Meny
  • Staffan Schartner är ordförande för Föreningen för byggemenskaper.
    Foto: Johanna Åfreds

Ser vinst med ökad medborgarmakt

Ser vinst med ökad medborgarmakt

Arkitekten Staffan Schartner är ordförande för Föreningen för byggemenskaper. Han drömmer om att bygg- och boendeformen där gräsrotsbyggarna får chansen att agera byggherre ska få fäste i Sverige.

När Tysk-Svenska Handelskammaren hade ett seminarium om byggemenskaper år 2011 klickade det till för Staffan Schartner. Flera andra deltagare tyckte samma sak och innan konferensen var slut hade de kommit överens om att jobba vidare med ämnet på något vis. Det blev upprinnelsen till Föreningen för byggemenskaper som Staffan Schartner varit ordförande för sedan dess.
– Byggandet går fortfarande trögt men intresset växer, berättar han.
Intresse finns från myndighetshåll, men det som är avgörande enligt Staffan Schartner är om det finns någon i kommunerna som driver frågan.
– Bostadsfinansieringsutredningen som kom 2017 handlar till stor del om bygg­emenskaper och jag vet att Boverket jobbar på en handbok till kommunerna. Kommuner som har visat ett särskilt intresse skulle jag säga är Göteborg som har ett mål om att fem procent av all mark som tilldelas ska gå till byggemenskaper. Även Uppsala är aktiva och där finns två tomter vikta i den nya stadsdelen som växer fram i Rosendal, berättar han.
Till vardags driver Staffan Schartner det egna företaget Omniplan. Men mycket ideellt arbete går till Föreningen för byggemenskaper som bland annat ordnar en årlig konferens, studieresor och nu även hoppas på pengar från Vinnova för att kunna starta en utbildning för projektledare för byggemenskaper.


De boende äger projektet

Kriteriet för en byggemenskap är att de som ska bo i huset äger projektet och agerar byggherre. De behöver även ha eget kapital att gå in med.
– Det som har byggts hittills ligger på landet, har speciella förutsättningar och de som har drivit projekten har relativt gott om pengar. Hittills finns det för få färdigställda byggemenskaper som kan fungera som exempel i Sverige, säger han.
Att få ett byggnadskreditiv från en bank är grunden för finansieringen. Dessutom behövs som sagt att de boende har ett eget kapital och utöver det någon typ av mellanfinansiering. Boverket ger en kreditgaranti för lån för upp till 90 procent av marknadsvärdet för nyproduktion. För hus som upplåts med kooperativ hyresrätt, vilket är en vanlig upplåtelseform när det kommer till byggemenskaper, kan garanti lämnas på ända upp till 95 procent av marknadsvärdet. Men det löser ofta ändå inte problemen med finansieringen, enligt Staffan Schartner.
– Boverket gör en värdering som ligger långt från de kostnader som byggemenskapen har, särskilt om det är höga markpriser.
Det är banken som får kreditgarantin och i och med att risken blir låg borde de också ge en låg ränta, resonerar Staffan Schartner. Men så blir inte alltid fallet.
– Många banker är inte heller bekanta med vad byggemenskaper är för något.


Tyskland framgångsland

Tyskland framhålls ofta som ett föregångsland vad gäller byggemenskaper. Där finns banker som ger goda villkor, konsulter som kan lotsa byggemenskaperna igenom projekten och kommuner som inte är främmande för att tilldela mark. Men även där skiljer det mycket mellan kommunerna, berättar Staffan Schartner.
– I München går fyrtio procent av markanvisningarna till byggemenskaper, varav tjugo procent till ägarlägenheter och tjugo procent till kooperativa hyresrätter. På andra platser i Tyskland är det inte alls lika vanligt med byggemenskaper.
 

