank-mellan-stad-och-land-25676