Meny

Hon gick från catwalken till betongbilen

Hon gick från catwalken till betongbilen

Jessica Thorzén stortrivs som betongbilsförare, inte bara för att ingen dag är den andra lik, utan också på grund av alla sina kvinnliga arbetskamrater. På Stormyrlidens Åkeri, där hon arbetar, har man nämligen en uttalad målsättning att helst anställa tjejer.

Jessica arbetar sedan två år inom Stormyrlidens Åkeri där kvinnorna faktiskt är i majoritet i förarhytterna.

– Vi har nio bilar inom åkeriet varav sju körs av tjejer, säger företagets innehavare Jörgen Larsson.

Det är ingen tillfällighet att det blivit så här, utan det är följden av ett mycket medvetet val.

– Tjejer kör försiktigare och är mer rädda om grejorna. Det är något vi alla vinner på i längden i form av mindre ställtid och färre verkstadsbesök, säger Jörgen. Det finns heller inget tjejerna inte klarar av som männen gör i det här jobbet.

Tre timmar tog det för Jessica Thorzén att fixa anställning som betongbilsförare.
Foto: Olle Anderstam

Av Stormyrlidens nio betongbilar är det sju som går för Sverock och två för Thomas Betong, varav Jessica kör den ena. För hennes del började det hela med att hon under utbildningen till CE-kortet för tung trafik träffade en gammal tjejkompis som körde betongbil.

– Kan hon så kan väl jag, tänkte Jessica och bad att få åka med ett par gånger. Redan första dagen var jag såld och tre timmar senare hade jag i princip en anställning klar.

Innan dess hade Jessica aldrig varit så säker på vad hon vill göra. Efter att ha jobbat som bland annat fotomodell, på kafé och i livsmedelsbutik hade Jessica Thorzén äntligen hittat hem. Att köra betongbil innebär även det nya kontakter varje dag. I Jessicas fall handlar det om leveranser i hela Stockholms och Uppsala län. Utbildningen för just betong har hon fått inom åkeriet.

– Jag trivs helt enkelt med variationen, att träffa nya människor och att inte veta hur varje dag kommer att se ut, säger hon. Dessutom älskar jag att köra bil.

Att Jessica befinner sig i en mansdominerad bransch märker hon av dagligen, även om just hon har flera tjejer som arbetskamrater.

Annat är det ute på de byggen dit betongen körs. Här händer det att karlarna radar upp sig bara för att kolla om den ”lilla tjejen” klarar av vissa krångliga backningar.

– Så här långt har jag nog bara gjort dem besvikna, skrattar Jessica.

Jessica Thorzén trivs med de varierande arbetstiderna som betongbilsförare har.
Foto: Olle Anderstam

Det här arbetet är också mycket flexibelt. Arbetstiderna är varierande, en del dagar kan börja klockan fem på morgonen, andra sluta först klockan tio på kvällen, men normalt slutar dagen före klockan fem. Jessica får alltid meddelande dagen före om vilken tid hon börjar dagen därpå. Det enda hon vet om veckan är att hon jobbar måndag till fredag och har sin fasta månadslön även om hon inte blir utställd alls vissa dagar.

– Jag gillar det, men nackdelen är ju att jag aldrig kan säga till min åttaåriga dotter när jag kommer och hämtar henne i skolan. Det kan variera mellan klockan två och fem.

Ofta är arbetet dammigt och lerigt och allra smutsigast är det när rännan och rotorn ska spolas ur med högtryck efter dagens vanligtvis tre-fyra lass.

– Missar man det så brinner den överblivna betongen fast och man får ett tungt jobb med att bila eller banka ur den härdade betongen, förklarar Jessica. Vi ska spola ur rotorn så noga att vattnet blir drickbart, vilket brukar ta 20-30 minuter beroende på vilken betong man kört under dagen.

På frågorna om vad hon gör om fem eller tio år blir svaret, kör betongbil och återigen, kör betongbil.

– Jag älskar det här jobbet så för mig finns inget annat alternativ. Med växande städer och ökat byggande ser framtiden också ljus ut inom hela betongbranschen.

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202