Vad skulle bli bättre i Sverige med fler byggemenskaper?
– Byggemenskaper i sig är inget universalrecept men visst skulle det betyda en hel del om vinstmarginalerna plockades bort ur kalkylerna, jämfört hur det fungerar med de stora byggföretagen i dag. Så ur ett boendekostnadsperspektiv är det en väsentlig skillnad. De som bygger för egen förvaltning jobbar på ett helt annat vis för att kapa kostnader samtidigt som de är väldigt måna om god kvalitet.
Han fortsätter:
– Ur ett stadsbyggnadsperspektiv har det visat sig att byggemenskaper i Tyskland leder till större variation och mindre enheter. De har även varit bättre på att hyra ut sina bottenvåningar till olika verksamheter.
Förutom Tyskland så är även Nederländerna, Schweiz och Frankrike länder där det inte längre är ovanligt med byggemenskaper. Men vi ska inte glömma att även de svenska bostadsrätterna vilar på samma idé som byggemenskaperna gör, påminner Staffan Schartner.
– Bostadsrätten så som den var i starten är ungefär samma sak. Men ändringar i flera etapper i bostadsrättslagen har institutionaliserat och kommersialiserat boendeformen.

Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om byggemenskaper?
– Det finns de som gör likhetstecken mellan byggemenskaper och kollektivboenden. De flesta som intresserar sig för byggemenskaper är säkert intresserade av någon sorts gemenskap med sina grannar, men det är inte någon förutsättning och om byggruppen föredrar vattentäta skott mellan ägarlägenheter är det också helt okej. Ett annat missförstånd är att det skulle vara ett sätt för medelklassen att sko sig ekonomiskt på de fattigas bekostnad och att det därför är bättre att anvisa mark till stora bolag, trots att de definitivt skor sig på bland annat de fattigas bekostnad.
 

Reser gärna på räls

Namn: Staffan Schartner.
Utbildning: Arkitekt KTH m.m.
Karriär: Wien 1991–2000, (bl.a. Millennium Tower och andra stora projekt), White projektledning 2000–2002, startade arkitektkontoret Omniplan 2005, ordf. för Föreningen för byggemenskaper 2011, egna projekt från 2013, bland annat ett projekt till bomässan i Vallastaden, Linköping.
Familj: Fru i Wien och två vuxna barn.
Uppväxt: På landet i Västergötland, skolåren i Linköping.
Bor: Stockholm.
Intressen: Resa! (med tåg när det är praktiskt möjligt).
Drivkrafter på jobbet: Ett hållbart, engagerat stadsbyggande utanför de kommersiella intressena.

Dubbelspårigt projekt gick som på räls

WEBB-TV: Dubbelspåret Strängnäs – Härad nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/dubbelsparigt-projekt-gick-som-pa-rals-27384

Ljus boning för forskningen

WEBB-TV: Biomedicum nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ljus-boning-forskningen-27357

”Vi är marknadsledande inom strategisk partnering”

Henrik Landelius, NCC, fortsätter leda framgångsrikt affärsområde.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vi-ar-marknadsledande-inom-strategisk-partnering-27294

Rustad högborg för nationalskatter

WEBB-TV: Nationalmuseums renovering nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/rustad-hogborg-nationalskatter-27296

Herre på täppan i pickisklassen

Egen V6-motor ger stor körupplevelse.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/herre-pa-tappan-i-pickisklassen-27287

Studentstenar med stil

WEBB-TV: Kvarteret Forskningen nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/studentstenar-med-stil-27270

Trivsel och guldkant i 
fokus

WEBB-TV: Trygghetsboende nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/trivsel-och-guldkant-i-fokus-27226

Så ska du tänka när du väljer säkerhet för ditt byggprojekt.

Annons.
Så ska du tänka när du väljer säkerhet för ditt byggprojekt.
http://byggindustrin.se/sponsrat/gar-bo/experten-sa-valjer-du-ratt-sakerhet-ditt-bygge-27282

Flydde diktatur för att bygga det han älskar

Raul Torres lämnade Kuba för Sverige.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/flydde-diktatur-att-bygga-det-han-alskar-27199

Naturmaterialen präglar nyuppdukad rätt i Lund

WEBB-TV: Lunds nya tingsrätt nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/naturmaterialen-praglar-nyuppdukad-ratt-i-lund-27198

Alex de Rijke ser mirakel, hopp och mänsklighet i trä

Favoritmaterialet självklart för stjärnarkitekt.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/alex-de-rijke-ser-mirakel-hopp-och-mansklighet-i-tra-27166