Meny
  • Staffan Schartner är ordförande för Föreningen för byggemenskaper.
    Foto: Johanna Åfreds

Ser vinst med ökad medborgarmakt

Ser vinst med ökad medborgarmakt

Arkitekten Staffan Schartner är ordförande för Föreningen för byggemenskaper. Han drömmer om att bygg- och boendeformen där gräsrotsbyggarna får chansen att agera byggherre ska få fäste i Sverige.

När Tysk-Svenska Handelskammaren hade ett seminarium om byggemenskaper år 2011 klickade det till för Staffan Schartner. Flera andra deltagare tyckte samma sak och innan konferensen var slut hade de kommit överens om att jobba vidare med ämnet på något vis. Det blev upprinnelsen till Föreningen för byggemenskaper som Staffan Schartner varit ordförande för sedan dess.
– Byggandet går fortfarande trögt men intresset växer, berättar han.
Intresse finns från myndighetshåll, men det som är avgörande enligt Staffan Schartner är om det finns någon i kommunerna som driver frågan.
– Bostadsfinansieringsutredningen som kom 2017 handlar till stor del om bygg­emenskaper och jag vet att Boverket jobbar på en handbok till kommunerna. Kommuner som har visat ett särskilt intresse skulle jag säga är Göteborg som har ett mål om att fem procent av all mark som tilldelas ska gå till byggemenskaper. Även Uppsala är aktiva och där finns två tomter vikta i den nya stadsdelen som växer fram i Rosendal, berättar han.
Till vardags driver Staffan Schartner det egna företaget Omniplan. Men mycket ideellt arbete går till Föreningen för byggemenskaper som bland annat ordnar en årlig konferens, studieresor och nu även hoppas på pengar från Vinnova för att kunna starta en utbildning för projektledare för byggemenskaper.


De boende äger projektet

Kriteriet för en byggemenskap är att de som ska bo i huset äger projektet och agerar byggherre. De behöver även ha eget kapital att gå in med.
– Det som har byggts hittills ligger på landet, har speciella förutsättningar och de som har drivit projekten har relativt gott om pengar. Hittills finns det för få färdigställda byggemenskaper som kan fungera som exempel i Sverige, säger han.
Att få ett byggnadskreditiv från en bank är grunden för finansieringen. Dessutom behövs som sagt att de boende har ett eget kapital och utöver det någon typ av mellanfinansiering. Boverket ger en kreditgaranti för lån för upp till 90 procent av marknadsvärdet för nyproduktion. För hus som upplåts med kooperativ hyresrätt, vilket är en vanlig upplåtelseform när det kommer till byggemenskaper, kan garanti lämnas på ända upp till 95 procent av marknadsvärdet. Men det löser ofta ändå inte problemen med finansieringen, enligt Staffan Schartner.
– Boverket gör en värdering som ligger långt från de kostnader som byggemenskapen har, särskilt om det är höga markpriser.
Det är banken som får kreditgarantin och i och med att risken blir låg borde de också ge en låg ränta, resonerar Staffan Schartner. Men så blir inte alltid fallet.
– Många banker är inte heller bekanta med vad byggemenskaper är för något.


Tyskland framgångsland

Tyskland framhålls ofta som ett föregångsland vad gäller byggemenskaper. Där finns banker som ger goda villkor, konsulter som kan lotsa byggemenskaperna igenom projekten och kommuner som inte är främmande för att tilldela mark. Men även där skiljer det mycket mellan kommunerna, berättar Staffan Schartner.
– I München går fyrtio procent av markanvisningarna till byggemenskaper, varav tjugo procent till ägarlägenheter och tjugo procent till kooperativa hyresrätter. På andra platser i Tyskland är det inte alls lika vanligt med byggemenskaper.
 

