Meny
  • Anläggningsdykaren Henrik Burman kan jobba ungefär lika långa pass som byggare på land, men när det är dags för kaffe måste han först ta sig upp till vattenytan.
    Foto: Johan Kindbom

Han utvecklade sitt dykande till ett jobb

Han utvecklade sitt dykande till ett jobb

Barndomens semesterresor till tyska hotellpooler grundlade anläggningsdykaren Henrik Burmans intresse för dykning. Sedan 25 år driver han ett eget dykföretag i byggbranschen och just nu jobbar han med grundläggningen av Slussen. ”Jag tröttnar aldrig på att dyka”, säger han.

När Henrik Burman gör sig redo för nedstigning från båten intill Slussens kajkant, är det inte långt från att man känner sig tillbakaslungad till då regalskeppet Vasa skulle bärgas på Saltsjön, eller ännu tidigare. Skaldräkten i gummi och den hårda hjälmen med rund fönsterglugg har inte ändrat design nämnvärt på mycket länge.

– Det är en gammal utrustning som funkat i alla år, och funkar i dag med, men förr hade man hjälm i mässing och koppar, nu är den gjord i glasfiber och rostfritt stål, säger Henrik.

Förutom Henrik består hans team av en dykledare och reservdykare som assisterar från båten. När Henrik tagit sig ner till fem meters djup kommunicerar han via högtalare och hans röst ljuder klart och bubbelfritt över vattnet. I dag monterar han en silt­gardin vid kajen.

– Som anläggningsdykare måste man kunna lite allt möjligt. Jag gör formsättning, armering, gjutning, sprängning, svetsning, muddring, skärning, allt, säger han.

Byggindustrin träffade Henrik Burman när han bland annat under vatten jobbar med bygget av nya Slussen.
Foto: Johan Kindbom

Som barn åkte Henrik mycket på bilsemester och badade i djupa hotellpooler. Han kunde dock inte simma och fick tips av sin kusin om att simfenor kunde hjälpa till. Inspirerad av detta började han som äldre dyka och extraknäcka som dyk-instruktör parallellt med sitt riktiga jobb som byggarbetare. Han tvekade dock länge inför att börja dyka på arbetstid.

– Jag tänkte att jag skulle tröttna på mitt fritidsintresse om jag gjorde det jämt, säger han.

Men han kom på andra tankar och 1991 startade han den egna firman Burmans dykservice. Sen dess har han bland annat hunnit jobba i Sickla kanal, under Gröndalsbron, vid kajen i Hornsberg, med Förbifart Katrineholm, i Örnsköldsvik och i Hammarbykanalen. Nu jobbar företaget som underentreprenör till Skanska i Slussen där de bland annat monterat en temporär slusslucka och lyft upp avloppsledningar och gasledningar.

– Att jobba här är mycket spännande, med så många olika moment. Och Slussen är ju så unikt i sig, det är ju inte varje dag man bygger om det här stället, säger han.

Jobbar ofta utan sikt

Den här dagen är det enligt Henrik ”jättebra sikt”, det vill säga, han ser en halvmeter utan problem. Men ofta jobbar han utan att se vad han gör i vattnet.

– Det går bra, man får jobba lugnt och metodiskt och ta hjälp av teamet, säger han.

En del risker är dock förknippade med yrket, Henrik har varit med om att strömmen gått och luften tagit slut.

– Men vi tar det lugnt, och vi har ju extra luft. Och vi försöker göra så många moment som möjligt uppe på land för att minska dyktiden, säger han.

Och inuti dräkten har han varma kläder. Han fryser sällan och han älskar sitt jobb.

– Det känns aldrig tufft, varje dag är en ny utmaning. Jag tycker nästan att ju krångligare och jävligare det är desto roligare är det, säger han.

En sak han verkligen märker i sitt jobb är att våra vatten tenderar att bli sopstationer.

– Under vattnet finns allt. Men det knasigaste jag sett var nog ett helt utedass som stod snyggt och prydligt på botten med dörren på glänt, skrattar han.

Kort om Henrik Burman

Ålder: 50 år.

Familj: Fru, två barn och tre katter.

Utbildning: Dykutbildning, grundläggande byggutbildning.

Fritidsintressen: Sportdykning, jakt och fiske.  

Mest spännande dykbyggjobb: ”Sickla Kanal i Stockholm, där var arbetsuppgifterna så varierade.”

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202