Vad skulle bli bättre i Sverige med fler byggemenskaper?
– Byggemenskaper i sig är inget universalrecept men visst skulle det betyda en hel del om vinstmarginalerna plockades bort ur kalkylerna, jämfört hur det fungerar med de stora byggföretagen i dag. Så ur ett boendekostnadsperspektiv är det en väsentlig skillnad. De som bygger för egen förvaltning jobbar på ett helt annat vis för att kapa kostnader samtidigt som de är väldigt måna om god kvalitet.
Han fortsätter:
– Ur ett stadsbyggnadsperspektiv har det visat sig att byggemenskaper i Tyskland leder till större variation och mindre enheter. De har även varit bättre på att hyra ut sina bottenvåningar till olika verksamheter.
Förutom Tyskland så är även Nederländerna, Schweiz och Frankrike länder där det inte längre är ovanligt med byggemenskaper. Men vi ska inte glömma att även de svenska bostadsrätterna vilar på samma idé som byggemenskaperna gör, påminner Staffan Schartner.
– Bostadsrätten så som den var i starten är ungefär samma sak. Men ändringar i flera etapper i bostadsrättslagen har institutionaliserat och kommersialiserat boendeformen.

Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om byggemenskaper?
– Det finns de som gör likhetstecken mellan byggemenskaper och kollektivboenden. De flesta som intresserar sig för byggemenskaper är säkert intresserade av någon sorts gemenskap med sina grannar, men det är inte någon förutsättning och om byggruppen föredrar vattentäta skott mellan ägarlägenheter är det också helt okej. Ett annat missförstånd är att det skulle vara ett sätt för medelklassen att sko sig ekonomiskt på de fattigas bekostnad och att det därför är bättre att anvisa mark till stora bolag, trots att de definitivt skor sig på bland annat de fattigas bekostnad.
 

Reser gärna på räls

Namn: Staffan Schartner.
Utbildning: Arkitekt KTH m.m.
Karriär: Wien 1991–2000, (bl.a. Millennium Tower och andra stora projekt), White projektledning 2000–2002, startade arkitektkontoret Omniplan 2005, ordf. för Föreningen för byggemenskaper 2011, egna projekt från 2013, bland annat ett projekt till bomässan i Vallastaden, Linköping.
Familj: Fru i Wien och två vuxna barn.
Uppväxt: På landet i Västergötland, skolåren i Linköping.
Bor: Stockholm.
Intressen: Resa! (med tåg när det är praktiskt möjligt).
Drivkrafter på jobbet: Ett hållbart, engagerat stadsbyggande utanför de kommersiella intressena.

Sanningen bakom raset

Sandöbron är den värsta byggolyckan i svensk historia.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sanningen-bakom-raset-28104

”Hon kände igen honom på kläderna”

Börje Nenzén träffade många av rasets efterlevande.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hon-kande-igen-honom-pa-kladerna-28105

Norrmalmsregleringens sista pusselbit

Byggarkivet tittar närmare på Kulturhuset.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/norrmalmsregleringens-sista-pusselbit-28100

Åtta robotar som är redo att ta över byggarbetsplatsen

Maskinerna tar plats på bygget.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/atta-robotar-som-ar-redo-att-ta-over-byggarbetsplatsen-28092

Robotar – din nya 
underentreprenör

"Små företag kommer att få det svårt."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/robotar-din-nya-underentreprenor-28094

”Det blir nya risker 
att ta hänsyn till”

Fem frågor till robotexperten.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/det-blir-nya-risker-att-ta-hansyn-till-28095

Från bollkoll 
till byggkoll

Handboll och hållbarhet med månadens byggare Cecilia Fasth.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/fran-bollkoll-till-byggkoll-28091

En grön bostadsminister vid styret

Per Bolund om styrmedel, styrstänger och Miljöpartiets styre.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/en-gron-bostadsminister-vid-styret-28086

Företrädarnas tips till Per Bolund

Två tidigare ministrar om bostadspolitiken.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/foretradarnas-tips-till-bolund-28087

Berlingo – liten mästarbil i ny skrud

En bil som förtjänar ett mycket högt betyg enligt Byggindustrins testförare.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/berlingo-liten-mastarbil-i-ny-skrud-28046